Silent Hill HD Collection

Ø Genre: Skräck

Ø Släppdatum: 2012-03-20

Ø Utvecklare: Hijinx Studios

Ø Utgivare: Konami

Ø Plattform: Xbox 360 II PS3

Två klassiska skräckspel återförenas.

Att släppa HD-utgåvor av förra generationens spel är numera ett vanligt  beteende. Konami har bestämt sig för att göra samma sak och släpper nu den första kompilationen i serien, samtidigt som det nya Downpour. Det är Silent Hill 2 och Silent Hill 3 som står i fokus här, två av de mest klassiska spelen i serien. Förutom den högre upplösningen och achievements/trophies har även nytt röstskådespel spelats in och några saker har förändrats.

Silent Hill 2 är enligt många det bästa spelet i serien, och versionen här baseras på den senaste som inkluderar allt bonusmaterial. Storyn är separat och handlar om James Sunderland som har hamnat i staden Silent Hill efter att ha fått ett brev från sin avlidna fru Mary. I brevet står det att hon väntar vid deras speciella plats, James undrar hur det är möjligt och ger sig av för att söka efter henne. Han märker snart att staden inte är som förut, då den har täckts av tjock dimma och monster som rör sig på gatorna.

Silent Hill 3 är istället en direkt uppföljare till originalet och huvudrollen här innehas av barnet som gavs Harry från föregångaren som nu har blivit tonåring – Heather Mason. Spelet börjar i en mardröm om Silent Hill där hon går runt i en nöjespark och stöter på en mängd monster. Hon vaknar eventuellt upp och ringer upp sin pappa för att berätta att hon är på väg hem. Strax därefter stöter hon dock på en mystisk detektiv som påstår att det är folk som är intresserade av henne och vet mer om hennes födsel, men hon lyssnar inte och ger sig snabbt iväg. Det tar dock inte lång tid förrän hon stöter på fler monster i shoppingcentret och ännu en person från samma kult som detektiven ingick i, och mysterierna tätnar.

Förutom storyna är båda spelen väldigt lika varandra. Det är samma menyer, kontroller, stridssystem och upplägg. Frågan är väl då om det fortfarande håller än idag. SH2 känns betydligt mer föråldrat än SH3, speciellt den 10 minuter (?) långa vandringssträckan till Silent Hill som är helt linjär och saknar interaktivitet med hus, dörrar osv helt och hållet. Den högre upplösningen gör att det ser skarpt och rent ut, men visar också upp den blockiga grafiken och de otydliga texturerna. Dessutom har de gjort dimman mycket tunnare så att man ser mer av saker som man egentligen inte skulle se, vilket ofta är ofärdiga sektioner av spelet. Ibland ser man helt enkelt enkla plan utan några som helst detaljer, som tidigare har döljts av dimma. Även gatorna har förändrats och har blivit mycket renare nu, vilket ser lite opassande ut i den annars gryniga omgivningen. Detta har fans reagerat starkt på, och jag tycker själv det ser sämre ut nu än förut. SH3 ser däremot bättre ut då det är mer detaljerat och har bättre grafik generellt.

Skräckaspekten är fortfarande lika äcklig, om man bortser från att grafiken på till exempel fiender och ljuseffekter gör det lite mindre läskigt. Det är fortfarande något jobbigt att spela, så det psykologiska sitter kvar. Däremot är stridssystemet ärligt talat ganska uselt, fastän jag precis har spelat igenom Downpour som inte heller har något direkt lysande stridssystem. Ljudeffekterna när Heather svingar sin kniv och stönar är minst sagt orealistiska. Kameran är också den omodern och roterar inte automatiskt medan du rör dig, utan man måste själv trycka på se-framåt-knappen som gör någon rörig rotation och inte alltid funkar så bra, vilket skapar en del frustration och gör att man hela tiden måste koncentrera sig på att försöka se vad som är framför en (för man vill ju inte gärna bli överrumplad av fiender som inte syns på skärmen). Dåligt, då man gärna vill använda den högra analoga spaken för att kontrollera kameran, men den förblir oanvänd.

Båda spelen har som sagt fått nytt röstskådespel, och i SH2 kan man välja att använda originalrösterna om man vill det. Av någon anledning kan man dock inte göra det i SH3. Det nya arbetet är definitivt en förbättring i tvåan, då originalrösten till James är urusel och har dessutom en robotisk ton. Konversationen i kyrkogården när James pratar med en kvinna fick mig att skratta över hur dåligt det var, och jag bytte snarast till de nya rösterna. Däremot är det tvärtom i SH3; Heathers röst verkar spelas av en något äldre kvinna och fångar inte alls känslan av att hon är en tonåring. Efter att ha lyssnat på originalrösten igen känns den betydlig mer passande. Synd då att de nya rösterna är påtvingade i just det spelet.

Slutsats: Lite andra saker har också förändrats, men kommer bara att märkas av de mest inbitna fansen. Jag har tagit upp det viktigaste, och skulle säga att det är en okej kompilation, med lite bra nya grejer, men mest dåligt. Med tanke på att både SH2 och SH3 finns till PC där de också kan köras i HD känns de som ett bättre köp, då man kan få tag i dem snorbilligt och dessutom inte går miste om spelens originalutseende. Även om det nya röstskådespelet är bättre i tvåan så är det inte så himla mycket material vi snackar om ändå, jämfört med det grafiska, och trean är snäppet bättre i originalformat. Bryr man sig inte så mycket om dessa delar så är dock HD Collection en bra samling för de som aldrig har kört igenom spelen förut.

6/10 – Godkänt