Turen började med att trampa rakt in i "getingboet" även kallat på Reference Audio, som ligger på söder. Anledningen att jag kallar det getingboet är att folk här på forumet har totalsågat butiken och påstår att försäljarna är otrevliga och arroganta. Jag ville se om detta stämde men oxå lyssna på en dynaudio- och en kefhögtalare, NÄMLIGEN Dynaudio Audience 72 och Kef Q7.
Jag hade bokat en tid vid 13 och var där någon minut i så då fick jag och min polare (t-rex här på forumet) vänta några minuter. Vid 13 kom Joakim som jag hade bokat tid med ner och presenterade sig och skakade hand med oss båda innan vi marscherade bort till lyssningsrummet där elektroniken och högtalarna stog uppställda. Det första Joakim drog på var en livespelning med The Eagles och det lät ljuvligt med mycket diskant och mellanregister och det hördes ganska snabbt att högtalaren ifråga passade mycket bra med den typen av musik.
Jag hade med mig en bunt cd-skivor och det första vi la på var Dire Straits - Sultans Of Swing, som är ganska likt den föregående låten och även här spatserade diskanten och mellanregistret väldigt långt fram medan basen var lite diskretare och höll sig i bakgrunden. Den andra låten vi lade på var Metallicas - Master Of Puppetz [] och då lät diskanten väldigt vass och kall men inspelningen är ju inte av det bästa slaget heller så det förklarar saker och ting. Den tredje låten var Nightwish - Wishmaster och här hördes bas ganska ordentligt och framförallt Tarjas röst som lät diskanten jobba och i mina öron lät det helt underbart.
Efter de 3 låtarna bytte vi ut högtalarna mot Kef Q7. Vi spelade de 3 låtarna på den här högtalaren oxå och sen jämförde vi. Detaljrikedomen var inte alls lika bra men det var mer bas och ljudbilden kändes större men inte lika fint och detaljerat som dynaudion gjorde. Det tål att tillägga att Keffens diskant hade blivit intryckt av någon klåfingrig besökare så det "skramlet" störde jag mig på en hel del. Jag vet inte varför man demar med en högtalare som har en halvtrasig diskant för då kan den ju knappast prestera optimalt. T-Rex tyckte att det enda som lät bättre med Q7 var att diskanten. Jag tyckte om att det var lite mera bas men det räcker inte till då detaljrikedomen får lida.
Vi bytte ut Q7'an mot Dynaudion igen och då återkom den härliga detaljrikedomen igen. Då yngwie malmsteen - blue spelades lät det även lite vasst i diskanten och med Hammerfall - Heeding The Call lät det mycket bra då det fanns tryck i även i de lägre regionerna som jag annars kanske saknar lite. Detta fick avsluta lyssningen på Reference Audio.
Q7 var nu bortplockad från mina lämpade kandidater och fördomarna mot att Reference Audio skulle vara ett getingbo med massa arga, arroganta och otrevliga försäljare tycker jag är helt obefogade. Ett stort + till Joakim här på forumet som hjälpte till med demonstrationen.
Efter Reference Audio ledde turen till HiFi-Klubben på Sveavägen där B&W DM 603, 604 och CM4 skulle provlyssnas.
Jag ringde innan och frågade om man behövde boka någon tid men så var ej fallet så vi klampade in och fick lite hjälp av en ung kille som visade oss till rätta. På Reference Audio hade de ju min marantz sr-6200 men här hade de inte marantz alls så det fick bli denonelektronik som vi använde oss av och de är ju ganska lika i ljudkarraktären.
DM 603'an stog redan uppställda med en 2-kanals stärkare från Denon så vi lyssnade på det systemet då högtalarkablage och dyl var fastsatt. Här spelade diskant och mellanregister mycket längre bak än vad dynaudion hade gjort men basen kändes tydligare och lite mera framträdande. Dock skorrade basen aningen men det kan ha varit den dumma placeringen av högtalarna som gjorde detta. Killen som hjälpte oss då vi kom in visade oss vart prylarna fanns och sen försvann han iväg på lunch så när vi hade lyssnat klart på dm 603 och tänkte hugga in på cm4 och dm 604 fick vi själva koppla in/ur grejer för att få ihop systemet. Bara för att vi inte kom in i kostym ansågs vi alltså inte som potentiella köpare av högtalarna och alltså fick vi kass service [!].
CM 4 hade det som dynaudion saknade. En väl framträdande bas men inte alls bumlig som dm 604 sen skulle visa sig vara. I CM 4 fanns även dynaudios väl framträdande mellanregister och diskant. En otroligt lättlyssnad högtalare som jag snabbt tyckte om då den lät bra i alla register.
I DM 604 var basen lite väl dominerande och mellanregister samt diskant fick lida för det så den gick ganska fetingbort likaså dess lillebror 603.
Dagens vinnare var helt klart B&W CM 4. [].
Imorgon går turen vidare då NHT ST4, Monitor Audio S8, Audiovector m3, klipsch rf3II och JM LAB Cobalt 816 S och 826 skall provlyssnas.
Jag är än så länge ingen mästare på att bedömma ljud men jag recenserade så gott jag kan och kom ihåg av dagens intryck. Är det käpprätt åt h-e, sorry [^].