Mystic River: 3 Disc Deluxe Edition

“I know what you're thinking. Did he fire six shots or only five? Well, to tell you the truth, in all this excitement, I've kinda lost track myself. But being as this is a .44 Magnum, the most powerful handgun in the world, and would blow your head clean off, you've got to ask yourself one question: ‘Do I feel lucky?’ Well, do ya punk?”

Utan tvekan är detta en av de mest hårdkokta och respektingivande replikerna i filmhistorien. Samma utmärkande egenskaper kan med lätthet beskriva mannen som yttrade ovanstående citat: Clint Eastwood. Han klassas idag som inget mindre än en levande legend med sina otaliga minnesvärda skådespelarinsatser. Eastwood är Dirty Harry på samma sätt som Connery är James Bond. Detta gör Eastwood odödlig i mina ögon. Men jag tror att det är långt ifrån lika många som är medvetna om Eastwoods arbete som regissör. Med tanke på att han har regisserat tjugosex stycken filmer och kammat hem en Oscar borde fler ha upptäckt hans kvalitéer bakom kameran. Om Eastwood bryr sig om uppmärksamhet och berömmelse kan jag inte svara på. Dock vet jag efter att ha följt hans arbete genom åren att han har utvecklats som regissör. Hans senaste film Mystic River gav honom nomineringar till båda priserna Bästa Film och Bästa regissör inför 2004 års Oscars-gala. Dessutom är den med lätthet ett av årens mest efterlängtade och omdiskuterade släpp på DVD i år, mycket på grund av de fenomenala skådespelarinsatserna. Det skall erkännas att det var med ett visst uns av förväntan som jag satte mig ner för att recensera Mystic River.




Filmen tar sin början i mitten av 1970-talet. Platsen för detta drama är en sömning och gråsjaskig förort till Boston. De tre pojkarna och tillika vännerna Jimmy, Sean och Dave är som så många gånger tidigare ute på gatan och spelar landhockey. Tyvärr förlorar de bollen till det lokala avloppshålet varpå spelet får ett snöpligt slut. Kort därefter ser Sean en bit blöt cement på andra sidan gatan och pojkarna inser möjligheten att göra sig odödliga genom att skriva in sina namn i cementen. Men de hinner knappt avsluta denna handling förrän en bil stannar bredvid dem varpå en man stiger ut och identifierar sig som polis. Pojkarna blir lätt uppskrämda av mannens åthutningar och skickas hem till sina respektive föräldrar. Utom Dave som bor ett par kvarter längre bort varpå han tvingas in i bilen för transport hem. Vad han snabbt inser är att mannen inte är en väktare av lagen utan en förbrytare av den värsta sorten. Dave blir kidnappad och i fyra skräckfyllda dagar hålls han fången och utnyttjas sexuellt tills möjligheten för flykt uppenbarar sig.



Tiden går. Tjugofem år senare är de tre pojkarna vuxna män. De bor kvar i samma förort men har helt skilda levnadsöden. Jimmy (Sean Penn) är en före detta kåkfarare som numera driver en mindre närbutik. Sean (Kevin Bacon) jobbar som mordutredare för FBI tillsammans med sin kollega Whitey Powers (Laurence Fishburne). Dave (Tim Robbins) är psykiskt ärrad och plågas av sina inre demoner som resultat av de traumatiska upplevelser han hade som ung. De tre före detta vännerna är numera främlingar som drivit ifrån varandra med tidens gång. Alla männen har bildat familj med mer eller mindre lyckade resultat. Den hemska händelsen för tjugofem år sedan plågar dem fortfarande och deras förhållanden. Så sker ett bestialiskt mord som skakar om hela samhället vilket kommer att föra de tre männen samman igen. Snart är Jimmy, Sean och Daves öden sammanflätade i en historia om mord, lögner och plågade själar som inte kan finna ro.



I Mystic River är det inte mordgåtans lösning som ligger i fokus för Eastwood utan vägen dit. Han har medvetet valt att istället rikta in sig på karaktärsutveckling och levnadsöden hos sargade sinnen i ett anonymt Amerika. Frågeställningar som skuld, tvivel över tagna beslut och förlorad kompasskurs på livets resa dominerar historien. Eastwood visade i sin förra film Blodspår att det går att göra en nertonad thriller av ett komplext litterärt verk och han lyckas återigen i Mystic River. Trots att stämningen är dämpad och varsam hålls åskådaren i ett järngrepp då ingenting är som det ter sig. Alla inblandade i detta drama bär på lögner som sakta men säkert bubblar upp till ytan och påverkar mordutredningens utveckling. Eastwood använder sig inte av storslagna kameraåkningar eller visuella illusioner för att berätta historien. Han tar bort allt överflödigt och extravagant tills det bara återstår en blottad kärna som inte går att blunda för. Detta regiarbete är inget annat än fenomenalt och Mystic River är en triumf för den nu 73 år gamla Eastwood.



