Sonic Mania

• Genre: Plattform
• Släppdatum: 15 augusti 2017
• Utvecklare: PagodaWest/Headcannon
• Utgivare: Sega
• Plattform: PC/PS4/Xbox One/Switch

Länge har den blå, ikoniska igelkotten drabbats av motgångar i hans många äventyr sedan karaktärens ursprung under det tidiga 90-talet. Visst har det dykt upp ett par ädelstenar genom åren men det mesta har varit mediokert som bäst, och med all blandning av 2D- och 3D-spel har Sonic kämpat med att hitta sin egen identitet. Sonic Mania är en hyllning till de första spelen i serien – och vilken hyllning det är.

Inför 25 års jubileet dök idén upp om att ge fansen ett retrospel och med Sonic Mania har Sega samarbetat med fans och hackare som bland annat gjort egna banor i de gamla Mega Drive-klassikerna. Resultatet är ett nytt och fräscht spel som samtidigt andas retro så det smäller av det. Introt börjar med ett härligt, tecknat filmklipp för att sedan övergå till en mäktig titelskärm som tar en tillbaka till där allt började. Gränssnittet och presentationen är helt perfekt gjord även om de hade kunnat förklara lite grann vad varje karaktär och power-up gör.



Man kan spela som antingen Sonic, Tails eller Miles och alla har sina unika egenskaper. Kontrollen är så enkel som den kan bli. För det mesta springer, rullar och hoppar man fram och tillbaka över diverse hinder och loopar i en rasande fart, samtidigt som man försöker undvika fiender som dyker upp i ens ansikte innan man ens hinner reagera. Klassiskt Sonic med andra ord, där fokus ligger på fart och plattformande. Det härliga med Sonic Mania är att man nästan aldrig stöter på en återvändsgränd och trots alla åtskilda vägar man kan välja är det aldrig någon som är direkt fel, så det är bara att tuta och köra.

Utvecklarna har tagit tillbaka och remixat gamla banor från Sonic the Hedgehog fram till Sonic CD. En del av banorna kommer garanterat kännas igen, men de är nu större och omgjorda med mängder av easter eggs inslängda från alla möjliga spel. Variationen är väldigt bra på både miljöer och olika spelstilar. Totalt finns det åtta remixade zoner med två banor i varje, däribland Green Hill, Hydrocity samt Lava Reef för att nämna mina favoriter. De fyra nya banorna som skapats passar in förvånansvärt bra, de skulle kunna vara tagna direkt ur originalspelen fast de har ändå en modern känsla över sig. Mot slutet av spelet dyker också innovativa utmaningar upp som att ens karaktär förminskas och lek med gravitationen - riktigt kul.



”Fräscht 16-bitar” förklarar grafiken enklast. Det ser ut precis som förr men banorna och animationerna är mycket mer detaljerade. För min del imponerade Press Garden mest med sina snötäckta japanska körsbärsträd samt Lava Reef där den första akten utspelar sig bland eld och lava medan andra akten övergår till grottor fulla av mineraler och antika statyer. Musiken och ljudet är även det riktigt bra med många klassiska låtar plus remixade versioner. Till och med musiken på de nya banorna lyckas framföra Sonic-soundet på ett så bra sätt att man kan blunda och ändå veta att man spelar Sonic.

Allt är dock inte perfekt. Akten där man flyger ett flygplan i Flying Battery hade de kunnat skippa, och den nya Studiopolis som är ett slags kasino är lite väl stort och vilseledande. De hemliga banorna som utspelas i 3D och påminner mig om F-Zero är hyfsat bra men bonusbanorna där det gäller att samla blå glober är bara irriterande, mest på grund av den värdelösa kontrollen. Som tur är kan man skippa dessa banor men då missar man också upplåsbara grejer. En annan sak är att om man avslutar spelet under den andra akten av en zon så sparas inte det, utan du får börja om från första akten. Sedan lite smågnäll, men jag saknade den klassiska bossmusiken och IceCap Zone, men man kan inte få allt.



Slutsats: Sonic Mania känns som vändpunkten i Sonics struliga liv i spelvärlden. Det bjuder på fullspäckat med retro och tar spelarna tillbaka till Sonics storhetstid, samtidigt som det ändå känns modernt med mer detaljerad grafik, remixad musik, samt nya och omgjorda banor. Presentationen är fläckfri och bara en sak som time trials med leaderboards gör paketet ännu mer komplett. De färgsprakande och livfulla miljöerna tillsammans med ett underbart soundtrack fick mig ofta att stanna upp och bara supa in mig Sonic-andan, för att nästa sekund spinna runt som en galning så fort spelet bara lät mig, tills det cirka fyra timmar långa äventyret var över. Detta kan mycket väl vara det bästa Sonic-spelet någonsin.