eFootball PES 2021

• Genre: Sportspel
• Släppdatum: 15 september 2020
• Utvecklare: PES Productions
• Utgivare: Konami
• Plattform: PC/Xbox One/PS4/Android/iOS
  
  

Nytt år vilket betyder att samtliga sportfranchiser släpper en ny årsversion av sin spelserie som ett brev på posten. FIFA 21, FM 2021, Madden, NBA och givetvis även PES 2021. Konami har dock gjort något modigt och som jag faktiskt applåderar, och varit transparenta med att denna årsgången inte blir något mer än en säsongs/databasuppdatering, för att kunna fokusera på eFootball PES 2022 som kommer att introducera en helt ny spelmotor, lagom till den nya generationen.

En databasuppdatering innebär att det skett en uppdatering av övergångar, lag, matchtröjor, ligor och så vidare, samt några finjusteringar i den nuvarande spelmotorn, till ett betydligt billigare pris – runt 300 spänn. Det blir ännu billigare för ägare av PES 2020, som får 20% rabatt.

I en genre som ofta beklagats för att bli bekväm och i princip släppa titel efter titel, år efter år som betraktats som glorifierade databasuppdateringar så är det en förvånansvärt fräsch och ärlig strategi från Konami som skapar mycket goodwill. PES 2021 har inte mycket att erbjuda ägare av PES 2020, men det är en grym ingång för nya spelare till ett schysst pris. Electronic Arts borde definitivt snegla på en liknande lösning då FIFA och framförallt Madden drabbats av nekros sedan länge och är arketypen av bekvämlighet.

Inte mycket har förändrats som sagt, spelkänslan inkluderat. PES-veteraner lovar och svär att passningar, skott och första touch är annorlunda och tyngden på bollen känns mer intensiv, vilket öppnar upp för mer oberäkneliga och verkliga interaktioner på planen. Jag ser inte mycket av det, och det verkar vara en vattendelare.

PES har sedan länge varit det arkaddoftande alternativet till det mer realistiska FIFA, och jag minns framförallt glansdagarna runt PES 4-6 då PES i princip stod i sin zenith. Ett paradigmskifte har skett sedan dess och PES har den senaste generationen mer och mer trätt fram som det realistiska alternativet till FIFA, som blivit ännu mer skriptat och världsfrånvänt ju längre tiden lider. Så även nu.

PES är definitivt för spelaren som söker efter ett fotbollsspel med en fotbollsfysik som är så nära verkligheten som möjligt. Själva fotbollen som sparkas omkring beter sig som en fotboll ”bör” göra (dvs, känns inte skriptad på samma sätt som i FIFA, som känns som på räls ibland), kollisionsfysiken mellan spelare känns som något som skulle kunna hända i verkligheten och varje touch, rörelse och så vidare känns grundad i verkligheten. Spelet är medvetet långsamt och metodiskt. Som fotbollssimulator är nog PES närmast upplevelsen man får av TV-rutan under en fotbollshelg.

En av många höjdpunkter hittills var definitivt när en vän kollade på min stream och anmärkte på att jag gjorde ett mål identiskt med vad han brukar se på helgerna som Liverpoolsupporter, och när man lyckas skapa sådan magi så känns det verkligen rätt. PES har en förmåga att väva ihop sekvenser av fotboll som man letar efter när man sätter igång match efter match.



Med det sagt så innebär det inte att PES är ofelbar som fotbollssimulator, långt ifrån. För varje vacker sekvens av bolltrillande trollerier så har jag också haft lust att slänga kontrollen i ren frustration över de begränsningar och frustrationsmoment som dyker upp titt som tätt under en typisk match.

Exempel inkluderar att domaren fortfarande är ett blindstyre med en skev känsla av rättsskipande, där brutala överfall får tummen upp och en liten vacker kindpuss är likställt med en strikt tillrättavisning och ett hägrande rött kort. Situationer som en typisk domare av rang skulle ha överseende med till förmån för fördel av boll blåses av och en hypersnabb kontring i 45:e minuten kan blåsas av utan kontext, trots att man i princip har foten vid bollen och tänker stänka in den i krysset.

Responsen spelare emellan är bland det mest bisarra jag sett på senare tid, med håglösa supermiljonärer som van Dijk som står och stirrar på bollen som sakta rullar förbi, vinkar åt honom och långsamt finner sin plats vid motståndarens anfallare som precis fullbordat en maratonlöpning från andra sidan planen. Spelare verkar ibland ha problem med att fullborda kommandon, som att tackla eller passa i god tid, och många målsituationer är resultatet av att spelare börjat hänge sig åt romersk brottning och står och kramas vid en boll som ett gäng sjuåringar, tills någon till slut bestämmer sig för att sparka bollen åt något håll.