Till sin hjälp hade han några av Hollywoods mest kända och erfarna namn att tillgå i detta projekt. Sean Penn, Kevin Bacon, Tim Robbins, Laurence Fishburne. Många var de som ville jobba med den levande legenden. Samtliga medverkande levererar några av sina absoluta bästa rollprestationer någonsin. Länge sedan var det jag såg en amerikansk film där en ensemble håller samma höga känsla för kvalité genom hela filmen likt i Mystic River. Eastwood guidar med varsam hand sina medverkande till att våga blotta sina innersta oaser av känslor inför åskådaren vilket resulterar i lågmälda men samtidigt oerhört övertygande rolltolkningar. Skådespelarna ges stort utrymme att själva utforska sina roller och vad de vill förmedla. Det är inte stora konversationer eller dramatiska handlingar som för ut karaktärernas budskap utan de små detaljerna. Minsta lilla blick säger mer än tusen ord. Det är inte den store stjärnan Sean Penn jag ser utan Jimmy, en plågad man med ett undantryckt förflutet som vägrar släppa taget om honom. Det märks att samtliga aktörer har haft total tillit till sin regissör och att det förtroendet är ömsesidigt. Denna relation leder till något av det mest fängslande och gripande som har filmats på många år.



Det finns även en baksida till denna film. Tidsrymden är något för kort för att hinna fördjupa sig i alla de karaktärer som är väsentliga för historien i fråga. Detta leder till att Mystic River ibland kan uppfattas som lätt splittrad. Men detta är inte den största svagheten utan det är musiken som stjälper många av de kritiska ögonblicken. Mystic River är uppbyggd på skådespelarnas prestationer och reaktioner till vad som sker med deras karaktärer. Många är de scener som är så intensiva och medryckande att man som åskådare finner sig totalt uppslukad av vad förmedlas. Eastwood, som har skrivit musiken till filmen, är långt ifrån en dålig kompositör. Det är snarare så att i detta fall blir effekten något av kaka på kaka. Vissa scener dränks av tunga toner vilket förtar lite av stämningen i filmen snarare än att förstärka den. Detta är dock en ytterst liten nackdel som överskuggas av de positiva aspekterna med Mystic River.



Mystic River har likt många andra moderna DVD-produktioner en mycket trivsam och högkvalitativ bild. Formatet är 2.35:1 som är anamorfiskt. Något som jag direkt reagerar på är den gråton som råder över färgerna. På samma sätt som Steven Spielberg gjorde med sin film Saving Private Ryan har Eastwood valt att tona ner färgskalan för att öka känslan av nedstämdhet och hopplöshet. Något som han lyckas väl med. Detta till trots är inte färgerna på något sätt livlösa utan förmedlar värme och en bra balans utan tendenser till blödningar. Bilden har bra skärpa dock inte på det nästan extrema sätt vi har vant oss att se i filmer som Sagan Om Ringen eller den nya Underworld. Istället är det en ganska mjuk men kontrastrik bild som Mystic River visar upp. Svärtan är ordentligt svart utan att dölja detaljer i omgivningen. Vad som är intressant är hur Eastwood använder sig av det naturliga ljuset i omgivningen för att skapa de fysiska och psykiska skugglandskap som filmens karaktärer rör sig in och ut ur.

Det finns ett visst mått av brus i bilden men jag är övertygad om att detta är en medveten detalj likt den nertonade färgskalan. Jag kunde inte urskilja några spår av vare sig smuts eller repor under filmens gång vilket är mycket positivt. Inte heller noterade jag några artefakter. Jag kan nöjt konstatera att Warner Bros. lyckats väl med överföringen av Mystic River till DVD.


En titt på skivans bitrate visar att bilden håller en ganska hög nivå med en tillhörande positiv kurva.

Mystic River innehåller ett Dolby Digital 5.1-spår. Räkna inte med att det kommer vare sig möblera om lägenheten eller tvinga grannarna att ringa hyresvärden. Likt filmen är ljudspåret dämpat och återhållsamt. Fokuseringen ligger på de främre kanalerna. Dialogen är krispigt klar utan tendenser till missljud och ligger mycket väl placerad i centerhögtalaren. Det är inte många scener där läte från vänster respektive höger ljudkanal skulle kunna störa dialogen men vid de få tillfällen dessa uppstår är separationen av god kvalité. Surround-högtalarna används sparsamt genom filmen men förmedlar omgivningsljud från Boston som t.ex. helikoptrar som flyger över eller en mistlur från hamnen på ett effektivt sätt för att förhöja närvarokänslan hos åskådaren. Detta är ett effektivt ljudspår som gör sitt jobb väl men inget som du plockar fram för att demonstrera din anläggning med.



För att ha givits titel 3 Disc Deluxe Edition får jag säga att det är ganska sparsmakat med lyxen över denna utgåva. I varje fall om man ser till mängden extramaterial. Men vi kommer till det strax. Om vi i stället börjar med själva förpackningen kan jag konstatera att filmen levereras i ett digipack med omslag av slipcase i papp. Omslaget har en ganska ren design med endast en annonsering om att filmen kammade hem 2 Oscar-statyetter. Själva digipacket är en ny bekantskap för mig då skiva 2 och 3 delar samma yta i förpackningen, de ligger överlappade bredvid skiva nummer 1. Om detta var ett knep från Warner Bros. för att spara in pengar genom att slippa göra digipacket större eller en framtida form av förpackning återstår att se. Som sagt är detta en 3 Disc Editon: den första skivan innehåller filmen, den andra extramaterial och den sista filmens officiella soundtrack.




