Den kompletta guiden till
HDTV
HDTV är fortfarande en tjänst som både fascinerar och förbryllar. Prylportalen bringar reda genom att lättfattligt nysta i begreppen.
[2006-08-18 07:05]
Aldrig förr har väl ett så kortfattat tekniskt begrepp varit orsak till en sådan lång intressehajp från allmänheten. Orsaken går troligtvis att söka i den enorma försäljningsframgång platt-tv har rönt de senaste åren. För på det kalla butiksgolvet har den ensamma konsumenten ofta tvingats till ett svårt val: Den billiga lågupplösta eller den svindyra framtidssäkra? På senare tid har dock valet blivit betydligt enklare då de högupplösta skärmarna störtat kraftfullt i pris.
Men vad är anledningen till all uppståndelse då? Det enkla men tråkiga sättet att beskriva HDTV är: ”Rörliga bilder med betydligt fler små detaljer än tidigare på samma yta”. Till förbättringarna bidrar också komprimeringsmetoderna som är bättre än i DVD-standarden samt att HDTV nästan uteslutande produceras i widescreen-format. För en fullständig upplevelse tillkommer även surroundljud kodat i Dolby Digital.
Allt detta sammantaget ger material som tillsammans med en kompatibel bildvisare återger så häpnadsväckande bra bilder att det är svårt att efteråt vända hem, tillbaka till sin trötta gamla lågupplösta tv. Varje por, varje hårstrå syns och det i högsta grad levande intrycket ger illusionen av att man tittar ut på verkligheten genom ett skinande blankt fönster

Ett försök att åskådliggöra skillnaden mellan HDTV och vanlig analog tv. Nja.. Man måste se det på riktigt.
HDTV är alltså inte en benämning på en tv eller annan apparat som kan visa högupplöst video, vilket faktiskt många tror, utan en minimistandard på videomaterial som har högre upplösning än det som vanligtvis skickas ut till våra tv-apparater idag.
För oberoende om du tar emot vanlig lågupplöst tv via analog eller digital signal idag har den en upplösning på 576i där 576 står för antalet horisontella linjer och bokstaven ”i” för interlaced vilket innebär att bilden är linjeflätad. Det i sin tur betyder att varje bildruta byggs upp av halva den totala bildinformationen - antingen med alla udda eller alla jämna linjer. Det är ingen vidare lyckad teknik, även om den sparar bandbredd, vars brister kan avslöjas av exempelvis en finrandig slips som fladdrar oroligt i tv-rutan. Nu har i och för sig 100Hz-teknik och andra finesser delvis begränsat problemen med interlacing men den fulingen lurar bakom bildröret fortfarande - tro mig.
Spännande upplösning
Minimiupplösningen för HDTV är 720p som står för 1280x720 bildpunkter i progressivt läge. Som ni säkert har listat ut betyder progressivt att en hel bildruta visas i taget vilket återger vår slips lika lugn som den ter sig i verkligheten. Dessutom återges snabba rörelser på ett mycket mer detaljerat sätt vilket gör det här till ett utmärkt format för exempelvis sport där det ju ofta handlar om snabba puckar och hastiga höjdhoppare.
Ytterligare en HDTV-standard är 1080i. Just det, interlace-spöket är tillbaka. Tyvärr mäktar bandbredden i våra nuvarande distributionsformer inte med den information som ryms i en progressiv signal på 1920x1080 bildpunkter så linjeflätningen är helt enkelt en kompromiss i det här fallet. Många gillar ändå 1080i vid visning av filmmaterial och liknande eftersom problemen med linjeflätning knappt är märkbara vid dessa högre upplösningar. Och i ärlighetens namn är det faktiskt ofta svårt att se skillnad på 720p och 1080i.

Piooner PDP-5000EX - Värdens första 50-tums plasma med 1080p
Skillad ser man däremot om man får syn på en skärm som återger äkta 1080p - så kallad fullspecifierad HDTV. Detta är HD-formatet som alla moderna tv-inspelningar produceras i innan de konverteras ner för utsändning. Inom den närmaste framtiden kommer vi vara hänvisade till nya lagringsmedia som Blu-ray och HD-DVD för att kunna spela upp 1080p men på lång sikt kommer dock utvecklade distributionsformer och effektivare komprimering troligen att medge utsändningar även av detta superformat.
Komprimera mera
Det har pratats en del om komprimering under vårkvisten och kanske framför allt om käcka förkortningar som MPEG2 och MPEG4. Nu är det ju så att digitala format måste komprimeras på ett eller annat sätt för att en film skall få plats på en DVD-skiva eller gå att sända genom den smala etern. Idag komprimeras DVD och digital-tv med MPEG2 som är en rätt gammal och dammig teknik. För att sända MPEG2-HD med bästa kvalitet krävs en datahastighet på knappt 30 megabit per sekund vilket gör formatet till en riktigt bandbreddsglufsare. Som tur var gick vi i våras över till MPEG4 - en modernare komprimeringsteknik som bara kräver drygt 10 megabit per sekund. För utsändningar i marknätet, där massor av lågupplösta digitala kanaler vill få plats också, är denna komprimeringsteknik en absolut förutsättning för att HDTV ska bli en realitet.
Detta krävs för att kunna se HDTV
Det behövs fyra saker för att kunna njuta av HDTV brukar jag säga: En HD-ready tv eller projektor, en HDTV-märkt digital-box, ett lämpligt abonnemang och en lyckad bankstöt. Har du nyligen fått ärva, vunnit på triss eller har för mycket betalt kan du eventuellt bortse från det sista kravet - men räkna med att hela paketet kommer kosta dig skjortan, slipsen plus bägge kragknapparna.
1. HD-ready tv eller projektor

