Att handla på distans - Från beställning till avlämnande

Inledning

Så var det då dags för den andra artikeln i serien ”Att handla på distans” och den kommer att behandla vad som gäller från det att du kommer i kontakt med det företag som du tänker handla av tills dess att varan avlämnas till dig. Denna del av köpet lyder bland annat under en lag som kallas Distans- och hemförsäljningslagen som i huvudsak upptar denna artikel. Artikeln sträcker sig fram till avlämnandet av den beställda varan, även om lagen i sig också inkluderar ångerrätten vilken gäller från det att avtalet ingås till 14 dagar (dock alltid minst 7 arbetsdagar) efter avlämnandet.

Värt att notera

Innan jag fortsätter så vill jag upplysa läsaren om samt understryka att jag inte är verksam inom detta område. Ett brinnande intresse för konsumentfrågor tillsammans med ett ivrigt konsumerande av lagtexter, förarbeten, propositioner, uppsatser i ämnet, referat, rekommendationer från allmänna reklamationsnämnden samt mängder av andra källor har dock lett till att jag ändå har en, vad jag tycker, god inblick. Skulle någon som är mer insatt eller till och med yrkesverksam inom området läsa artikeln och upptäcka saker som eventuellt bör korrigeras eller rena felaktigheter så är jag tacksam för återkoppling angående detta, antingen genom den kommentartråd som finns i anslutning till artikeln eller, om man inte öppet vill ge sig till känna, genom att skicka ett PM till mig direkt.

Distansavtal

Enligt lagtexten så är ett distansavtal ett avtal som dels ingås inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans, dels där kommunikationen uteslutande sker på distans.

För distansavtal så gäller denna text då ett företag säljer lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument. Distansavtal om finansiella tjänster eller finansiella instrument kommer jag överhuvudtaget inte att beröra.

När det gäller distansavtal så gäller texten inte avtal som

1. avser uppförande av byggnad eller annan fast anläggning på mark eller i vatten
2. ingås med hjälp av en varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal
3. ingås med en operatör genom användning av en offentlig telefonautomat
4. ingås vid en auktion, om det är möjligt att delta i auktionen även på ett annat sätt än genom att använda ett medel för distanskommunikation

Alla avtal på distans är inte distansavtal

Av rubriken förstår man att det inte räcker med att ett avtal ingås på distans för att lagen ska gälla. Företaget måste även på något sätt ha ordnat ett system avsett att hantera distansförsäljning.
Som ett exempel kan man ta ett företag som sätter in en annons utan annat syfte än att marknadsföra sig själva eller sina produkter. Om du efter att ha sett annonsen kontaktar företaget och detta samtal leder till en beställning och ett avtal så är det i lagens mening ändå inte fråga om ett distansavtal (såvida inte företaget redan har ett system avsett att hantera distansförsäljning). Kraven på vad som krävs för att ett organiserat system ska anses existera är dock relativt låga. Det räcker med att företaget i exemplet ovan utökar annonsen med en beställningskupong, ett ordertelefonnummer eller att det på något annat sätt framgår att företaget är intresserat av att få beställningar på distans. Däremot så anses det inte vara frågan om ett distansavtal om du ringer samma ordertelefonnummer och beställer en annan vara än den som anges i annonsen.
Kravet på att kommunikationen uteslutande ska ske på distans innebär att det, fram till och med det att avtalet ingås, inte får förekomma att parterna träffas. Skulle man till exempel vid något tillfälle träffas för att diskutera avtalets innehåll så är det enligt lagen inte längre fråga om ett distansavtal. Ser du en representant för företaget så gäller det alltså att så snabbt som möjligt lämna platsen

De olika tekniker som vid distansavtal är tillåtna att kommunicera via är följande:

• Oadresserad trycksak
• Adresserad trycksak
• Standardbrev
• Tidningsannons med beställningskupong
• Katalog
• Telefon med mänsklig betjäning
• Telefon utan mänsklig betjäning
• Bildtelefon
• Radio
• Videotext med tangentbord eller beröringsskärm
• elektronisk post
• Telefax
• Television
• Internet

Tänk vad man kan krångla till ett begrepp som till en början verkade så enkelt och självklart, eller hur

Ett organiserat system innebär inte att systemet måste vara speciellt välorganiserat och inte heller att marknadsföringen måste ha någon särskild omfattning utan det är själva syftet med marknadsföringen som är avgörande.

