[Unregisteredc6836985]

• 0

Ska jag ta bort det vita "locket" eller kan jag ha kvar den? vore ju trevligt eftersom man omöjligt skulle nudda något annat.
En sak jag inte fattar är varför du skriver att jag ska ta bort lim från "glaset"
vilket glas?
ser bara glas på bakom ringarna(som är med på min förra bild)

??? var har jag skrivit att "ta bort lim på glaset"??
jag har möjligen skrivit att du inte ska TA PÅ GLASET" - en j-a skillnad. Om du ska talla på magneter och få det att funka får du nog lägga ner mkt tid på att förstå hur allt påverkar varandra, bl.a genom att läsa vad jag skrivit. Om man gör saker i fel ordning eller bara halvdant så får man inte ut allt som faktiskt finns där i tekniken. Det ligger en jätteskillnad mellan en risigt ställd pj o en väl tweakad maskin o eftersom det för ovanlighetens skull inte kostar ngt (mer än tid) att få fram denna skillnad så är det för en gångs skull verkligen lönt att lägga ner denna energi o noggrannhet. Det är som att uppgradera sin hemmabio med tiotusenlappar men gratis!
Annars: Av bilden att döma så ser fokus-spolen ut rätt annorlunda än på Marqueen.
Kan du möjligen ta en bild som får med mer av vad som finns till vänster om vad den sista visar - det som finns l´mellan magnetringarna och den stora grå plastgrunkan, dvs vad jag misstänker är fokusspolen.

Redigerat av Unregisteredc6836985, 09 december 2004 - 14:56.

[Unregistered992]

• 0

Med maskinen strömlös arbetar man med knivbladet MOT glaset (OBS! MOT glaset!!!) men försiktigt så att inte glaset går sönder. Det är visserligen rätt tjockt o risken är inte särskilt stor men OM det skulle hända är det dels ganska dyrt och rätt otrevligt med glasbitar som far runt.

Det här jag inte förstår.
Du förklarar bra, men det är nog bara jag som är lite flummig
här kommer en till bild också

[Unregistered992]

• 0

Jo en sak till som jag har funderat på ett tag nu. Är det normalt att bilden är böjd som min är när man nollställer den?
Har aldrig sett någon annans bild lika böjd så man börjar ju undra.

Redigerat av Unregistered992, 09 december 2004 - 15:42.

[Unregisteredc6836985]

• 0

Med maskinen strömlös arbetar man med knivbladet MOT glaset (OBS! MOT glaset!!!) men försiktigt så att inte glaset går sönder. Det är visserligen rätt tjockt o risken är inte särskilt stor men OM det skulle hända är det dels ganska dyrt och rätt otrevligt med glasbitar som far runt.

Det här jag inte förstår.
Du förklarar bra, men det är nog bara jag som är lite flummig
här kommer en till bild också

OK, nu fattar jag det där med glaset. Det gäller ju för din första fråga ang hur få rastret horisontellt? På Marqueen lossar man scan-yoken (SC) som är klistrad mot tuben med värmelim och man skär med en skarp kniv mot glaset INTE mot själva scan-yoken som man annars riskerar förstöra genom att skära av ngn av den mkt tunna koppartrådarna. Dyrt, onödigt o enormt besvärligt att sdn fixa eftersom man bl.a får riva ut hela röret för att kunna byta. Du måste få lös SCn för att kunna vrida den o på så vis kunna justera rastrets avvikelse mot horisontal/vertikal-planen. Det ser ut som Barcon här har en annan konstruktion så ngn Barco-guru får rycka in o förklara hur man roterar SCn på din maskin.

[Unregisteredc6836985]

• 0

Jo en sak till som jag har funderat på ett tag nu. Är det normalt att bilden är böjd som min är när man nollställer den?
Har aldrig sett någon annans bild lika böjd så man börjar ju undra.

ja, helt normalt! Det ser ännu värre ut när geometrin är ställd

[Unregistered992]

• 0

Det ser ut som Barcon här har en annan konstruktion så ngn Barco-guru får rycka in o förklara hur man roterar SCn på din maskin.

