200–250 nits är typisk max för dåtidens LCD:er. Fanns för sin tid toppmodeller som går högre, 300–400+ nits. Fast en 8-serie från Sony är vanligtvis mellanklass och inte alls på de nivåerna.
Majoriteten av dagens LCD är ungefär lika ljusstark som en OLED puffrar på runt 300 nits i SDR som mest. För HDR är OLED fortfarande ljusstarkare (≈700–800+ nits HDR). Dock brukar hockey etc. sändas i SDR så man får gå på SDR-kapaciteten. Majoriteten LCD:er som lyser på de här nivåerna har dessutom ordentligt mycket sämre reflexfilter än vad som sitter på OLED-modellerna.
Vill man ha en LCD som är ljusstarkare än en OLED behöver man gå mot modeller som Sonys X9-modeller, Samsungs 9 och 8-serier, TCL C82 och C83, LG:s "QNED"-modeller och Philips modeller med mini-LED. Beroende på exakt modell är det runt 500–1000+ nits i både SDR och HDR. Starkare på SDR och mer snarlikt med HDR mot en OLED.
Samt förstås de allra dyraste LCD-modellerna som är ljusstarkare i både SDR och HDR än en OLED, samt har jämförbara reflexfilter. Sony X95, Samsung Q9 är några exempel på rak arm.
Finns en del mittemellan också, likt Sony X85 och Samsung Q70 som når runt 500 nits i och därför ljusstarkare än en OLED på SDR (och hockey). Men ljussvagare med HDR. Dock sämre reflexfilter, rätt kassa vinklar och inte i närheten av kontrastförmåga. Sämre på film men kanske roligare på just hockey.
För övrigt ett ganska vanligt felköp. Man har (felaktigt) hört att "...OLED är ljussvagt" och väljer något annat. Så köper man hem en TV som är både ljussvagare och har sämre reflexfilter än en OLED.