Risen 2: Dark Waters

Ø  Genre: RPG

Ø  Släppdatum: 2012-04-27

Ø  Utvecklare: Piranha Bytes

Ø  Utgivare: Deep Silver

Ø  Plattform: Xbox 360 II PS3 II PC

Flera träbenssteg tillbaka jämfört med ettan. Arrrr.

Skribent: Zoiler

Risen fick 9/10 av mig och jag prisade det verkligen som ett av de bästa WRPG:na jag spelat. Därmed var förhoppningarna på uppföljaren givetvis höga. Dessvärre har de inte infriats. Jag vet inte om det är för att de satsar mer på att göra det konsolvänligt men jag misstänker att så är fallet (konsol- och PC-versionen har utvecklats samtidigt). Ett tecken på det är att man delat upp  världen i flera små öar istället för en stor och sammanhängande värld som man utforskade i ettan.

POSITIVT

Laddningstiderna – Väldigt snabba, tack och lov. Det laddas aldrig under själva spelet, bara när man byter ö. Och när man dött går det snabbt att ladda om!

Grafiken – Den är precis som i ettan snygg. Jag körde på ultra utan problem. Men samtidigt, det är en jäääkla massa saker som poppar in och förändras mitt framför ögonen på dig. Buskar som försvinner och poppar fram, träd som ändrar form groteskt några meter ifrån dig när du går mot dem. Kan inte minnas något spel där effekten är mer märkbar.

Vattnet är tyvärr fult och helt ointeraktivt (inget händer när du går i det). Vattenfallen ser beklagliga ut. Eld likså.

Animationerna är skrattretande. Både lipsyncen och deras löjliga, överdrivna rörelser de gör när de snackar. För att inte tala om springanimationen eller hur man hoppar. Värre än Mass Effect 3. Eller nåja, i samma klass iaf.

Dessutom, har någon annan hört talas om ett spel med pirattema som utspelas på en söderhavsö där man INTE kan hoppa i vattnet och simma? Så fort man kommer ut på djupt vatten blir det svart och man får börja om på land igen.

Fiendedesignen är däremot riktigt bra gjord. Snyggt modellerade fiender, och vegetationen ser bra ut så länge man inte rör på sig. Gillar också blurreffekten som finns kvar sedan ettan (vissa saker går ur fokus).

Överlag är det snyggt men samtidigt både enformiga miljöer och väldigt irriterande med all pop-in. Jag saknar dessutom den snygga skyboxen från ettan. Tycker det är ganska konstigt att det är åskväder när solen är framme.

NEGATIVT

Storyn –  Den var visserligen ingen höjdare i ettan heller och man följer väl mer eller mindre i samma spår i tvåan. Du spelar samma namnlösa hjälte som i ettan och ditt uppdrag är att döda havsmonster som attackerar mänskligheten och samla in fyra legendariska artefakter från olika piratkaptener för att spöa skiten ur den onda, världshotande titanen. Mellansekvenserna, de få som finns, liksom alla karaktärer är helt ointressanta och handlingen känns trög. Dialogen är helt skamlös (det är ju pirater trots allt) och de driver med det mesta. Ibland roligt, ibland irriterande.

Striderna –  Många klagade på Risens strider men jag tyckte de var riktigt underhållande. De krävde strategi, det är bara att läsa min Risen-recension för att se precis vad jag tyckte. Men i tvåan har de totalsabbat striderna.

För det första är du jättesvag. Du är kanske den svagaste personen på hela ön, den mest inkompetenta. Kockar kan bättre knep än du kan. De enklaste av fiender innebär problem och vill du träningsöva mot någon NPC så ligger du ganska snart på marken. Även mot svaga fiender måste du klicka med musen 10 gånger innan de dör.

Men det allra värsta är att man inte kan blocka eller på något sätt undvika attacker. Ja, mot människor är det möjligt att parera (jäkligt ointuitivt dock), men djur går inte att parera/blocka överhuvudtaget så där är det bara  en ren klickfest. Dessutom är man aströg, efter man har slagit tar det två sekunder att göra något och när man själv blir slagen kan man bli stunlockad. Möter du 3-4 fiender samtidigt blir du garanterat stunlockad och våldtagen.

Nu går striderna för det mesta till som så att jag går fram till en fiendegrupp, springer tillbaka som en räddhare till mina kamrater som är OP och mer eller mindre odödliga, och tittar på när de har ihjäl fienderna. Alternativt kan jag själv få in några slag i ryggen på monstren när de är upptagna med mina kompisar – så feg är jag.

Utvecklarna verkar dock ha fattat att ens partymedlemmar är helt OP så ibland hänger de inte med av någon outgrundlig anledning och då blir det genast avsevärt mycket svårare. Ska man bara hämta någonting så kan man alltid försöka spara och sedan kuta och undvika alla fiender (om möjligt, det är inte helt lätt) och ladda om ifall man misslyckas.