Ok, då hoppas jag på att nån barco kunnig kan förklara lite.
hm... det här lär ju KING kunna

Redigerat av Unregistered992, 09 december 2004 - 16:25.

[Unregistered595b73fd]

• 0

MAX_POWER,
Jag ser att delarna på ditt Barco-rör är väldigt lika de i min Sony-projektor (bild).

I mitt fall lossar man på DY:n (Deflection Yoke) genom att lossa på klämman som håller fast det på röret. Sedan är det bara att rotera yoken runt röret för att luta/tilta rastret.
På din Barco ser DY:n ut att vara den med det stora vita locket. Det räcker att vrida yoken en hårsmån, du kommer att vrida det för mycket första gången.
Naturligtvis bör detta bekräftas av någon som är hemma på Barco-projektorer. I vilket fall som helst, det finns inte någon högspänning i den yoken, runt 400 V tror jag och den ser ut att vara lika väl isolerad som den är på min.

[Unregistered595b73fd]

• 0

iGroucho,

Du har möjligtvis inte någon teori om vad reglaget på SUB DY:n på mitt rör kan ha för funktion?

[Unregistered992]

• 0

MAX_POWER,
Jag ser att delarna på ditt Barco-rör är väldigt lika de i min Sony-projektor (bild).

I mitt fall lossar man på DY:n (Deflection Yoke) genom att lossa på klämman som håller fast det på röret. Sedan är det bara att rotera yoken runt röret för att luta/tilta rastret.
På din Barco ser DY:n ut att vara den med det stora vita locket. Det räcker att vrida yoken en hårsmån, du kommer att vrida det för mycket första gången.
Naturligtvis bör detta bekräftas av någon som är hemma på Barco-projektorer. I vilket fall som helst, det finns inte någon högspänning i den yoken, runt 400 V tror jag och den ser ut att vara lika väl isolerad som den är på min.

hm.. ok men jag måste väl fortfarande pilla bort lim?
Ingen som har nån Barco och kan det här?

[Unregistered992]

• 0

En sak som jag har haft problem med på senare tid är att convergensen har rubbats när projjen kallnat. så pass mycket att det inte går tillbaka när den blir varm.
bilden kan även vandra ett par cm från att den är kall till att den är varm. Vad beror detta på? Har inget minne av att jag haft detta problem förut.

[Unregisteredc6836985]

• 0

En sak som jag har haft problem med på senare tid är att convergensen har rubbats när projjen kallnat. så pass mycket att det inte går tillbaka när den blir varm.
bilden kan även vandra ett par cm från att den är kall till att den är varm. Vad beror detta på? Har inget minne av att jag haft detta problem förut.

Det är inget ovanligt hos vissa proje-exemplar att man måste justera konvergensen efter kanske 30-45 min körning och kanske många ggr senare. Det vanligaste felet är att man med en slarvig inställning låter konvergens-kretsarna jobba för att hålla ihop rastren ist för att dels rastren är centrerade i tuberna (görs med fokus-spolen) och allt sedan med toe-in riktats mot en och samma medelpunkt på duken. Iom det kopplas konv-kretsarna ur o ansträngs minimalt. Man kan inte lägga ner nog arbete på att få detta perfekt - det har man igen i en stabil bild med max upplösning/detaljskärpa och en bild som håller sig genom olika värme-nivåer, från varm till kall.
Det är ju det jobbet du har framför dig och påbörjar iom att du justerar raster/magneter.
Detta är iaf det bästa sättet att angripa problemet.
Ang yoken: det är antagligen så att den inte är limmad på Barcon. Lossa på klämskruven o försök vrida paketet, du har sannolikt inget att förlora.

