Bifogad fil(er)
Redigerat av hassesolo, 20 februari 2013 - 08:32.
Hur hög (brutto)månadslön nöjer du dig med?
Startad av
hassesolo
, okt 26 2007 17:34
1593 svar till detta ämne
Postad 26 oktober 2007 - 17:34 Bifogad fil(er)Redigerat av hassesolo, 20 februari 2013 - 08:32. Postad 26 oktober 2007 - 18:19 Detta är ju naturligtvis efter ett par år. Men jag räknar med iaf minst 30-35k som ingångslön. Postad 26 oktober 2007 - 18:53 Dessutom är det faktiskt viktigare att trivas med jobbet än att tjäna mycket pengar. Trist arbete är ett gift som dödar själen. Postad 26 oktober 2007 - 18:59 Postad 26 oktober 2007 - 19:00 Sedan hade jag aldrig fixat att stå och göra samma saker varje dag, okvalificerade jobb är tråkiga snabbt. Postad 26 oktober 2007 - 19:05 Postad 26 oktober 2007 - 19:06 Postad 26 oktober 2007 - 19:11 Postad 26 oktober 2007 - 19:40
Vilket jobb har du tänkt dig om du siktar på en ingångslön på 30-35 kkr? Nackdelen är väl att marginaleffekterna blir ganska rejäla i det här landet så lön före skatt är ju till viss del lite missvisande. Personligen anser jag att pengar är väldigt viktigt upp till en viss gräns....sen spelar det efter den gränsen ingen roll. Så för mig är $ = :-) sant......upp till gränsen nämnd ovan. Sen är det givietvis så att allt annat skit men mycket pengar inte funkar... Postad 26 oktober 2007 - 20:47
Om jag kommer tillbaka till Sverige efter de kommande två åren i USA kommer jag plugga Industriell Ekonomi, och jag känner några som gått den utbildningen och som fått över 36k i förstalön på sitt första heltidsjobb. Snittlönen för en man är runt 32-33k efter utbildningen, men vilket jobb man tar och får, samt vad man har i bagaget innan påverkar ju en hel del på lönen. Jag vill ha en stor bostad, ha råd med många nöjen, ha en skön bil med mycket kräm och arbetsuppgifter som inte är monotona. Till detta vill jag ha en budget för att kunna resa. T.ex. 2-3 utlandssemestrar per år, minst. Det är viktigt tycker jag. Stannar jag kvar i USA skiljer det sig en hel del på lönen naturligtvis, men då förutsätter det att jag kör hela min utbildning där och sedan stannar kvar. Då hänger mycket på att man kör OPT på ett ställe som vill ha en och sedan får turen att göra examensarbeten i samarbete med företag. På så vis kan man få det efterlängtade H1B-visumet och få stanna där. Men om man trots allt utgår ifrån de förutsättningar som nu råder, så blir det ju att man stannar kvar och jobbar i Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn. Skulle aldrig stå ut med att bo långt ifrån städer som vuxen. Postad 26 oktober 2007 - 20:54
Tack tack, en bra och hyfsad billig affär det där(Bolagret). Inte helt OT, den är köpt för pengar som kom från min månadslön! Redigerat av genstruktur, 26 oktober 2007 - 20:56. Postad 26 oktober 2007 - 22:24 Jag har så jag klara mej och det blir lite över och det får man egentligen vara nöjd med. Denethor du har inga dåliga krav på livet men om du inte skaffar hus och familj så kan nog pengar räcka till allt det du listar för 32-35000 i månaden. I våran familj är nöjda om vi kan ta en utlandssemester varannat år. Å andra sidan reser jag en del ut i världen i mitt yrke så för min del känns det inte livsviktigt med utlands semester. Postad 27 oktober 2007 - 06:14 Det tråkiga är att vi inte har samma skillnader som i USA, där hade man utan problem kunnat haft en nanny sedan när man skaffar familj. Visst det går här med, men här är det dyyyyrrrrt jämfört med over there. Postad 27 oktober 2007 - 07:21
