Den här storyn lär vara verklighetsbaserad.
engelsk text trailer:
http://www.youtube.c...h?v=kxpfj6kcuEw
The Intouchables -2011 (fransk hit film)
Startad av
Audio Code 3
, mar 18 2012 23:24
12 svar till detta ämne
Postad 18 mars 2012 - 23:24 Den här storyn lär vara verklighetsbaserad. engelsk text trailer: http://www.youtube.c...h?v=kxpfj6kcuEw Postad 24 maj 2012 - 07:43 Postad 27 maj 2012 - 23:25 Postad 22 oktober 2012 - 17:46 Postad 22 oktober 2012 - 18:41
Driss är svart, han bor i "slummen", han har en taskig bakgrund, han röker på, han ska dansa som Michael Jackson, han får massage av en asiatisk kvinna osv. Det finns många saker som lutar lite åt det rasistiska hållet, men främst för att man bakar in det på ett speciellt sätt i filmen och hur den undviker de intressanta samhällsaspekterna. Det blir bara något falskt över hela grejen med att man tar en svart kille från förorten och en handikappad man i överklassen när man samtidigt drar varenda stereotypisk skillnad och att alla skämt ska spela på den ytliga kulturkrocken. Är man svart och har kostym ser man automatiskt ut som Barack Obama också! Jag fick även intrycket av att karaktären Magalie (Philippes hjälpreda) mest var där för att Driss skulle ragga på henne. "Vi lägger in en "snygg" vit kvinna som den svarta killen kan ragga på när han jobbar." ungefär. Det är en typisk film som vill vara antirasistisk, men som i allra högsta grad bara blir problematisk och mer motsatsen. Postad 22 oktober 2012 - 19:33 Postad 22 oktober 2012 - 20:03
Fast man har ju ändrat saker och ting en hel del. Driss i filmen baseras på Abdel Sellou. Men i filmen har man exempelvis ändrat så att den personen är svart. Absolut inget fel med det, men hur karaktärsskildringen blir är ju en annan sak. Övertydlighet är inget jag tycker är speciellt tilltalande, speciellt inte i detta fallet. Och det är ju själva sensmoralen som jag tycker porträtteras på ett problematisk sätt, inte själva sensmoralen i sig. Tanken är ju såklart inte dum alls. Postad 22 oktober 2012 - 22:27 Dvs en 'vit' person med taskig bakgrund som röker på och ser lite 'fromdahood' ut, men med med ett äkta leende och mer eller mindre okunnig och obrydd om de normer som försökts förändras över tid gällande kvinnor och män, men som ändå bryr sig om sina nära och kära? Visst är det klichéer och stereotyper, men att reagera på att Driss var svart och kalla den rasistisk för det känns lite väl pk om jag ska vara ärlig. Ytligheten du nämner är nog ett sätt att undvika att detta blir en tungdriven och tragisk film, vilket jag nog trodde det skulle vara av det lilla jag läste på baksidan. Klichéfyllda filmer med sensmoral tenderar att gå hem hos mig, vid närmare eftertanke. På gott och ont (Avatar, Pirate radio, Intouchables, många disney- och pixarfilmer osv) Jag tycker det var en fantastisk film som fick mig att må bra inombords. Jag identifierade mig väldigt mycket med Driss; kanske därför jag är så defensiv i mitt inlägg. Plus ska de ha dessutom för att ha valt "vanliga personer" (icke-modeller) i övrigt till filmen. Magalie är väl den som sticker ut, men är ju en kvinna som ändå känns helt normal. edit: Inser just nu att jag målade upp Tom Hardy som en person med taskig bakgrund som röker på och är lite allmänt sexistisk .. det var ju inte syftet .. men jag kommer inte på nåt vettigt sätt att ändra meningen ändå, så den får stå kvar. Redigerat av Unregistereda9666aa5, 22 oktober 2012 - 22:28. Postad 23 oktober 2012 - 00:35
Kan hålla med om det sexistiska men absolut inte om att den är rasistisk. Frankrike har stora problem med integrationen och det är vanlig att utländska bor i förorter, även i Sverige. Bara för att han har karakteristiska drag som går att koppla till en viss typ av människa så är det inte rasistiskt. Hade du tyckt det var rasistiskt om det var en vit kille med rasta, som rökte på, tatueringar, lyssnar på Bob Marley? Postad 23 oktober 2012 - 02:35
Fast det är ju snarare exakt alla hans drag som är baserade på en så otroligt trött stereotyp. I den verkligen händelsen som filmen baseras på var Philippes hjälpreda från Algeriet. Att man sedan "byter" ut honom till en stereotypisk svart man för att spela på alla stereotypiska strängar och basera ungefär alla skämten på kulturkrocken säger rätt mycket om filmens (enligt mig) inställda rasism. Driss är en ex-fånge, han är lat och vill egentligen inte jobba, han ersätter Vivaldi med "Boogie Wonderland och säger att han har rytmen i blodet. Jag tycker att Driss mest porträtteras som en underhållningsapa som ska "frigöra" den stela och vita mannen. Det hela känns inte som en rättvis eller ärlig bild av händelsen som filmen är baserad på. Philippe visar Driss klassisk musik och abstrakt konst, Driss visar Philippe marijuana och horor. Det hintar ju redan från början varför det skulle vara så. Och att en svart man tydligen skulle förlöjliga saker som klassisk musik. Som sagt, det nästan löjligaste "skämtet" är när Driss tydligen ser ut som Obama i kostym. De är inte ett dugg lika. Som att den enda personen en svart man i kostym kan vara lik är presidenten för USA? Jo, visst. Allt blir bara tröttsamt för mig. Någon gång får det väl räcka? Jag känner till Frankrikes situation med integrationen, dock så tycker jag att filmen förvärrar alla intressanta frågor till en lättsam film som har alla ingredienser för att massan ska gilla det. I filmen löser man alla problem med lite humor. Det är en jättefin tanke i grunden (en så kallad oväntad vänskap), men varför man har valt att dra ut alla klassiska "fördomar" till sin spets och göra dem roliga och klyschiga, det förstår jag ej. Angående din fråga rotar sig rasismen något djupare än så. Postad 30 november 2012 - 22:27 2 användare läser detta ämne0 medlemmar, 2 gäster, 0 anonyma medlemmar |