[Unregisteredc6836985]

• 0

iGroucho,

Du har möjligtvis inte någon teori om vad reglaget på SUB DY:n på mitt rör kan ha för funktion?

Du har en kanon-sida med ALLT du kan behöva veta här:
http://www.moesrealm...er/sonyG70.html

längst ner finns bl.a länkar att ladda ner manualer, bl.a Service Manualen 117 MB!!!

Enjoy!

(men den kanske du kände till?)

Redigerat av Unregisteredc6836985, 09 december 2004 - 20:09.

[Unregistered992]

• 0

Så nu har jag roterat rastren
behövde inte pilla bort lim, ganska skönt

[Unregisteredc6836985]

• 0

grattis! Var det bara att lossa skruven & vrida?

[Unregistered992]

• 0

grattis! Var det bara att lossa skruven & vrida?

jepp
Som det ser ut nu så får jag inga driftningar i convergensen, men jag ska kolla hur det är imorrn när projjen kallnat. Har dock lite fokus problem på sidorna av bilden.
tycker det är vidrigt svårt att fixa

Redigerat av Unregistered992, 11 december 2004 - 23:35.

[Unregisteredc6836985]

• 0

som du beskrivit hur det ser ut efter du ställt stig, dvs prickarna är streck, så kan det inte finnas en chans att få en bra bild.
Dålig periferi-fokus beror f.övr på många andra saker (förutom det uppenbara att man inte vridit rätt på optiken): för stor duk i förhållande till den optik man har, bristfälligt inställd flapping (Scheimpflug), felaktig kastvinkel (pjn står inte EXAKT i rak vinkel mot duk i horisontalplanet (bra fokus kan bara uppnås centralt & i ena sidans övre & nedre hörn) eller för stor vinkel vertikalt (bra fokus kan bara uppnås centralt & i övre eller nedre hörnen)

[Unregistered992]

• 0

(bra fokus kan bara uppnås centralt & i ena sidans övre & nedre hörn)

heh låter som mitt problem det där.
Men projjen står rakt om man kollar mot den bakre väggen. Rummet kan ju iofs vara snett, men hur mäter jag då
gasnska svårt att mäta från projjen till duken

[Unregistered595b73fd]

• 0

MAX_POWER

Du kan använda ett snöre så att du ser att avståndet mellan den vänstra sidan på projektorn och den högra sidan på duken är samma som mellan den högra sidan på projektorn till den vänstra på duken. Och naturligtvis även den högra till högra respektive vänstra till vänstra sidan.

iGroucho,
Jo, jag har Service-manualen men den tar tyvärr inte upp något om just det reglaget.

[Unregistered992]

• 0

######r!!!! pillade på "ringarna" nu och ställde astig. fyfan vilken skilnad det blev
ska pilla lite till men trodde aldrg bilden skulle bli så skarp

[Unregisteredc6836985]