Vi bildade familj vid 30+, och jag nu undrar varför vi dröjde så länge med det, ångrar det nästan, hade velat ha ungar tidigare nu när jag vet hur det är. Nanny är inte billigt i USA, men lönerna för akademiker/högutbildade är rejält mycket högre än här. Au pair heter lösningen, om man nu inte vill vara så mycket med sina barn. Ärligt talat har jag levt utfattigt, på studielån och låg lön i transport. Det är inget problem så länge utgifterna inte är stora, en del händelser i mitt liv har fått mig att värdera andra saker än prestigejakt. Däremot så blev jag av med jobbet och hade ett bråk med a-kassan, pengarna räckte inte till - fick låna och nolla alla utgifter som kläder, träning, prylar, böcker, skivor, utgång med polare osv i nästan ett år. Det är tungt att inte ha pengar till utgifterna, eller ens till en öl på after work. Så mitt svar blir: En län som räcker till mig och min familj, så vi inte blir efter med betalningar. Gärna lite kvar på kontot till mina hobbies och till buffert med. Postad 27 oktober 2007 - 07:51 Så med bakgrund av detta får man vara nöjd om man får ut runt 25k oavsett om du jobbar på Volvo Lastvagnar eller som datakonsult. Postad 27 oktober 2007 - 08:51 Postad 27 oktober 2007 - 09:13
Själv skulle jag aldrig stå ut med att bo närmare en större stad än 10 mil...och då anser jag mig som vuxen med mina 34 stadiga år..! Vill jag ha lite rejäla folksamlingar.. köer till allt och ett jäkla stressande åker jag och hälsar på nån av polarna över en helg... och det ska i sanningens namn erkännas att det händer emellanåt...! Men att bo där permanent är lika uteslutet som att Djurgården kommer ta SM guld i fotboll och hockey... Känns rätt OK att tjäna lite medelmåttigt, huvudsaken är att man mår bra och trivs med sitt jobb och liv i största allmänhet och har schyssta polare och att allt socialt funkar runt omkring. Sen spelar det ingen roll om man bor i storstad eller ute på landet eller tjänar 15k eller 150k i månaden. Fast för den delen skulle jag absolut inte klaga om jag hade dubbelt så mycket i lön men jag är som sagt ganska nöjd med runtomkring arrangemanget. (Tur att sambon tjänar mer än vad jag gör... ) Redigerat av Unregistered36883, 27 oktober 2007 - 09:13. Postad 27 oktober 2007 - 09:39 Ingångslöner Jälv är jag nöjd om jag iaf får ut runt en 15.000 då lever man helt ok men det vitkigaste är helt klart att man trivs med jobbet. När min sambo är klar med högskolan så kommer väl hon kanske jobba 1-2 år sen tror jag nog att det ska bildas familj Redigerat av Unregistered32555851, 27 oktober 2007 - 09:41. Postad 27 oktober 2007 - 09:53 Postad 27 oktober 2007 - 09:58
Postad 27 oktober 2007 - 10:30 Däremot tycker jag att man ska försöka lyssna på de som är lite äldre och som har gått igenom racet en gång och lärt sig vad som är viktigt i livet. Om man bara bedriver en jakt på materiella tillgångar finns det en risk att man blir en obehaglig sprätt som ingen gillar, inte ens man själv. Visst låter det trevligt med en nanny som man kan lämpa av barnen hos så att man kan fortsätta att göra som man vill fast man har familj. Fast jag har då aldrig hört talas om någon äldre person som ser tillbaka på sitt liv och önskar att de hade jobbat mer och tillbringat mindre tid med sina barn. Det brukar vara tvärtom Postad 27 oktober 2007 - 10:37 Eftersom alla pratar om landet kontra storstaden så måste jag ju säga att jag har gjort det ultimata......jag bor i Stockholm där det är dyrt......sen pendlar jag till Katrineholm för att jobba för där är lönerna lägre än i Stockholm och dessutom kostar det 4´100 kr i månaden att pendla varje dag......så jag får ut det bästa av två världar så att säga..... Redigerat av Unregistered32f0b602, 27 oktober 2007 - 10:39. Postad 27 oktober 2007 - 10:58 Runt 20 som minst känns lämpligt för att man ska klara sig. Visst det är kul med pengar och att ha råd med en hel del men fortfarande kommer andra saker som inte går att köpa för pengar