Hemförsäljningsavtal

Lagen tar även upp avtal av typen hemförsäljningsavtal som är alla avtal som ingås vid ett hembesök eller under en av näringsidkaren organiserad utflykt till en plats utanför dennes fasta försäljningsställe. Texten gäller då ett företag säljer lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument.

När det gäller hemförsäljningsavtal så gäller inte texten om

1. det pris som konsumenten sammanlagt skall betala understiger 300 kronor
2. avtalet gäller finansiella instrument som avses i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
3. avtalet gäller uppförande av byggnad eller en annan fast anläggning på mark eller i vatten
4. avtalet ingås vid ett hembesök som äger rum på konsumentens initiativ och uttryckliga begäran och gäller en vara eller en tjänst som omfattas av konsumentens begäran eller som har ett direkt samband med den varan eller tjänsten

En utflykt har i detta fall en något annorlunda definition jämfört med vad vi normalt förknippar med ordet och ett exempel är när en handlare anordnar en resa för konsumenter till ett näringsställe och där visar och säljer sina produkter.

Hembesök kräver att det är företaget som söker upp konsumenten. Om konsumenten besöker företaget, till exempel i dess egen affärslokal, på en aktion, på en marknad, på en mässa eller liknande så är det inte att anse som ett hembesök. Ett hembesök behöver nödvändigtvis inte ske i konsumentens eget hem utan kan även vara någon annans bostad där konsumenten befinner sig. Detta kan vara fallet om till exempel en person bjuder hem några vänner och en representant för något företag demonstrerar och säljer produkter från företaget.
Som hembesök räknas även besök som ett företag gör på någon annan plats där konsumenten inte endast för stunden befinner sig vilket inkluderar platser som till exempel arbetsplatsen, sjukhus, konferenser med mera, detta under förutsättning att det är företaget som sökt upp konsumenten. Frasen "inte endast för stunden" är tänkt att sortera bort sådana fall där konsumenten hastigt passerar en plats där försäljning sker.

Slutligen så gäller lagen även då konsumenten befinner sig på ett tåg (oavsett hastighet) eller på ett publikt evenemang.

Reflektion

Eftersom lagen säger att det inte är fråga om ett distansavtal om parterna träffas innan avtalet är klart så funderade jag på vad som gäller om man bestämmer träff på ett tåg för att diskutera avtalet? Lagstiftaren säger nämligen att lagen om hemförsäljningsavtal ska gälla  om konsumenten befinner sig på ett tåg. Det framgår inte heller om någon representant från företaget måste befinna sig på samma tåg vilket, rent logiskt, skulle innebära att lagen omfattar alla företag så länge man ringer upp dem och beställer varor när man befinner sig på ett tåg.

Nåväl, jag känner på mig att mina argument skulle väga väldigt lätt i en domstol och att lagen egentligen avser mer eller mindre fast försäljning som är knuten till tåget eller till det publika evenemanget.

Lagen gäller avtal mellan privatperson och företag

En förutsättning för att denna och andra lagar inom konsumentområdet ska gälla är att du som privatperson ingår avtal med en näringsidkare dvs. med ett företag. Ett existerande företag kanske bör tilläggas och del 1 i artikelserien ger lite praktiska råd för hur man åtminstone kan minska risken att råka ut för bluffmakare genom att tänka efter före och inte blint hoppa på vilket erbjudande som helst. Har du inte läst del 1 så hittar du den HÄR.

Du måste hjälpa till själv

För att minska risken för att inköpet på distans ska bli en tråkig erfarenhet så finns Distans- och hemförsälningslagen där för att skydda dig. Den har dock svårt att klara detta om du som konsument inte känner till att den existerar och därmed vad den försöker skydda dig mot. I och för sig så försöker lagen själv råda bot på detta genom att tvinga företagen att ge dig viss information (rätt information bör tilläggas) redan innan du ingår något avtal. Det händer dock att företag brister när det gäller denna skyldighet och som med så mycket annat är det därför viktigt att själv ta ansvar och känna till vad som gäller. 

Lagen är tvingande

Distans- och hemförsäljningslagen är tvingande till konsumentens förmån vilket innebär att alla andra villkor som företaget hänvisar till och som i jämförelse med lagens bestämmelser är till nackdel för konsumenten inte gäller. Inte ens om både konsument och företag är överens kan parterna avtala om villkor som för konsumenten är sämre än lagbestämmelserna. Enda undantaget är om lagtexten själv uttryckligen säger att parterna kan avtala bort en viss lagbestämmelse.