• 0

Att hitta EXAKT 90 gradare är ett h-e. Av mer kostsamma lösningar - om man inte kan låna - är vattenpass med laserstråle (finns på Claes Ohlson) men du behöver också adaptern: summa sådär 700:- eller laser-avståndsmätare (eller med infraljud - finns oxå på CO till en 400 tror jag - men jag vet inte hur exakt det blir). Om du har en board eller del av board (typ spånskiva) som har åtminstone ett längre hörn osågat så har du där en säker 90 gradare. Mät noga ut dukens mittpunkt. Markera denna på golvet, lägg skivhörnet mot denna punkt o markera på golvet (silvertejp är guds gåva för allt sånt här) åtminstone två punkter så du har ngt att lägga skivkanten emot för att sedan kunna dra en linje hela vägen bort till projen o en bra bit bakom denna. Jag markerade mittpunkter fram o bak på själva projen (golv-stående i detta fall). Lägg sedan t.ex ett långt vattenpass, hylla eller så, utmed dessa mittpunkter så att den sticker ut bakom o en god bit framför projen. Låt snören hänga ner med en tyngd i (t.ex en stålskruv-ögla) i var ände av vattenpasset (eller hyllan - obs! brädor funkar inte som mått eftersom dom oftast är skeva) så att de nästan snuddar golvet. Justera in öglespetsarna mot linjen på golvet. Omständligt kanske men är åtminstone ett trick som de flesta har grejor till.
Vid takmontage blir det lite kämpigare .
Kul att du lyckades nå resultat med magneterna. Gissa att du har mkt kvar att hämta! Notera hur rastret flyttar sig så fort du justerar flare. Jobba fram o tillbaka tills det blir perfekt. Justera med el-stig ngn gång. När du tror du har det perfekt gör du en check med att köra el-fokus fram o tillbaka, min <->max, för att se att "blobben" försvinner i resp växer fram ur kärnpunkten på ett jämnt sätt vilket avslöjar ev ocentrering av kärnan. Justera flare om nödvändigt. Det är så man super-tweakar magnetinställningarna för att få fram en så skarp prick som möjligt = ökad upplösning/detaljskärpa. Även färginställning kan förändras av detta då överspillet av en färg minskar. Det är ung som att jämföra med en vattenfärg som rinner in i omgivande färg.
Sedan har du bara färgkalibrering och gråskala kvar : särskilt gråskalan - rätt ställd - ökar 3D känslan ngt oerhört!

Redigerat av Unregisteredc6836985, 16 december 2004 - 00:25.

[Unregisteredc6836985]

• 0

Det jag främst skulle vilja få lite klarhet är i vad nr 2 kan ha för funktion. Jag menar då reglaget som sitter på DY-spolen.

kan du markera med en pil på bilden vad du exakt menar för spak?

[Unregistered992]

• 0

Notera hur rastret flyttar sig så fort du justerar flare. Jobba fram o tillbaka tills det blir perfekt. Justera med el-stig ngn gång. När du tror du har det perfekt gör du en check med att köra el-fokus fram o tillbaka, min <->max, för att se att "blobben" försvinner i resp växer fram ur kärnpunkten på ett jämnt sätt vilket avslöjar ev ocentrering av kärnan. Justera flare om nödvändigt. Det är så man super-tweakar magnetinställningarna för att få fram en så skarp prick som möjligt

Visst jag ser hur rastret åker runt. Men jag ser inte den lilla pricken som ska vara innanför den stora
Sen skrev du något om att jag ska skruva loss den där klumpen som sitter framför ringarna? alltså ska jag bara vrida eller trycka lite på denl så jag kan flytta tillbaka rastret?

[Unregisteredc6836985]

• 0

Om du har prick/rutmönstret uppe och Kontrast på max (eller sådär 90%) och ETT rör igång (dvs övr 2 släckta) och har Fokus på min (?0) då ser du hur det finns en starkt lysande kärnpunkt (på eng: the dot) i den stora pricken (på eng: "the blob"). DEN punkten (the dot) ska vara PERFEKT centrerad i den stora pricken/cirkeln!

[Unregistered992]

• 0

ahh va klantigt jag hade fokusen på MAX

[Unregistered595b73fd]

• 0

kan du markera med en pil på bilden vad du exakt menar för spak?

Den ser iaf ut som någon form av spak. Den är förseglad med silikon.

Bifogad fil(er)

•  sub_dy.jpg   67,15K   2 Antal nerladdningar

[Unregisteredc6836985]

• 0

Frallan: Om den är förseglad med Si kan du nästan ge dig på att den ska pillas

Max-Power: Det är mkt vägledande att kolla hur den starkt lysande kärnlinjerna (vertik/horis) förhåller sig till varann i korsningarna. Där ser man väldigt tydligt ev fel i centreringen. Skruva oxå upp o ner el-Fokus långsamt för att se hur den stora pricken (eller linjen) försvinner in i kärnpunkten eller växer fram ur densamma. Detta avslöjar också hur väl centrerad kärnpunkten är o hur väl Flare således är ställd. Ofta kan man se en "låga" skjuta ut ur mittpunkten, eller en stjärnliknande form, just precis som bloben försvinner i/växer fram ur doten. Denna typ av problem kan man ev lösa gnm en finjustering av astig-ringarna. Det gäller att få en så skarp dot som möjligt vilket översätts i skarpare bild/upplösning.

