Brainstorm

Det har varit mycket impulsköp av film från min sida den senaste tiden. Jag vandrar in i den lokala filmaffären och känner mig som jag befinner mig på loppmarknad: en mängd små fynd som bara väntar på att upptäckas. Jag vandrar mellan hyllorna, strötittar lite på den ena DVD-utgåvan efter den andra och botaniserar bland filmer som jag ej sett. På senare tid har jag gått in i en ny fas av mitt samlande, jag vill bland annat få tag i filmer som är helt okända för mig. Filmer som man på sin höjd har hört talas om men aldrig sett. Detta kanske låter som en självklarhet för många men mitt samlande har alltid varit baserat på säkra kort, storfilmer som man känner till eller sett tidigare. Men detta är på god väg att ändras. Plötsligt mitt bland hyllorna fastnar mitt blickfång för filmen Brainstorm. Bara titeln gör ju denna film köpvärd känns det som när jag står där och håller fodralet i min hand. Jag läser på omslaget och där står det: Vincenzo Natali. Nu kanske en del undrar varför detta namn är så märkvärdigt men om jag säger Cube borde en del reagera. Brainstorm var mannens nästa stora projekt och nu börjar jag bli exalterad på riktigt. Brainstorm införskaffades och efter en promenad hem matades DVD-spelaren med nämnda film.




Vi befinner oss i en inte allt för avlägsen framtid. Industrispionage förekommer i en större skala än många kan tänka sig. Här kommer Morgan Sullivan (Jeremy Northam) in i bilden. Morgan är uttråkad på den nuvarande gråa vardag som råder där han är fast i ett hopplöst förhållande och tillvaron ter sig allmänt nedslående. Han söker därför jobb som industriell spion för företaget Digicorp. Nu skall livet fyllas med spänning á la James Bond under hans nya alias Jack Thursby. Men livet som spion är inte riktigt som den gode Morgan föreställt sig. Det hela går nämligen ut på att deltaga på den ena konferensen efter den andra och spela in hela föredraget som sedan skickas till Digicorp för analys. Morgan har helt enkelt bytt ut en tristess mot en annan. Men så en kväll får han syn på en synnerligen vacker kvinna sittandes ensam i baren varpå vår Casanova gör sitt drag. Han får dock nobben och lunkar tillbaka till sitt hotellrum. Men plötsligt börjar saker och ting ske utom hans kontroll. Obehagliga minnesbilder börjar dyka upp under febriga mardrömmar, minnesbilder som Morgan inte känner sig vid. Dessutom dyker den mystiska femme fatalen (Lucy Liu) upp som ett brev på posten. Vad hon har att berätta för Morgan kommer att ställa hela hans existentiella syn på prov.



Egentligen vill jag inte skriva mer då detta är en film som man mår bäst av att veta så lite som möjligt om innan man ser den. Så jag skall försöka hålla mig så objektivt distanserad som det bara är möjligt men egentligen gör du bäst i att se filmen innan du läser denna recension. Vincenzo Natali överraskade hela filmsamhället när han skapade den psykologsiska skräckfilmen Cube. Med ett eget bildspråk som hade kraftiga influenser till Jean Pierre Jeunet visade Natali att man kunde skapa chockerande film med små medel. Nu har han fått något mer svängrum i och med Brainstorm, hans första stora Hollywood-produktion. Det är klart trevligt att se att han lyckats behålla sin unika visuella syn trots att han säkerligen hade en del ögon som observerade honom likt Digicorp som har örnkoll på vår hjälte Sullivan. Natali leker med kameran och lyckas onekligen att skapa en mardrömslik stämning under filmens första halva, den halva som enligt mig klart är den bästa. Som åskådare är vi lika förvirrade som Sullivan allt eftersom den horribla konspirationen vecklar ut sig framför hans ögon.



Men efter den första halvleken har Natali betydligt svårare att hålla skutan på rätt kurs trots vissa scener som verkligen glänser till. Filmen tappar styrfart och detta bottnar utan tvekan i filmens manus signerat Brian King. King har onekligen kokat ihop en intrigerande tillika smart historia, en historia som är för smart för sitt eget bästa visar det sig. Många av de tvära kast som förekommer känns på något sätt malplacerade sett till historien i fråga. Om detta låter kryptiskt beror det helt enkelt på att jag inte vill avslöja handlingen för er som inte sett filmen. Dessutom genomgår manuset en transformation mot det begripliga och förklarande allt eftersom vi närmar oss slutet. Jag hade hellre sett att det fanns en del frågetecken hängande kvar i luften när eftertexterna rullar upp likt den sköna känsla som infann sig när man såg Fight Club första gången. Men när Natali kliver in räddar han onekligen dagen med sin visuella stil och känsla för det udda även om det inte räcker precis hela vägen.