HDMI och DVI - två anslutningstyper som gjorda för HDTV
Står det på en tv eller en projektor att den är HD-ready uppfyller bildvisaren följande standardiserade krav:
a. Minst 720 linjers vertikal upplösning och 16:9-format
(Ger god upplösning och bredbild).
b. Minst 1 komponentingång och minst 1 DVI/HDMI-ingång.
(Vanliga ingångar som SCART klarar inte HDTV)
c. Ingångarna ska klara 720p och 1080i med 50/60 Hertz.
(Hertz anger bildfrekvensen, hur ofta rutorna byts ut per sekund)
d. DVI/HDMI-ingångarna måste klara HDCP
(HDCP är ett kopieringsskydd som ska förhindra digitala kopior).
Intressant och tänkvärt är att specifikationen sätter ett minimivärde för bildvisarens vertikala upplösning, 720 bildpunkter, men över huvud taget inte nämner något om den horisontella. Det medför bland annat att skärmar med 4:3-upplösning på 1024x768 bildpunkter också får bära logotypen HD-ready. Genom att dra ut de horisontella pixlarna på längden och skala ner den inkommande signalen från 1280 till 1024 bildpunkter kan bilden ändå fylla en 16:9-skärm men full HDTV handlar det alltså egentligen inte om. Det ska dock nämnas att dessa skärmar ändå är avsevärt mycket bättre än billiga apparater med 852x480 bildpunkters upplösning som skalar ner HDTV till under standard-tv-kvalitet.
Nu börjar det också dyka upp apparater som klarar 1080i och 1080p och som alltså går utöver HD-ready-kraven. De kostar multum förstås men kommer vara användbara tillsammans med kommande lagringsformat som Blu-ray och HD-DVD som arbetar i de upplösningstrakterna.
Intimt förknippat med HDTV är storleken på själva bilden. Först vid runt 40 tum och uppåt, förutsatt att man sitter tillräckligt nära, kommer formatet till sin fulla rätt och det finns idag fyra alternativ för nå stor högupplöst bild.
a. Vill du ha en HD-ready vägghängd tv i storleken 42 tum eller större är nog plasma förstahandsvalet idag även om LCD kommer starkt. Räkna med ett pris på runt 20 000 kr och uppåt.
b. LCD har av många ansetts ge sämre bildkvalitet än plasma men det gäller knappast de bästa modellerna idag. En högupplöst 37-tummare kostar som lägst omkring 15 000 kr men det kan vara värt att titta på dyrare alternativ.
c. Projektions-tv har aldrig riktigt slagit i Sverige men närmar sig nu i vissa fall plasmakvalitet. För runt 17 000 kr kan man faktiskt få en HD-ready 50-tummare men det är en tung och åbäkig pjäs.
d. En frontprojektor slutligen, matad med HDTV, visar utan problem 100 tum bild i toppkvalitet och är filmnördens givna val. Takmontering, mörkläggning och ibland högt fläktljud kan dock vara faktorer som avhåller från köp. Drygt 10 000 och uppåt kostar en HD-ready projektor.

2. HDTV-märkt digitalbox
Nej du, 500-kronorsboxen du fyndade på ICA kan tyvärr inte ta emot HDTV. Inte ens de digitalmottagare som är inbyggda i HD-ready-märkta tv-apparater är uppgiften mogna.

Canal Digitals HD-box. HDTV-loggan till höger.
Det finns idag bara några få digitalboxar för satellit- och markburna utsändningar som har förärats en HDTV-märkning. Märkningen anger bland annat att mottagaren hanterar både 720p och 1080i kodat med MPEG2 eller MPEG4. Dessutom ska det finnas en digital DVI- eller HDMI-anslutning som är HDCP-kompatibel.
Trots det är dagens HDTV-boxar tyvärr i de flesta fall för dyra, outvecklade och befattade med buggar eftersom de togs fram i all hast inför fotbolls-vm. Det här kommer förhoppningsvis lösa sig under hösten då fler aktörer blandar sig i leken.
3. Abonnemang
För närvarande finns det faktiskt bara ett sätt att ta del av HDTV i Sverige - genom att teckna sig för ett programpaket hos satellitoperatören Canal Digital för 268 kronor i månaden för att därigenom få tillgång till kanalen C MORE HD. Över marknätet sändes ju fotbolls-vm i HD men när SVT kommer igång igen med reguljära sändningar är osäkert. Slutligen misslyckades som bekant kabel-tv-operatören ComHem med att skaka fram digital-boxar före vm men upper att deras HDTV-satsning drar igång under hösten.
Framtiden
Det råder ingen tvekan om att HDTV har kommit för att stanna under lång tid framöver. Frågan är väl snarare vid vilken tidpunkt man kommer att ha möjlighet att ta till sig tekniken. Har man ingen lust eller möjlighet att bli Canal Digital-kund gäller det bara att sitta ner i båten och invända höstens eventuella händelser på området.
Och så var det finansieringsfrågan förstås. Ett komplett HD-paket med HD-ready tv/projektor samt MPEG4-kompatibel digitalbox med abonnemang plus i förekommande fall parabolantenn landar någonstans runt 20 000 - 30 000 kronor vilket knappast kan kategoriseras in som en struntsumma. Framöver när teknikskiftet har slagit rot, reguljära sändningar kommit igång och det sedvanliga prisfallet på ny teknik tagit fart kommer saken i ett annat ljus. Då blir det läge även för oss obemedlade tv-konsumenter att ta steget in i den högupplösta framtiden.