OBS!!! När du ställer Flare har du Kontrasten på min, ställer du Astig/Stig har du Kontrast på max! Detta är jätteviktigt. I låg kontrast kan nämligen de stora cirklarna (blobsen) vara ovala eller inte helt runda men det ska INTE korrigeras!!!

Redigerat av Unregisteredc6836985, 12 december 2004 - 21:28.

[Unregistered0be31fcd]

• 0

Nyttig länk?

Här kanske finns något matnyttigt för det ni håller på med. Kanske mest för Necägare och då särskilt de som har en Nec PG

Redigerat av Unregistered0be31fcd, 14 december 2004 - 16:57.

[Unregisteredc6836985]

• 0

Nyttig länk?
Här kanske finns något matnyttigt för det ni håller på med.

Absolut! Alla bidrag är välkomna o detta visar oxå hur olika det ändå är mellan olika modeller.

[mr huhta]

• 0

iGroucho : Vad är det för ett testmönster du använder som har vertikala/horisontala streck och punkter i korsningarna? Skulle jag kunna få ta del av denna testbild?

[Unregistered595b73fd]

• 0

Det finns ett specialmönster i senaste firmwaren för alla Marquee-modeller. Det går också att visa om du använder HTPC.

Det gäller att få de små vita punkterna i korsningarna att bli så små och skarpa som möjligt för bästa astig.

Bifogad fil(er)

•  specialpattern.zip   8,99K   15 Antal nerladdningar

[Unregistered5a85459e]

• 0

iGroucho: Jisses vad jag blev sugen på att pilla med det där. Nu har jag dock sålt min M8550 men den komemr stå kvar hos mig i två månader ändå men vill inte riskera att göra nåt dumt då den inye är min längre.
Blir däremot en M9500LC Ultra i februari om allt går som planerat DÅ får du nästan göra ett studiebesök hemma hos mig och lära mig det dära lite mer genomgående. =)

En fråga. Går det att plocka reservdelar från en M7500 och stoppa i en M8000?

M7500 har ju lägre scanfrekvens så det kanske inte går utan att göra om 8000 till en 7500?

Redigerat av Unregistered5a85459e, 14 december 2004 - 12:29.

[Unregistered0be31fcd]

• 0

Mycket intressanta inlägg på sistone!

Har fuskat lite med astig, och flareinställningar främst på Ampron jag hade. Det var iofs enklare med en proj med elektrostatisk fokus. Dock visste jag inte det här med "lågan" som är ett tecken på en inte helt rätt inställd flare och som jag hade på mitt röda rör på Ampron.

Min nuvarande proj är nog ganska bra inställd då jag köpte den av "Curtan". Har kollat astig och flare som hastigast (måste kolla lite noggrannare känner jag).

Känner nämligen att det finns aningens mer fokus att hämta ur det gröna röret. Om flare inte skulle vara helt rätt inställt där t ex betyder det att när jag ställer det med ringarna att jag måste ändra fokusspolen också? Förstår inte riktigt hur ringar och fokusspolen interagerar! Vad har egentligen fokusspolen för funktion?