En annan som utan tvivel gör en kanoninsats är skådespelaren Jeremy Northam i rollen som Morgan Sullivan. Han lyckas verkligen genomföra en kalasprestation när han transformeras från den hysteriskt tråkige Morgan Sullivan till hans alter ego Jack Thursby, en rökande tillika whiskeydrickande spion på uppdrag. Jag var inte bekant med Northam innan Brainstorm men efter att ha sett hans prestation i denna film är jag övertygad om att detta är en av Hollywoods mer kompetenta skådespelare på marknaden. Även Lucy Liu gör en bra insats men den är inte i närheten av Northam, hennes femme fatale med de förföriska ögonen har de flesta sett sedan tidigare i allt från Payback till den hysteriskt dåliga Ballistic.



Brainstorm är en extremt svår film att recensera bildfronten på. Ty Natali använder sig friskt av en mängd olika verktyg för att manipulera bilden till att passa sitt säregna bildspråk. Filmens första halva är nästan på gränsen till svart/vit då allt inklusive hudtoner och omgivningar går i diverse gråtoner. Det är först när den andra halvan kickar in som färgpaletten ökas dramatiskt och man kan göra en mer kritisk granskning av bilden. När det gäller just färgerna måste jag tyvärr meddela att det helt klart förekommer spår av blödningar i vissa scener där framför allt färgen rött far rätt illa hän. Sedan förekommer det extrema mängder Edge Enhancement vid filmens slut vilket helt klart drar ner betyget ett snäpp. Samtidigt är bilden stundtals bland det skarpaste jag skådat, minsta lilla ansiktspor syns klart och tydligt. Summan av kardemumman är att detta är en klart godkänd bild med den del små skavanker.



Nordisk Film har tacksamt nog valt att leverera såväl Dolby Digital som DTS att avnjuta denna film med vilket naturligtvis är extra trevligt, det är ingen direkt hemlighet att jag föredrar ett DTS-spår framför andra. DTS-spåret har en bitrate på 768 kbps medan det från Dolby Digital får nöja sig med 448 kbps. Så hur låter det då? Riktigt bra med några reservationer enligt mig. Det negativa är att dialogens volym ligger något lägre kontra övrigt omgivningsljud vilket gör att tal kan uppfattas som något svårlyssnat stundtals. Men i övrigt är detta en ljudupplevelse som är klart godkänd. Separationen mellan högtalarna är god och bjuder på både en och tre finurliga övergångar mellan kanalerna.



Varför har man valt att döpa om denna film från Cypher till Brainstorm? Det hela känns ungefär lika logiskt som när man bytte titeln Equilibrium till, håll i er, Cubic. Tydligen var originaltiteln Cypher för svår för oss stackars enfaldiga svenskar måste någon ha brainstormat fram. Nåja, omslaget är rent och fritt från störande recensionskommentarer vilket är ett plus. Sett till sektionen med extramaterial är den inget att slå klackarna i taket över. Först ut är tre stycken extremt korta intervjuer på vardera två minuter där skådespelarna Jeremy Northam, Lucy Liu samt regissören Vincenzo Natali tar upp olika aspekter kring skapandet av Brainstorm, jag menar Cypher. Intressant men på tok för kort. Härnäst följer ett bakom kulisserna-segment som inte tillför allt för mycket med sina fyra och en halv minuters speltid. Avslutningsvis finner vi trailers för filmerna Narc, Cubic AKA Equilibrium, The Hunted samt för huvudfilmen. En extremt tunn sektion med tanke på hur intressant filmen är så borde man kunnat trolla fram mer matchande extramaterial.



Brainstorm är onekligen en produkt signerad Vincenzo Natali och han lyckas återigen bevisa att han är en av dagens mest intressanta regissörer på marknaden. Med ett helt klart fängslande manus och ett bildspråk som får det att vattnas i munnen på en sann cineast fångar Brainstorm sin åskådare i ett virrvarr av konspirationer, existentiella frågor samt ett klart överraskande slut. Hade bara manuset varit än mer suggestivt i sin ton hade detta blivit en fullpoängare, som det är nu når filmen nästan hela vägen fram. En film jag helt klart rekommenderar alla att se och begrunda över.