Information som måste ges innan ett distansavtal ingås

I rimlig tid innan ett distansavtal ingås ska företaget ge information om

1. sitt namn och sin adress
2. varans eller tjänstens huvudsakliga egenskaper
3. varans eller tjänstens pris inklusive skatter och avgifter
4. leveranskostnader
5. sättet för betalning och för leverans eller fullgörande på annat sätt
6. ångerrätten och all nödvändig information om den
7. kostnaden för att ett medel för distanskommunikation används, om inte kostnaden är beräknad efter normaltaxa
8. den tid under vilken erbjudandet gäller
9. avtalets kortaste löptid, om avtalet avser återkommande leveranser av varor eller avser en tjänst som utförs fortlöpande

Informationen ska ges klart och begripligt och på ett sätt som är anpassat till det medel för distanskommunikation som används.

Att informationen ska ges i rimlig tid innebär att informationen måste ges innan konsumenten har möjlighet att utan ytterligare förhandling besvara ett erbjudande. Konsumenten måste också få rimlig tid att både ta del av och att överväga villkoren. I praktiken innebär detta att all den information som anges ovan måste finnas på webbplatsen (vid e-handel), i katalogen (vid postorder), lämnas direkt till konsumenten (vid telefonförsäljning) och så vidare.

Att informationen ska ges klart innebär att den måste ges på ett sådant sätt att konsumenten med lätthet kan ta del av den, till exempel enkelt kunna hitta den på företagets webbplats.
Med begripligt innebär att konsumenten normalt sett inte ska ha några svårigheter att förstå informationen. Det inkluderar även det språk som används och huvudregeln är att informationen ska ges på svenska.

Information som måste ges när ett distansavtal har ingåtts

När ett distansavtal har ingåtts ska företaget snarast ge konsumenten en bekräftelse med information om

1. sitt namn och sin adress
2. varans eller tjänstens huvudsakliga egenskaper
3. varans eller tjänstens pris, inbegripet skatter och avgifter
4. leveranskostnader
5. sättet för betalning och för leverans eller fullgörande på annat sätt

Gäller avtalet en vara så ska informationen ges senast vid leveransen.

Informationen ska ges i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. Om företaget redan tidigare har gett ovan informationen i sådan form så behöver den inte ges på nytt.

Oavsett om informationen har lämnats tidigare så ska företaget inom samma tid ge konsumenten information om följande:

1. ångerrätten enligt denna lag samt namn och adress till någon som ångerrätten kan utövas mot
2. adressen, telefonnumret eller e-postadressen samt gatuadressen till det verksamhetsställe dit konsumenten kan framställa klagomål
3. förekommande garantier och service
4. villkoren för att säga upp avtalet, om det gäller tills vidare eller för en längre tid än ett år

Denna information ska alltid ges i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten.

Med läsbar och varaktig så räknas, förutom ett vanligt dokument, även en datadiskett, en cd-romskiva eller en DVD med den aktuella informationen eller om informationen har lämnats med e-post. Det viktiga är att informationen ges i en form som möjliggör varaktig tillgång och oförändrad återgivning av den ursprungliga informationen. Man har konstaterat att en webbsida på Internet normalt inte uppfyller dessa krav eftersom innehållet kan ändras och uppdateras löpande på ett sätt som gör att konsumenten inte kan garanteras en möjlighet att i ett senare skede återge den ursprungliga informationen gälland det individuella avtalet.

Information som måste ges när ett hemförsäljningsavtal ingås

När ett hemförsäljningsavtal ingås ska företaget samtidigt överlämna en handling där konsumenten informeras om

1. sin ångerrätt enligt denna lag
2. namn och adress till någon som ångerrätten kan utövas mot

Detsamma gäller när konsumenten lämnar ett anbud som näringsidkaren inte genast tar
ställning till.

Konsumenten ska skriva under ett exemplar av handlingen som bekräftelse på att han eller hon har tagit emot den. Den informationshandling som lämnas till konsumenten ska vara åtföljd av en blankett som kan användas för att utöva ångerrätten.

Påföljd vid utebliven information

Om företaget inte uppfyller sin informationsskyldighet enligt ovan så bryter man inte bara mot distans- och hemförsäljningslagen utan även mot 4 § andra stycket i marknadsföringslagen som också har ett system för påföljder. Bland annat så kan ett företag enligt marknadsföringslagen åläggas att lämna den saknade informationen och ett sådant åläggande ska även förenas med ett vite. Om företaget, som det heter, uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett åläggande så ska företaget enligt samma lag ersätta den skada som konsumenten drabbas av.

Fullgörelse av avtalet samt konsumentens rätt att häva det

Företaget måste uppfylla sin del av avtalet inom skälig tid vilket, om inte parterna skriftligen har avtalat annat, innebär senast inom 30 dagar från den dag då konsumenten gjorde sin beställning.