[Unregisteredc6836985]

• 0

"Fokusspole" är möjligen min egen ö-sättning för Focus Coil men det låter som den korrektaste översättningen. Ang FS' funktion: Det enda du kan ändra "hårdvaru"-mässigt med den är rastrets position på röret.
Fokusspolen innehåller också (åtminstone på Marqueen) magneterna för elektroniska stig-kontrollen.
Hur fokusspolen interagerar med flare (o astig) märker du genom att SÅ FORT som du rubbar flare-magneterna det minsta så ser du hur rastret flyttas på röret (eller duken). Om du då innan (och det ska du ha gjort) justerat rastret så att det är exakt centrerat så måste du efterjustera fokusspolen så att rastret åter är centrerat. När du gjort detta så kommer du finna att flare plötsligt inte är bra så du får justera på F-magneterna igen! Osv, osv (en rundgång alltså). Man får alltså arbeta fram o tillbaka med allt mindre justeringar tills allt är perfekt: rastret spikat i centrum och flare perfekt! Därefter tittar man på el-stig o kanske finner att efter allt detta jobb så är prickarna orunda, dvs tenderar minsta till triangular form, varpå man får justera dessa magneter. Efterkollar man sdn flare o rastret så upptäcket man sh-t!! de är inte bra. Back to work och TILL SLUT - puh! - allt är PERFEKT !
Mao: alla magneter påverkar varandra o justering av det ena leder till efterjusteringar av det andra (DE andra)!
Ang byta från 7500->8000: jag kan inte säkert yttra mig om det. Det enda jag uppfattat gälla är att byte inte förstör ngt men kanske inte heller förbättrar. Vissa delar brukar vara mer allmängiltiga än andra, vissa känsligare. T.ex kan spänningarna från högvolt-enheten diffa så man bör kolla att inte utspänningen är för högt ställd (jag tror t.ex Thomson-rör -ovanliga! - drivs med 40 KV varför man bör undvika att sätta en såpn enhet i en som ska ha 34. Annars TROR jag inte att det är några andra problem som att ngt skulle paja - men säker är jag inte.
Ang "lågan": Snarare prova att justera astig-ringarna som, om dom tillsammans med el-stig inte gett PERFEKT runda prickar, kan vara mkt lite off, så lite att det kan vara svårt att se med vanlig test (dvs kontrast & fokus på max) o avslöjar sig just i detta gränsläge, dvs precis som bloben ska försvinna in i/växa fram ur mittpricken (doten). Inte säkert att det är så men det kan vara värt att prova. Det max-perfekta är ju helt runda blobs som är runda hela vägen fram till att de försvinner in i dotsen när man ändrar el-fokus upp o ner. Ibland kan det dock inte uppnås.
Emellanåt när man pysslar med allt här ovan får man kolla el-stig så att inte denna rubbats. Tänk oxå på att tiden rinner iväg o att det intye är bra att låta rören blåsa fullt (max kontrast) i allt för långa perioder. Helst kanske inte längre än 5 min och då o då skruva ner kontrasten o köra ett tag på lägre. Tyvärr är det också så att förhållanden ändras när man sedan klär på allt, lock över tuberna, lock på maskinen som ger andra arbetstemperaturer invändigt och också små förskjutningar av inställda magneter. Jag vet att kända super-tweakare som Chris Stephens, en erkänd Marquee hi-end guru, är noga med att kolla o efterjustera även med avseende på dessa faktorer (puh!). Men det kan säkert vara ngn som inte värjer sig för att jobba hårt ända till perfektion. Det är som sagt som att stämma en Stradivarius .
Mr King: Det låter kanon att du får tag i en Ultra!!! Man blir avis. Två jobbar bättre än en. Det är en enorm fördel om man är två som kan sin sak o den ene står nära duken o dirigerar. F.övr ngt jag glömt påpeka: när man slutkollar flare med att köra fokus upp o ner just i gränsområdet när blobsen försvinner ska man stå mkt nära duken för att kunna se de där mkt fina förändringarna.

Redigerat av Unregisteredc6836985, 15 december 2004 - 09:40.

[Unregistered595b73fd]

• 0

Jag har en fråga som egentligen inte handlar om inställningar utan själva magnetfältets funktion. Vad är det för typ av magnetfält som skapar denna 'flare' och vilken del av strålen är det som syns. Är det strålens yttersta elektroner som divergerar medan kärnan fortsätter att vara intakt pga elektronernas hastighet?

