Sökresultat Sökningen pågår Sökresultaten dyker upp här efterhand. Du kan fortsätta skriva om du vill begränsa sökningen.
Söker efter användare
Söker efter gallerier
Sök forumtrådar
Stäng

Injustice: Gods Among Us

Skriven av: Filip_M  |  Datum: 2013-05-19

Betyg: Betyg: 8


 

  • Genre: Fighting
  • Släppdatum: 2013-04-19
  • Utvecklare: NetherRealm Studios
  • Utgivare: Warner Bros. Interactive Entertainment
  • Plattform: Wii U/Playstation 3/Xbox 360

 

Injustice: Gods among us är ett ambitiöst projekt av Netherrealm Studios, som precis kommit från deras lyckade reboot av Mortal Kombat-serien. DC-universumet med Superman, Batman, Green Lantern mfl. är en svårtolkad värld som misslyckats förr under Netherrealms regi, men denna gången går de all in med en satsning som heter duga. Frossa i ett MK-doftande lir och läs serietidningen vilket jag rekommenderar.

Ett mycket använt drag hos DC-tecknarna är att beskriva händelser i andra parallella världar, så kallade Elseworlds. I denna världen, som vi kastas in i direkt, faller Stålmannen offer för den uttråkade Jokern som mördar Jimmy Olsen, besprutar Stålis med Scarecrows fear gas som får honom att tro att Lois Lane är Doomsday, Stålmannens ärkefiende, vilket gör att han flyger ut med Lois ut i rymden och således mördar henne och deras ofödda barn. Samtidigt atombombar Jokern Metropolis. Förlusten gör att Stålmannen överger sina ideal och yrkar för en värld utan ondska, varför han släpper alla sina hämningar och tar kontroll över världen som dess enväldige härskare. Allt motstånd krossas. Samtidigt håller samma sak att hända i en annan dimension, men av en ren händelse kastas de in i onda Stålmannens värld, där de tar upp kampen mot Stålmannens regim.

Återigen satsar Netherrealm på en seriös och utvecklad berättelse vilket ligger grund för berättelseläget, ett läge som tidigare varit i skymundan och en ursäkt för att introducera karaktärer. Berättelsen i sig är faktiskt ganska svag, trots den intressanta vinklingen och utforskandet av en värld där Stålmannen agerar som en Storebrorfigur, främst för att den är frapperande kort. Det tar mindre än en dag/sittning att klara av berättelseläget och det är en stor förändring gentemot MK som åtminstone klarade sig i två-tre dagar. Möjligtvis därför att berättelsen inte klarar av många fillers – MK hade väldigt många strider som var helt irrelevanta för dramaturgin, men likväl en bra ursäkt för att introducera karaktärer för spelaren att prova att slåss med/mot. Det har inte Injustice som snarare kör raka spåret till klimaxet i berättelsen, en förlust för mig som ändå är en DC-buff och verkligen suktar efter varje givet tillfälle till att interagera med mina favorithjältar i något interaktivt medium.

Jag känner att temat hade kunnat fläskas ut än mer och att den är solid på sitt sätt, men den korta livslängden och fokuset på få karaktärer (typ Batman, som får ohälsosamt mycket fokus) istället för att låta spelaren bekanta sig med många ansikten var väl några felbeslut som gör berättelsen sämre än den i MK. Onda Stålmannen känns inte särskilt trovärdig heller - Kudos dock till den messiasliknande introduktionen av Earth Primes (”vår” värld) Stålmannen och de många välgjorda mellansekvenserna. En lustig notis är de många minispel som förekommer och som känns lite främmande för konceptet – det roligaste var dock när man får möjligheten att lasra sönder bilar som Stålmannen mot Black Adam, en ganska morbid händelse då folk fortfarande sitter i bilarna. Och du är menad att spela den goda Stålmannen, som frivilligt mördar hjälplösa offer.

Trots att storyläget är så kort så får man dock ha i åtanke att det fortfarande är bättre än inget - som de flesta andra fighterspel mäktar med. Trenden verkar dock gå mot att fler och fler följer Netherrealm efter Mortal Kombats succé, ett steg i helt rätt riktning.

Gameplay är vad man kan förvänta sig av Netherrealm, då de gör väldigt lite för att sträva för långt ifrån deras gameplayformel som gjort dem så kända med MK. Den lite sega, långsamma, och tröga fightingstilen med fokus på zoning, taktik och mind games särskiljer sig från Street Fighter-stilen som är snabb, responsiv och combotung. Det är på tal om det väldigt många som har kritiserat spelstilen i Injustice. Jag förstår inte riktigt varför då de i princip jämför MK med SF, vilket är som att jämföra två helt olika speltyper. Jag tycker i alla fall om den något långsamma och träffsäkra spelstilen i Injustice. Det enda som fattas är en tag team möjlighet som i MK, varför de lämnat ut det vet jag inte.