Om vi börjar med att utforska det extramaterial som finns på den första skivan finner vi ett kommentatorspår med skådespelarna Kevin Bacon och Tim Robbins. Jag måste fråga: varför är inte Clint Eastwood med? Det hade varit ofantligt mer intressant att lyssna på hans tankar kring det gedigna smörgåsbordet av skådespelare i filmensemblen och hur han gick tillväga för att få fram deras makalöst bra prestationer i filmen. Istället får vi nöja oss med att lyssna på Bacon och Robbins när de fyller ut mycket dödtid med kommentarer om de andra skådespelarna eller vissa anekdoter från inspelningen. Ibland tar de upp vissa aspekter med hur det var att jobba med en legend som Eastwood men jag hade hellre lyssnat på honom personligen. Det mest intressanta herrarna tar upp i filmkunskap är de paralleller som finns till filmer från 70-talet och hur man ville fånga den smutsiga känsla som fanns i den tidens bildspråk.


Först ut är dokumentären Mystic River: Beneath the surface (22:51). Här varvas intervjuer med kortare klipp från filmen. Det är ganska djupgående samtal som sker med samtliga inblandade i skapandet av filmen Mystic River. Istället för det sedvanliga PR-pratet och ryggdunkandet delar både skådespelarna, manusförfattarna och Eastwood med sig av sina tankar kring arbetet med att göra boken rättvisa, hur man gick tillväga för att analysera och få fram de djupaste känslorna i rollerna utan att det hela blev för dramatiserat. Visst finns här de obligatoriska kommentarerna om att ”detta var det roligaste projekt jag jobbat med, alla var trevliga” osv. Överlag är denna dokumentär mer djupgående än genomsnittet vilket är positivt.



Den följande dokumentären Mystic River: From page to screen (11:31) är mer lättsmält i sitt utförande med musikspåret i bakgrunden och snabbare klipp mellan film och intervju. Dessutom är den betydligt mer avslöjande vad gäller filmens handling och vändpunkter än den föregående. Vi ser i princip samma intervjuer och kommentarer som från Beneath the surface vilket gör att denna känns lätt överflödig. Jag hade hellre sett att man slog ihop de bägge och gick än mer på djupet.



Härnäst kommer den absoluta höjdpunkten i extramaterialet: tre intervjuer från den amerikanska TV-showen Charlie Rose. Rose intervjuade under 2003 Clint Eastwood, Tim Robbins samt Kevin Bacon. Samtliga dessa samtal har Warner Bros. tagit med till extramaterialssektionen för Mystic River och tur är det. För detta är tre högst informativa och mycket intressanta samtal att lyssna till. Det med Eastwood är en ganska bred konversation där Rose diskuterar Eastwoods tidigare filmer där han arbetat både i egenskap av regissör som skådespelare. Mycket kretsar av naturliga skäl kring filmen The Unforgiven på grund av att Eastwood kammade hem en Oscar för den filmen men huvudtemat är Mystic River. Eastwood pratar väldigt lugnt och öppenhjärtigt kring de frågor som ställs och det är oerhört fascinerade att höra denna levande legends historier. Intervjuerna med Tim Robbins och Kevin Bacon kretsar mer kring upplevelsen med Mystic River och hur det var att jobba med Eastwood. Både Bacon och Robbins är rörande eniga om att denna film är den absoluta höjdpunkten i deras respektive karriärer och att det var en dröm att äntligen få chansen att jobba med Eastwood. Dessa tre intervjuer rekommenderas varmt för alla filmintresserade.



Sektionen med extramaterial på skiva 2 rundas av med en trailer samt en teaser för filmen Mystic River.


Men än är det inte riktigt slut på godsakerna. För i denna utgåva medföljer det officiella soundtracket till filmen, komponerat av Eastwood själv. Själv är jag något kluven till detta med soundtracks då jag anser att de är beroende av filmen och vice versa för att upplevelsen skall bli total. Speciellt när det är ett instrumentalt musikspår det rör sig om. Dock är det bara att konstatera att Eastwood har många strängar på sin lyra och att han onekligen kan komponera ihop bra musik.

Mystic River är en skrämmande film. Den tar upp händelser som ingen människa någonsin borde råka ut för men som ändå sker varje dag. Den visar den mänskliga naturen från sin absolut sämsta men också bästa sida på samma gång. Ondskans handlingar kommer i många skepnader och kan ha de mest häpnadsväckande konsekvenser i bagaget. Mystic River är helt och hållet värd den uppmärksamhet som har kretsat kring filmen. Den är fylld av makalöst bra rollprestationer från samtliga skådespelare och är en milstolpe i Clint Eastwoods karriär som regissör. Detta är en film som samtliga med minsta intresse för karaktärsstudier och klassiskt filmskapande skall ha i sin filmhylla. En av årets bästa titlar finns nu i en mycket prisvärd och kvalitativ utgåva. Köp genast.