Hejsan
Min högtalarplacering är som den är för att få största möjliga välljud vid tvåkanals stereolyssning.
Till att börja med så är min lyssningsvinkel 46 grader. Med lyssningsvinkel menar jag vinkeln mellan de linjer som går från varje högtalares diskantelement och som strålar samman i "sweet spot". Drar man en linje mellan diskantelementen så är avtåndet från denna linje till "sweet spot" 1,18 gånger avståndet mellan diskantelementen.
Högtalarna har en "toe-in" på vardera 26 grader vilket innebär att om man återigen drar en linje mellan diskantelementen så är avståndet från denna linje till den punkt högtalarna strålar samman 1,026 gånger avståndet mellan diskantelementen, alltså strax framför lyssningspositionen.
Förutom att det
i mitt fall är nödvändigt med toe-in för att uppleva mesta möjliga välljud vid tvåkanals stereolyssning (förhindrar tidiga reflektioner i sidoväggar samt ger en rakare frekvensgång), så har det även fördelar vid filmtittande. Man sitter ju ofta i bredd och ser på film och med toe-in så slipper de som sitter vid flankerna att ha den högtalare som står närmast spelandes rakt i ansiktet och på grund av högtalares horisontella spridningsmönster så uppnås även en mer balanserad ljudbild och som sagt en rakare frekvensgång för samtliga lyssnare.
Senast ställdes högtalarna med så mycket invinkling att elementen spelade rakt mot lyssningspositionen, ca 45 grader vinkling av högtalarna.
Antingen har du eller hifi-handlaren missuppfattat något eftersom 45 graders vinkling av
vardera högtalare skulle medföra en lyssningsvinkel på 90 grader!!! vilket är fullständigt galet. Det innebär att om det i butiken var 2 meter mellan högtalarna så satt du placerad 1 meter från linjen som går mellan diskantelementen och med högtalarna spelandes rakt i ansiktet
Redigerat av Tomas_D700, 18 May 2004 - 10:24.