före. Flickvännen är ovärderlig för mig Postad 27 oktober 2007 - 11:04 Postad 27 oktober 2007 - 11:05 För övrigt anser jag att det inte finns någon motsättning mellan hög lön och stimulerande arbete. Jag skulle snarare tro att folk med högre lön trivs bättre med sina jobb. Postad 27 oktober 2007 - 11:47 Rent generellt tycker jag att dom som fikar efter mycket pengar o hög lön är ganska tråkiga människor att ha o göra med. Det viktigaste som finns tycker jag är att man har en bra familj och goda vänner samt tycker livet är roligt.. bara jag har lön så att jag går plus med någon tusenlapp i månaden så är jag nöjd. En sak som dock kan förbättra ekonomin väldigt mycket är att ha ett långsiktigt sparande på börsen.. Det är förmodligen det enklaste sättet att få ihop en förmögenhet idag. Går det lika bra för mig i fortsättningen som dom senaste två åren är jag miljonär inom 3-4 år.. Mvh Postad 27 oktober 2007 - 14:54
Jag skulle vilja veta vad du grundar ovanstående på? Jobbar själv som IT-tekniker i ett stort globalt IT-företag och tjänar ca 33k i månaden. Jobbet är helt OK, men det som gör det till ett bra jobb är inte arbetsuppgifterna som sådana utan kollegorna och den frihet under ansvar som råder på vårat kontor. Jag kan jobba hemifrån eller från sommarstugan om jag känner för det eftersom företaget har satsat på teknik som gör det möjligt och vi har en kultur som gör att ingen kollar snett på en om jag väljer att sitta hemma nån/några dagar i månaden. Håller dessutom med "det äldre" gardet i tråden (tillhör ju det själv...), man inser ju äldre man blir vad som är viktigt i livet. Pengar och materiell standard i all ära, men det går inte upp mot ett kärleksfullt förhållande, rikt socialt liv, givande fritid och att få vara frisk! Floskeltoppen jag vet... Tänkte som Denethor när jag var ung och...ehhh...mindre smart att jag minssann aldrig skulle flytta från stan som vuxen. Men vad hände? Bor sen ca 3 år tillbaka i ett radhus i ett litet samhälle ca 1 mil söder om Linköping och är lyckligare än nånsin! Livskvalitet!!! Och vet ni vad? Nästa månad eller månaden därpå är den "riktiga" hemmabion klar! Har sparat ett tag nu för att få ihop den budget som jag och sambon enats om och vi börjar nu närma oss inköp. Gött! //P Redigerat av peppelito, 27 oktober 2007 - 14:56. Postad 27 oktober 2007 - 15:57 I tråden nämner några att de hellre ett kul och lågavlönat jobb än ett högavlönat som är tråkigt. Det håller jag fullständigt med om, en tråkig vardag kan bli en riktig pina i längden, men bara för att ett jobb är välavlönat behöver det inte vara tråkigt så man behöver inte riktigt välja mellan hög lön och kul arbete. Jag håller med om att det jobbet bara är en del av ens liv, men hög lön och meningsfull fritid har inte heller någon motsättning tycker jag. Redigerat av Unregistered41b5f6f8, 27 oktober 2007 - 16:04. Postad 27 oktober 2007 - 17:01
Kan nog hålla med lite där, att det inte behöver finnas en motsättning dem imellan . Bara man har tid och ork att ha en givande fritid efter sitt högavlönade jobb. Vad jag tror så brukar väl ett jobb bli mer utmanande och "friare" desto mer utbildning det käver? Arbetsgivaren förutsätter att man kan ta ansvar själv och lösa problem på egen hand. Själv jobbar jag på Volvo Lastvagnar och visst lönen är ok men det kräver endast gymnasial utbildning (om ens det i vissa fall) och jobbet är inte speciellt fritt och väldigt monotomt. De som gör att jag stannar kvar är arbetstiderna och den fårhållandevis höga lönen. Hade jag pluggat på universitet är jag ganska övertygad om att jag haft ett mer givande och lite roligare jobb, kanske inte nödvändigtvis högre lön iofs. Detta är mest egna tankar och inte alls säkerthetsställda fakta.