Passningar finner inte sin rätta adress – passar man till vänster så hamnar bollen istället till höger, spelare i Premier League med bra stats i passningar har problem med att konsekvent passa femmeterspassningar och bollkontrollen känns verklig, men är inte särskilt verklig när Pogba av alla kämpar med att hålla en boll i styr när han är under precis noll press från motståndare. Jag hade fortfarande, efter tio timmar, inte riktigt fått in känslan och det kan antingen tala för min totala inkompetens, eller att det tar sin tid att lära sig spelet. Det blev lättare efter de tio timmarna, men det är en ganska beskedlig inlärningskurva för att bli bekväm med spelet.



I mina ögon känns det som att man försökt att simulera en realistisk fotbollsfysik med allt vad det innebär, men kanske skruvat upp det oförväntade lite för mycket, vilket gör att elitspelare ser ut som amatörer i vissa fall. Det har dock samma effekt på AI:n, som brukar begå misstag, men det skonar inte den mänskliga spelaren från att bonkargäng från norska andraligan eller något liknande med en maxhastighet på 45 av 100 kan springa ikapp någon som Joshua King eller Alphonso Davies.

Det är med andra ord en blandad kompott för mig personligen, och känslan kanske är charmig för andra. Trots sina svårigheter så är ändå PES 2021 något för fotbollsälskare att kika på, och om du funderat tidigare på att prova men avskräckts av prislappen så är det ett ypperligt läge att hoppa in nu.

Resten av spelet har som sagt inte ändrats – MyClub, motsvarigheten till FIFAs FUT är mer eller mindre identisk med föregående år. För nya spelare så är det värt att veta att grinding är ett minne blott i PES, där du enkelt kan bygga upp ett superlag nästan från första början. Jag fick unika kort av toppspelare som Salah, Falcao och Henderson i ett av mina första paket, och det är vanligt att stöta på motståndare som låst upp legendarer som Rummenigge, Rijkaard och Gullit redan på första dagen. Det blev jag smärtsamt påmind om när jag tänkte prova multiplayer under releasedagen och blev överkörd av ett MyClub-lag som snittade på typ 95-rankade spelare medan jag körde med Manchester United, som är betydligt sämre.

Att det är så lätt att bygga upp ett superlag med en världsstjärna på varje position i MyClub är på både gott och ont, då det är mer inklusivt för nya spelare eller casuals som vill lira någon gång då och då. Det kan vara gött att slippa harva omkring i skärgårdsligorna med påhittade spelare som Goios och Vasilj, och istället slå 70-meterspassningar med Beckham och borra in en raket från 25 meter med ett specialkort-Ronaldo med 98 i player stats redan under första dagen av spelande.

Det är kul tills man inser att man också kan spela med MyClub-lag i alla former av multiplayer, och det går inte att stänga av, så vill jag spela med verkliga lag som Barcelona och för all del Leeds så kan jag vinka all realism och framförallt jämlikhet farväl när jag förlorar med 1-6 efter att min motståndare låtit legendarer som, som sagt, Klinsmann och Rummenigge spränga in tre mål var.

Grafiken är som vanligt mycket bra och både arenor, spelare och miljöer känns karaktäristiskt (för PES) verklighetstroget, och animationerna är riktigt läckra även om själva spelsystemet kan sätta käppar i hjulet ibland för vad man tycker är rimligt i diverse situationer. Kommentatorerna kan man med fördel stänga av direkt så de blir otroligt påfrestande efter någon timmes spel. Stöd finns som vanligt för datapacks, så vill man byta ut olicenserade ligor, klubbar, loggor och spelarnamn så finns det gott om möjligheter för detta.

Slutsats: PES 2021 är ett modigt initiativ från Konami som erbjuder något så unikt som en faktisk säsongsuppdatering, och inte så mycket mer. Det är en uppfriskande ärlighet som bör uppmuntras, speciellt om man lägger krut på nästa årsversion, som verkar bli fallet nu. Priset är billigare, kvalitén är fortfarande hög, och PES 2021 kanske inte är ett värt köp för ägare av PES 2020 (som kan slänga på ett datapack och i princip få samma upplevelse), men är en grym ingång för nyfikna debutanter att prova på den stora utmanaren till ett åldrande och bekvämt FIFA.