Om företaget inte kan fullgöra sin prestation i tid och detta inte beror på konsumenten så har konsumenten rätt att häva distansavtalet. Detta gäller oavsett om dröjesmålet är av väsentlig betydelse för konsumenten eller inte. Konsumenten har alltså alltid rätt att häva avtalet om företaget inte kan fullgöra sin prestation i tid. Om konsumenten avstår från denna rätt så finns det fortfarande möjlighet att hävda andra påföljder på grund av förseningen, oftast enligt konsumentköplagen eller konsumenttjänstlagen.

Det är företagets ansvar att informera konsumenten om denna rätt att enligt distans- och hemförsäljningslagen häva avtalet. Informationen bör ges omedelbart när företaget inser att det inte kan fullgöra sin prestation i tid.

Om konsumenten häver avtalet så ska företaget betala tillbaka allt som konsumenten betalat. Återbetalning ska ske snarast och senast inom 30 dagar från den dag då företaget tog emot meddelandet om att avtalet hävs. Sker återbetalningen inte i rätt tid så har konsumenten rätt till dröjsmålränta enligt räntelagen.

Kommentar

Om du nu har hittat ett existerande och ärligt företag som följer lagar och regler och som även levererat varan i rätt tid så att du slapp trassla med att häva köpet så är det bara att gratulera. Förhoppningsvis så behöver du då inte läsa fler artiklar i ämnet... under förutsättning att du inte ångrar ditt köp under de kommande 14 dagarna och att varan fortsätter att fungera tillfredställande de närmaste 3 åren

Ångerrätten som gäller i 14 dagar från det att varan avlämnats har inte tagits upp i denna artikel.

Reklamationsrätten som gäller i 3 år efter avlämnandet har redan avhandlats i artikeln  Kunden har alltid rätt(igheter) - Konsumentköplagen.

Om man behöver råd?

I de fall som man inte riktigt vet vad som gäller eller om köpare och säljare trots samtal och förhandlande inte kan komma överens om något så finns några olika möjligheter till råd och hjälp.

Konsumentverket
Konsumentverket ger inte individuella råd i tvister men det finns mängder av intressant information och nyttiga länkar på deras webbsidor.

Konsumentvägledare
Vill man ha råd i ett enskilt fall så kan man vända sig till konsumentvägledaren i den kommun man bor. Dessa arbetar inte åt Konsumentverket men har ett nära samarbete. Konsumentvägledaren kan som sagt ge råd i enskilda fall och även hjälpa till att kontakta säljaren för att på så sätt nå en lösning. De kan även hjälpa till att anmäla en tvist till Allmänna reklamationsnämnden om säljaren vägrar att gå med på köparens eller konsumentvägledarens krav.

Allmänna reklamationsnämnden
Allmänna reklamationsnämnden är en statlig myndighet och fungerar ungefär som en domstol som prövar tvister mellan konsumenter och företagare. Bara konsumenter får göra en anmälan, inte företagen. Prövningen resulterar i en rekommendation om hur tvisten bör lösas. Det kostar ingenting att få en tvist prövad men det kan tyvärr ta ganska lång tid. Det är inte ovanligt att det tar sex månader att få en tvist prövad.
Allmänna reklamationsnämnden ger inte råd i enskilda ärenden utan prövar bara tvister där säljaren vägrar att ge konsumenten rättelse.

Nämndens beslut är inte juridiskt tvingande utan en rekommendation om hur tvisten bör lösas. Trots detta så rättade sig 88 % av företagen inom hemelektronikbranschen efter nämndens rekommendationer under år 2005.

Advokatjouren
Advokatjouren är en kostnadsfri service där advokater ger råd och vägledning gällande ditt problem, till exempel om vart man kan vända sig för fortsatt hjälp. Man får tala med en advokat i cirka 15 minuter.

Vanlig domstol

Om man inte vill vända sig till ARN eller om säljaren inte följer den rekommendation som ARN ger så kan givetvis konsumenten ta fallet till en vanlig domstol. Detta är dock på grund av de höga kostnaderna och risken att faktiskt förlora tvisten relativt ovanligt. Det finns dock något som kallas småmål dit tvister rörande värden som är mindre än ett halvt basbelopp (19 850 kr år 2006) räknas. Ett småmål lyder under förenklade regler och man kan även vända sig till sin lokala tingsrätt snarare än den tingsrätt där säljaren har sin hemvist vilket annars är fallet.