Nej, min teori håller inte då även strålens kärna borde upplösas. Jag vore med andra ord tacksam om någon kunnig person kan förklara detta för mig.

[Unregistered0be31fcd]

• 0

Frallan -

Det där blir en fråga att bita i ett tag!

Själv blir jag lite nyfiken på varför du funderar på det?

[Unregisteredc6836985]

• 0

Jag har en fråga som egentligen inte handlar om inställningar utan själva magnetfältets funktion. Vad är det för typ av magnetfält som skapar denna 'flare' och vilken del av strålen är det som syns. Är det strålens yttersta elektroner som divergerar medan kärnan fortsätter att vara intakt pga elektronernas hastighet?

Nej, min teori håller inte då även strålens kärna borde upplösas. Jag vore med andra ord tacksam om någon kunnig person kan förklara detta för mig.

Till syvende o sist är det ju fosforskiktet som aktiveras o avger ljuset. Jag kan tänka mig att kärnpunkten är högre/mer koncentrerad katodstrål-energi och det svagare ljuset som motsvaras av "bloben" - eller flare - är en omgivning kring den koncentrerade elektron-strålen som är "glesare" o därmed aktiverar färre fosforatomer vilket översätts i ett svagare ljusfält. Med fokuselektroniken koncentreras denna utan överspill av elektroner till omgivande fosfor. Magneterna tillser att elektronstrålarna riktas mot en och samma punkt på fosfor-ytan, ungefär som man med ett förstoringsglas kan få ett papper att brinna genom att bryta solljuset o koncentrera detta mot en punkt. Intressant är att fokusspolen tillser att avståndet växlas för denna brytpunkt när strålen vandrar från sida till sida över fosforytan. Avståndet ändras ju nämligen om man jämför det till fosforkanten och det till fosforytans centrum.

[Unregistered595b73fd]

• 0

Jag kan tänka mig att kärnpunkten är högre/mer koncentrerad katodstrål-energi och det svagare ljuset som motsvaras av "bloben" - eller flare - är en omgivning kring den koncentrerade elektron-strålen som är "glesare" o därmed aktiverar färre fosforatomer vilket översätts i ett svagare ljusfält. Med fokuselektroniken koncentreras denna utan överspill av elektroner till omgivande fosfor.

Jag tycker mig kunna greppa hur de olika anoderna fungerar och hur olika typer av yttre magnetfält kan påverka elektronstrålens form, intensitet, brännvidd och placering på fosforytan men jag kan inte förstå hur man kan få en skarp kärnpunkt inom en sk flare. Jag tycker att själva brännpunkten borde ha en intensiv kärna som jämnt tonar över till en diffus kant, inte en väl avskild kärna med skarp kant för att sedan ha en typ av aura runt om.

Ja, anledningen till att jag funderar på något sådant är väl att jag tycker CRT-tekniken är intressant i sig och att en förståelse för vad som ligger bakom funktionerna för inställningarna gör det lite enklare att ställa in saker och ting.

[Unregisteredc6836985]

• 0

Ja, anledningen till att jag funderar på något sådant är väl att jag tycker CRT-tekniken är intressant i sig och att en förståelse för vad som ligger bakom funktionerna för inställningarna gör det lite enklare att ställa in saker och ting.

Det är precis så som jag brukar fungera o tackla problem. Jag har jä-t svårt att i en inlärningsprocess acceptera att något "bara är så", fast ibland inser man ju sina begränsningar eller att problemet som ska lösas är så trivialt i sig, trots en komplicerad mekanism, att jag låter mig nöja. Ett sorts pragmatiskt förhållningssätt: if it works it's good! Jag tycker dina frågor är intressanta o möjligen kan jag skicka dem vidare till några som ev kunde "veta".