Sant peppelito även om det är en klyscha som du sa. Tror kanske att man först måste uppleva ett rejält bakslag i livet för att inse detta ibland, så var det nog för mig i alla fall. Väldigt OT men märkte just att Subbas passade bra till Rammstein . Redigerat av genstruktur, 27 oktober 2007 - 17:10. Postad 27 oktober 2007 - 17:14 Postad 27 oktober 2007 - 17:16 Så lön kontra hyra borde man titta på. tex så har jag precis flyttat till norra skåne köpt en 3:a för 225.000 kontra det emot sthlm priser på lgh..... du får knappt hallen på 3 kvadrat för det. Det kallar jag också livskvalite. Redigerat av marcus_ec, 27 oktober 2007 - 17:18. Postad 27 oktober 2007 - 17:21
Tyvärr är sällan kommunala jobb välbetalda även om jag tycker att det borde ha mer i lön. Postad 27 oktober 2007 - 20:22
Blir lite less på att folk klagar på att det är högre löner i sthlm... Vad kostar bostäderna där du bor till att börja med? Köpte själv ett radhus nyss för 2 750 000. 350 kvm tomt... Hade gärna köpt villa, men har inte råd med det... Det skulle väl ha landat på 3 500 000 - 4 000 000 kr... Vad kostar en stor stark där du bor? 30 kr?!? Vill nog påstå att det inte blir dyrare än att bo i sthlm... Priserna här är högre än vad den är i resten av landet vill jag påstå (inkoms/utgifter) Jobbar du på Ica i Sveg eller på Ica Karlavägen (östermalm) så tjänar du dina 85 kr/h, men din lägenhet i Sveg kostar 275 000 kr och den på Karlavägen kostar 2 750 000 kr... Har jag fel? /Johan Postad 28 oktober 2007 - 11:42 Jag jobbar alltså som IT-tekniker med ansvar för olika kunders applikationer och min sambo jobbar som socialsekreterare på ett ungdomsboende för ungdomar med olika problem. Hon har pluggat 160p på universitetet för sin yrkesroll och jag är upplärd i IT-branschen av de olika företag jag jobbat på. Jag har iofs också ganska många universitetspoäng, men inga mot data/IT. Jag tjänar nästan 12000 kr mer i månaden än min sambo som har ansvar för människor i sitt jobb medan jag ansvarar för applikationer och maskiner. Sjukt... //P Postad 28 oktober 2007 - 14:12 Problemet i den privata sektorn är väl att lönerna varierar ganska mycket och kan vara orättvisa inom ett företag. Det är relativt ovanligt att det är de mest kompetenta personerna som tjänar mest. Postad 28 oktober 2007 - 14:58 Postad 28 oktober 2007 - 17:09 Sjuka organisationer är ofta sjuka på grund av att hänsynslösa och inkompetenta personer har stångat sig fram till ledande positioner. Ett hållbart sätt att bete sig är att vara samarbetsinriktad, sköta sina uppgifter och stödja sina kollegor. Då blir man en person som de andra gärna vill se i ledande ställning. En bra chef är inte den som skriker högst utan den som lyssnar bäst, kommunicerar bäst och vet vad som behöver göras, när det behöver göras och av vem. Redigerat av Unregistered1197, 28 oktober 2007 - 17:13. Postad 28 oktober 2007 - 17:44
Tror du måste kolla lite mer fakta innan du säger sånt där... här i umeå ligger radhusen på mellan 2-4 miljoner beror helt på vad du vill ha och hur långt ifrån centrum du vill bo såldes en lägenhet i centrum för omkring 3 miljoner förra året.... samt en villa i centrum för omkring 7 miljoner! men visst åker du 6 mil utanför stan blir det billigare dock börjar det höjas där också.. ölen ligger på minst 50 spänn på krogen så det är nog samma Postad 29 oktober 2007 - 00:23 Tyvär alldeles för klassiskt. Jag har ingen universitetsexamen alls, men får ut netto vad en tjejkompis får ut brutto, och då är hon socionom med ett antal år på högskola. Sen finns det iofs vissa yrken där man inte behöver ha universitetspoängen bara man tillgodogör sig nödvändiga kunskaper på andra sätt. Men i vilket fall som helst är det rätt vridet hur vissa typer av arbeten värdesätts i samhället. Postad 29 oktober 2007 - 09:46 Här har vi accepterat låga löner eftersom det inte är konkurrenssatt. Postad 29 oktober 2007 - 09:54 Men kan man jämföra rakt av vad försäkringarna täcker i Usa att det är lika mycket som täcks av för försäkring. Men visst Sverige har inte så höga löner och visa borde få mycket mer. Angående när man är nöjd. beror helt på vilket jobb man gör. Men visst hamnar jag runt 50 k i månaden i framtiden är jag nöjd... Ska se till att passera 30k strecket till våren. Postad 29 oktober 2007 - 11:10
Tänk på att ni i denna tråd lätt hamnar i politiska dissk.
