The Legend of Zelda: Majora's Mask 3D

• Genre: Äventyr
• Släppdatum: 13 februari 2015
• Utvecklare: Nintendo
• Utgivare: Nintendo
• Plattform: Nintendo 3DS

Majora’s Mask är egentligen väldigt likt storebrodern Ocarina of Time, fast ändå inte. På grund av det lite udda konceptet och att OoT redan hade tagit världen med storm några år tidigare gick Majora’s Mask förbi relativt obemärkt och har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet alls sedan dess. Trots att fansen önskat sig en remake av spelet i evigheter såg det ändå hårt ut för de som hoppades på en nyversion, men efter att Nintendo släppte det omgjorda Ocarina of Time 3D och fansen skrek lite högre så gav Nintendo med sig till slut. Och så var äntligen Majora’s Mask 3D ett faktum.

Majora’s Mask är känt för sin mörka och dystra handling som är väldigt olik det sedvanliga Zeldastuket. Handlingen utspelar sig några månader efter OoT i en helt annan värld än Hyrule, kallad Termina. Link letar efter sin försvunna fe när han stöter på Skull Kid, ett barn som har fyllts av ondska då han tagit på sig den förbannade masken, Majora’s Mask. Skull Kid transformerar Link till en Deku Scrub och skapar kaos och förödelse lite överallt, men det värsta han gör är att sätta månen i kurs mot Termina. Om tre dygn kolliderar månen och världen går under.

Mycket handlar alltså om tidsaspekten och att hantera den begränsade tid man har på sig. Många som spelade originalet kände sig stressade över att se klockan ticka på och att det hela säger emot själva äventyrandet och utforskandet, vilket jag i och för sig kan hålla med om. När man väl har lärt sig hur systemet fungerar är det dock inte så farligt som det låter. Man kan alltid spola tillbaka tiden till första dagen genom att spela en sång, och det finns också andra hjälpmedel som teleportering och en sång som saktar ner tiden.

Nytt i 3D-versionen är att man efter ett tag kan spola fram tiden till vilken timma som helst på dygnet, något man inte kunde göra lika precist innan. Fördelen med tidssystemet är att det skapar en unik stämning eftersom alla invånare i världen lever sina egna liv och gör olika saker vid olika tidpunkter. Detta gör att man måste utforska ännu mera för att hitta alla sidouppdrag och uppleva allt som spelet har att erbjuda. Det ger också en mer levande värld och det blir tydligt att domedagen är på ingång eftersom många invånare är deprimerade medan andra är positiva och försöker göra det bästa av situationen.

Annars är gameplayet inte helt oväntat väldigt likt Ocarina of Time. Det finns bara fyra tempel men å andra sidan är Termina fullproppad med sidouppdrag och saker att samla. Ett exampel är alla masker, vilket nog är den roligaste biten eftersom maskerna ger dig en speciell egenskap. En del behövs också för att ta sig igenom spelet och används vid olika pussel, som Deku Mask och Zora Mask som förvandlar Link till en filur från respektive ras. Och ja, för att utspelas i en annan värld så har den förvånanvärt mycket gemensamt med Hyrule från OoT, inklusive många kända ansikten som, likt Link, på något mystiskt vis hamnat på samma ställe...

Jag måste erkänna att jag bara varvade Majora’s Mask en gång när det begav sig, och det är skrämmande hur mycket man har glömt av spelet. Givetvis kommer man ihåg huvudlayouterna och de största händelserna, men många uppdrag fastnade jag helt på och saker som tempel hade jag helt glömt av. Det är ett rätt svårt spel och det är inte alltid lätt att veta vad man ska göra, men som tur är har Nintendo lagt in en del hjälpmedel för att underlätta spelandet. Att hela tiden ha kartan uppe på ena skärmen och att byta föremål genom att peka gör det hela lite smidigare, och en funktion jag gillade var att man kan se sig runt genom att rotera 3DS:en, och även sikta med till exempel bågen på detta vis.

Förutom dessa vanliga 3DS-förnyelser så har det lagts till fler sparstationer och om man verkligen är fast kan man gå in i de nya Sheikah Stone. Dessa visar filmklipp på vad man ska göra härnäst och bilder på hjärtbitar så att man enkelt kan hitta dem. Bomber’s Notebook som håller reda på alla sidouppdrag och invånares dygnsuppgifter har också uppdaterats med diverse nyttiga funktioner. Bossfighterna är också något förändrade.

Precis som Ocarina of Time 3D så har grafiken uppdaterats och det märks framförallt på texturer och effekter. Visst, det ser inte jättesnyggt ut jämfört med nyare Zeldaspel, men när jag tar mig en titt på hur det såg ut för 15 år sedan så tycker jag att de har gjort ett bra jobb. Det är ett mysigt snyggt spel trots den mörka undertonen, även om spelvärlden inte alls är lika stor som man minns den som. Kontrollen är inte heller helt perfekt, speciellt inte om man spelar på Nintendo 3DS-originalet där avsaknaden av höger styrspak gör att man inte kan rotera kameran fritt när man vill. Dessutom är det lite oprecist när man rör sig vilket leder till onödiga misstag som kostar tid och bara irriterar.



Slutsats: 3D-versionen är en värdig finputsning av ett av de bästa, och kanske det mest underskattade, Zeldaspelet någonsin. Den som ännu inte har spelat Majora’s Mask ännu bör göra det nu, och den som ändå har gjort det kommer säkert, precis som jag, ha hunnit glömma av tillräckligt mycket för att göra återseendet kärt. Även om de båda spelen har mycket gemensamt så är det inget Ocarina of Time när det gäller spelkvalitet, och det är definitivt fortfarande inte ett spel för alla trots att man har underlättat tidssystemet. Men Majora’s Mask 3D bjuder på en unik spelupplevelse som inte går att hitta i något annat Zeldaspel och det är värt att spela igenom enbart för den magiska stämningen och den dystra och tunga handlingen.

9/10 –  Fantastiskt