Kontentan är att man inte känner sig mäktig. Vem har hört talas om ett rollspel utan sköld? I Risen kände man sig heller inte mäktig inledningsvis men då kunde man i alla fall bli kraftfullare hyfsat snabbt och dessutom kände man att man hade viss chans även mot fiender man inte var menad att besegra.

AI:n –  Det är rätt kul med fiender (apor) som bara springer i en ring runt mig utan att attackera samtidigt som jag nöter bort hälsan, eller soldater som går sin vaktrunda medan jag spenderar en minut med att slå ihjäl dem bakifrån utan att de gör något annat än att fortsätta gå lugnt och sansat.

Kul men inte så bra för spelet.

Gillar också hur alla blir galna så fort man går någonstans förbjudet. Om du går in i någons hem så kommer han efter dig med mord i blicken. Går du inte ut inom några sekunder drar han vapen. Ibland blockerar de ingången så du inte kan komma ut, då blir det ännu roligare.

Kameran –  Ordentligt överkänslig i grundinställningarna. Kan dock fixas i Options.

Level up-systemet – Du går inte upp i level, det är slopat. Du får erfarenhetspoäng (glory points) som du använder för att gå upp i fem kategorier (eldvapen, svärd, tjuvknep, voodoo, hälsa). När du lägger poäng i en kategori går de grundläggande statsen för kategorin upp. För att tala dig ur en situation kanske du behöver 30 i silver tongue, som är en cunning-skill. Och du får +5 för varje poäng du lägger på cunning.

Men det kostar 1 000 glory att köpa första cunningpoängen. Sedan 2 000. Sedan 3 000. Det kostar alltså mer och mer men det går inte att farma glory på något sätt. Om fienderna dör så dör de. Du har med andra ord begränsade resurser och det gör att du känner dig väldigt åtstramad och bunden. Om det är ett knep för att man ska spela spelet flera gånger vet jag inte, men det känns så.

Satsar du mycket på voodoo så kan du förvisso göra coola saker som att ta ta över andra personer. På samma sätt kan du skicka in en apa att länsa ett hus på rikedomar om du spenderar flera poäng på cunning. Men de är underutnyttjade, du ges inte tillfälle att använda voodoo speciellt ofta, så det känns bortslösat.

Det finns inte heller några häftiga skills/magier – vilket jag som gillar magiker tycker är trist.

Och ska du lära dig nya tricks måste du precis som i Risen hitta speciella tränare som du kan köpa från. Problemet är att du får väldigt lite guld för att klara uppdrag och döda monster – en bristvara precis som glory points.

Looten – Hysteriskt dålig. Att öppna kistor är skittråkigt, du vet att du inte får något användbart. Du får inte heller något från fallna fiender. Du kan köpa från butiker, men du kommer nästan aldrig ha råd eftersom guld är en bristvara och du behöver det för att köpa nya skills.

Hatar den här utvecklingen där det bästa sättet att få mäktiga vapen är att smida dem själv. Ser inte det roliga i det alls, det är ju klart roligare att hitta något mäktigt vapen i en avlägsen grotta. Tacka vet jag Diablo 3.

Buggar – Gothicspelen är kända för buggar. Risen är det inte. Men jag var med om en bugg som sänkte mitt spel helt och hållet. Jag skulle befria en kille och sedan hämta en grej åt honom. Det gjorde jag. När jag kommer tillbaka till honom förstår han inte att jag hämtat grejen och det står i loggboken att jag inte har befriat honom ännu. Jovisst, tjena!

Spelade om en timme för att försöka igen. Samma sak. Mitt game är förstört eftersom jag behöver uppdraget för att ta mig vidare. Småtrist.

Interfacet/kartan – Att hitta till uppdrag är inte det lättaste. Varför inte en minimap? Man har inte ens en karta från början när man kommer till en ny ö, utan måste skaffa den på något sätt. Det är väl för att det ska vara roligare att utforska antar jag. Men det är mindre roligt att behöva trycka på M för att få upp kartan hela tiden. Far Cry 2 all over again.

Dessutom ofta ganska vaga beskrivningar av vad man ska göra. Som tur är kan man snabbfärdas till vissa ställen man redan besökt.


Slutsats: 2012 verkar vara året med uppföljare som inte lever upp till ens förväntningar. Men i ett RPG är det i mina ögon viktigast med ett bra stridssystem, en intressant handling med intressanta karaktärer, ett bra lootsystem så att du får nya spännande saker hela tiden och ett bra skillsystem så att du hela tiden kan lära dig nya sätt att döda på, se nya spells, eller känna dig mäktigare. Men Risen 2 faller hårt i ALLA dessa kategorier. Vari ligger nöjet i att spela som den svagaste personen på ön? Speciellt när man är samma person som krossade alla i ettan.

Risen 2 är på sin höjd ett godkänt spel som GÅR att ta sig igenom om man verkligen orkar. Och inte har otur med spelförstörande buggar. Men det är långt ifrån det mästerverk ettan var. Piranha Bytes har tappat bollen totalt i mina ögon. Spela hellre Risen om ni inte gjort det, det förtjänar all cred.

6/10 – Godkänt