För att biamping överhuvudtaget ska fungera så måste ju först och främst signalnivåerna mellan
slutstegen nivåmatchas väldigt noga (inom +- 0,1-0,2 dB) för att inte klangskillnader mellan
mellanregister/diskant och bas ska uppstå.
För det andra, man vinner ingen som helst effekt vid biamping (som inte är samma sak som aktiv drift).
Det slutsteg som har lägst spänningssving kommer alltid att sätta stopp.
Har man ett slutsteg som pallar att svinga 28 V och ett annat som pallar att svinga 35 V så kommer
man definitivt att vinna mer effekt genom att endast använda slutsteget som pallar att svinga 35 V.
Folk säger att man får en större strömreserv med biamping.
Förvisso kan de båda slutstegen (vi säger att de är identiska för enkelhetens skull) teoretiskt
tillsammans lämna med ström än ett slutsteg.
Grejjen är bara den att det kommer de aldrig att göra i praktiken.
Varför? Jo för lasten är lika för ett slutsteg som det är för de 2 slustegen.
Det enda som skiljer är att man delar upp lasten frekvensmässigt och beroende på högtalare förstås
och frekvens så skiljer sig lasten åt väldigt mycket.
I diskantregistret ligger ofta lasten bra mycket högre i impedans än i basregistret.
Det är alltså basregistret som är strömkrävande.
Delar man då upp så att basregistret tas hand om i en separat förstärkare så är det alltså i den
förstärkaren som mestadelen av strömmen kommer att dras ur.
Den andra förstärkaren jobbar med en högre last och där kommer man istället inte att dra mycket
ström alls.
Summan av lasten är dock lika som i att man använder en förstärkare för att driva hela högtalaren,
så i praktiken nyttjar man inte strömreserven mer, man delar bara upp förbrukningen olika.
Enda gången man kan ha nytta av detta är om man har förstärkare som "går på knä" pg a att
de är för strömsvaga. Då bör man dock använda en förstärkare med högre strömstyrka än den
man hade som var för svag till det register som drar mycket ström.
Problem som uppkommer när man har olika förstärkare är att man får in olinjäriteter eftersom
förstärkarna garanterat skiljer sig åt (i distorsionsspektra, i förstärkning, i hur de hanterar kapacitivia/
induktiva laster m.m.).
Sen så jobbar ju förstärkarna faktiskt i hela registret ändå (eftersom insignalen inte är uppdelad).
Så ska man verkligen vinna något på det lär man ha ett aktivt filter innan förstärkaren för att
avlasta den mot slew-rate relaterad distorsion (alltså för att den inte hänger med vid höga frekvenser).
Jag skulle 7 dagar i veckan istället skaffa ett slutsteg som är tillräckligt strömstarkt och har
tillräckligt spänningssving för att inte klippa för att driva högtalarna än att skaffa flera mindre.
Eller köra på aktiv drift.
En sak till som jag såg någon fundera på som hade en 40-watts förstärkare och tänkta skaffa en
70-wattare för basdrivningen.
Gör tvärtom mot vad du tänkt, du kommer att behöva mer effekt vid höga frekvenser än låga.
Sålänge 40-wattaren orkar med att driva basarna (vilket den förmodligen gör) så är det mycket
större vinning med att låta den driva dessa.
Samtidigt så spelar du inte sönder diskanterna lika lätt om du har mer effekt tillgänglig där (pga att
70-wattaren klipper senare än 40-wattaren och diskanter är otroligt känsliga för klippta signaler
eftersom dessa genererar övertoner långt upp i ultra-ljudsområdet och där upp tål inte diskanter
många mW innan de brinner upp).