Striderna är trots den långsamma tonen väldigt hektiska och med interaktiva miljöer, superattacker (känner mig alltid lika mäktig när jag megaboxar någon ut från jordens atmosfär med Stålmannen och sen dunkar ner dem i marken igen) samt en mycket skicklig lösning med livmätarna (man har två lager av livmätare och istället för att ha ronder fortsätter man bara striden när någon har förlorat sin första livmätare) gör att striderna flyter på väldigt bra. Interface och gameplay i stort känns väldigt minimalistiskt och vill du mot förmodan öva på combos eller kombinationer så kan du snabbt och lätt välja ut den combo som du vill öva på i menyn och sedan få den highlightad i bakgrunden medan du slåss. En väldigt bra lösning för casual gamers som har dåligt fightingminne. Det känns överlag fräscht och ”clean”.



En negativ aspekt i min mening är att Netherrealm gått ifrån den blodiga och brutala stilen i MK och gjort det lite mer barnvänligt. Det förklaras i berättelseläget som så att diktator-Stålmannen uppfunnit ett piller som gör dig stark och tålig nog att klara av tusentals ton i styrka och därför kan ingen riktigt dö av sina skador. Det ser lite larvigt ut när Doomsday går bananas på Jokern och Jokern knappt har brutit en nagel, men det handlar väl om krav som ställs för att det ska bli barnvänligt. Några finishers, som var extremt våldsamma och häftiga i Mortal Kombat, är det inte tal om heller. Jag tycker heller inte om att de går överbord med Stålmannens onda persona – ett av de värsta besluten i mina fanboyögon är att de låter Stålis låna General Zods kända citat ”Kneel before me”.

Underligt nog är inte musiken särskilt framträdande.. Eller röstskådespeleriet heller. Onda Stålmannen låter väldigt harmlös och snarare som en arg tonåring än en stark, auktoritär ledare med megalomani. Musiken är ytterst förglömlig av någon anledning, men huvudtemat är otroligt mäktigt och inspirerande, lite som en Justice League-hymn fast kaotisk och brutal.

Livslängden är utöver berättelseläget enorm. Antingen kan man slåss som någon av de 26 karaktärerna (av varierande stjärnstatus) och få en slags miniberättelse berättad, eller så kan man köra någon av de hundratals olika S.T.A.R Labs-minispelen som efter ett tag blir riktigt kluriga. Sen finns det även flera multiplayerlägen, vilket helt enkelt betyder att man blir ruskigt upptagen en lång tid framöver. Man kan alltid lära sig alla karaktärerna, vilket är en riktig utmaning då de flesta skiljer sig på väldigt olika vis.


Multiplayer och communityn har fått ett stort fokus från Netherrealm, och supporten är som vanligt i deras fall mycket stark med många nya inslag och DLCs på väg. I skrivande stund har redan Lobo och Batgirl kommit ut, medan flera kostympacks dykt upp. MP har förändrats för att skära ned på laggproblemen som förstörde mycket av MKs möjligheter, och ett nytt läge, ”King of the Hill”, där åtta personer får slåss om tronen mot varandra och t.o.m titta på varandras matcher och rösta vem som är den bättre spelaren, är ett revolutionerande spelläge som är ytterst skoj och som kan bekräfta på ett tydligt sätt vem som är den bäste i en mindre grupp.
 


Slutsats: För Netherrealm gäller andra gången gillt då de lämnat fiaskot DC vs. Mortal Kombat bakom sig och producerat ett högoktanigt fightingsspel som hyllar DCs mytologi och låter de otaliga hjältarna och skurkarna avgöra vem som är den främste av dem alla. Gameplay är bra, storyn är kort men försöker, MP är grymt, fanservicen är total, S.T.A.R. Labs kommer att ta upp mycket av din tid om du gillar spelet i grunden, man kan spela som Stålmannen, och livslängden gör att detta kan spelas ad infinitum. Injustice bidrar oerhört till fightingscenen och förtjänar att stå däruppe med SF och MK.

 

8/10 –  Mycket Bra



Trendande produkter
Prisjakt © 2000 - 2024 Prisjakt   Cookiepolicy.   Våra regler.   Personuppgiftspolicy.  Hantera cookie-inställningar.