Håll er bort från det ämnet och håll er till trådskaparens fråga så slipper vi låsa tråden. //Partajare Postad 29 oktober 2007 - 11:17 Så därförför att påpeka svaret på forumtråden. allt handlar om vad man har för jobb, som sagt 50 k så är jag nöjd, men har jag chans att plocka mer varför inte. =) Postad 29 oktober 2007 - 11:30
Ja, du har fel. Inte mycket billigare i Umeå, radhuset där mina föräldrar bor, 5 km utanför stan drygt 2 mille, villor i stan 2,5 och uppåt, ända ut till 2-3 mil från stan får du ge 1,5-2 miljoner. Då skall du vara medveten om att det inte finns tunnelbana och en ganska så dåligt utbyggd lokaltrafik utanför stadskärnan. En bil som vi då behöver är dyrare här och så även bensin och diesel. Försäkringar är billigare men med de lägre lönerna vi har hö är en villa på 2 miljoner dyrt och då kanske du måste ha två bilar. Stor stark kostar 60:- vi är ju trots allt en universitetsstad och det bor en bra bit över 100 000 invånare här. Så jag tycker inte att du skall bli less på mig utan läsa på i stället. Postad 29 oktober 2007 - 20:44
Jag skulle nog säga att det där är "recipe for disaster". Att så rutinmässigt säga sig vara beredd att "trampa på någon" tyder på en viss omognad. Var medveten om att den du trampar på idag kommer att stå först i kön när du gjort något dumt och det gör alla förr eller senare . Vad gäller din "bild" av löner och förmåner för civilingenjörer från industriell ekonomi så tror jag spontant att du har lite höga förhoppningar. Det finnns säker dom så ligger i den nivån men frågor som övertidsersättning och hur mycket man egentligen jobbar dyker upp hos mig. Begynnelselön på 36k imponerar ofta men när 60+ timmars veckor och liknande dyker upp är det inte lika kul längre. Postad 30 oktober 2007 - 04:11 Skulle hyran för vår (sambo så vi delar på bokostnader) 100kvm ligga på runt 4 istället för 6 så skulle jag vara helnöjd. Sen letar jag nytt arbete också, eftersom mitt nuvarande börjar bli tråkigt. Redigerat av didrik, 30 oktober 2007 - 04:12. Postad 30 oktober 2007 - 04:22 Visst skulle jag gärna ha 100.000 i månaden också, men det känns inte så realistiskt Bodde jag i sthlm skulle det nog behövas närmare 40-45 med alla hutlösa priser. Postad 30 oktober 2007 - 09:34 Mindre ansvar=bättre Skönt att när man stänger dörren på jobbet så existerar inte jobbet heh.. Inte som syrran som är lärare å sliter hemma varje kväll för nåra ynka 1000 lappar mer 17000-18000 efter skatt skulle vara en rimlig lön för mig Postad 30 oktober 2007 - 10:12 Nej men jag har inget emot att jobba 10 timmar om dagen med något jag gillar. Jag kan jobba kortare perioder med sådant jag hatar på samma tid också (läs sommarjobb), bara det ger mig pengar. Vad gäller det jag sa om att knuffa sig före, så misstolkades det kanske lite. Att framhäva sig själv och påstå att man är bättre än vad man är kan ibland fungera för att komma ett steg längre, om du får ett arbete en annan egentligen skulle haft, så är det inte direkt snällt, men om man tjänar mer och arbetet är roligare så skiter iaf jag i den biten. Postad 30 oktober 2007 - 10:59
Visst man kan alltid hitta exemplen som sticker ut. För 2 miljoner får du ett mycket litet radhus långt ifrån stan här i Stockholm. Tycker istället vi ska jämföra medelpriser. Källa: http://www.maklarstatistik.se/ Stockholm län/Umeå(gäller villor och rahus) Antal objekt: 2292 st / 178 st Medelvärde köpesumma per kvm bostadsyta: 29.185 kr / 15.365 kr Medelvärde köpesumma (tkr): 3.654.000 kr / 1.857.000 kr Stockholm stad/Umeå, Villor/Radhus Antal objekt: 407 st / 178 st Medelvärde köpesumma per kvm bostadsyta: 36.798 kr / 15.365 kr Medelvärde köpesumma (tkr): 4.317.000 kr / 1.857.000 kr Iaf tillbaka till ämnet även om detta påverkar ev lön man är nöjd med. Jag skulle gärna vilja ha en villa på 200 kvm inte allt för långt ifrån staden, ett landställe i skärgården, två bilar och kunna leva allmänt gott. Detta skulle troligen kräva en hushållsinkomst på lite över 100.000kr/månaden före skatt. När jag blir 30+ nöjer jag mig med en inkomst på 40.000kr/månaden. 50+ hoppas jag ligga en bra bit högre. Villa: 4.500.000 kr Landställe: 2.500.000 kr Tyvärr blir detta rätt mycket knepigare att lyckas med än det var för våra föräldrar som kunde köpa villan för 800.000kr(marknadspris idag på ca 5 miljoner) för 20 år sedan. Men men, det är bara ligga i så kanske man kan nå fram ditt någon gång. Med Vänlig Hälsning Niclas S 0 användare läser detta ämne0 medlemmar, 0 gäster, 0 anonyma medlemmar |
Trendande produkter |