[Unregistered0be31fcd]

• 0

Ja, anledningen till att jag funderar på något sådant är väl att jag tycker CRT-tekniken är intressant i sig och att en förståelse för vad som ligger bakom funktionerna för inställningarna gör det lite enklare att ställa in saker och ting. 

Håller med om att det är intressanta frågor du ställer Frallan, bara det att det är lite ovanför huvudet på mig iaf! Men som sagt, ämnet hemmabio är ju gigantiskt med ljud, ljus, färglära, akustik osv osv som var för sig kan utvecklas i det oändliga (som vi har börjat med här) .

Oinsatt som jag är undrar jag vad det är som producerar elektronstrålen, hur många elektroner som skjuts ut per sekund t ex? Vad innebär det i en uppritad bild rent fysiskt att ha en dålig resp. bra flare? Vad har en pixel/linje och en elektronstråle gemensamt?

Det där med kanten kanske kan vara fosforets egenskaper som förstärks optiskt eller nåt..

Redigerat av Unregistered0be31fcd, 16 december 2004 - 17:12.

[Unregistered35542]

• 0

Jag vet att detta inlägg borde vara i "Dukar" men postar här istället då det handlar om CRT samt att alla med CRT "know-how" läser här.
(Moderator får flytta om inlägget inte passar).

Till frågorna:
Har en icke inställd Barco G808 med hyffsade rör (2000 timmar) och kommer att montera den inom kort hängandes i taket.

1.) Vilken gain på duken är det att föredra med en max bredd på 230cm (2,35:1)?
2.) Skall jag använda mig av konstant höjd på duken?
3.) Skall jag använda mig av konstant area på duken?

Förstår att det beror på hur bra crt´n är inställd och annat men alla vet att med en crt i sin ägo är det just detta med kalibrering man håller på med dels för att lära sig att själv bli bättre och förhoppningsvis att bilden blir bättre.

Dessutom vill frugan se sin favoritfilm (Sound of Music (4/3)) på så stor bild som möjligt och nu börjar det bli svettigt att säga emot. Ni vet det där med WAF på att lägga ner både arbete och pengar på något som inte generar några pengar men ger endast en stor glädje i filmtittande.

Kommer att lägga upp lite bilder under helgen på mitt bio bygge so stay tuned
Buzz

[Unregisteredc6836985]

• 0

1.) Vilken gain på duken är det att föredra med en max bredd på 230cm (2,35:1)?
2.) Skall jag använda mig av konstant höjd på duken?
3.) Skall jag använda mig av konstant area på duken?

Hej,
Ang 1): 1.3, varken mer eller mindre är vad som gäller. Mer är inte bättre i detta sammanhang. Måttet på duken bestämmer inte direkt vilket gain-värde du ska ha. Vad jag vet har måttet ingen betydelse i just detta avseende. Man ska hålla sig till de dukstorlekar som rekommenderas av pj-tillverkare och fungerar med den speciella optik man har (det finns olika tillval till flera projektorer). Man kan t.ex inte genom att ändra gain-värde ha hur stor duk som helst, det finns inget sådant samband.
Ang frågorna 2 o 3 förstår jag inte vad du menar. Har man en bestämd duk-storlek så kan väl inte denna varieras, försåvitt man inte har en duk, som t.ex vissa modeller Stewart (svindyra), som har motor-maskning o därmed variera duk-arealen (höjd o bredd).

[Unregistered35542]

• 0

Hej iGroucho,

Har läst en del på ett annat lika trevligt forum där det har diskuterats en del ang konstant area respektive konstant höjd.
Med konstant area får du samma yta på fosforutnyttjande oavsett bildförhållande.

Med konstant höjd kommer bredden att variera beroende på vilket bildförhållande man använder sig av.

Det behövs naturligtvis inte en motorstyrd duk med dito maskning men visst vore det trevligt med en sådan istället för att själv gå fram till duken och maska av till markerade värden.

Jag undrade bara om det fanns någon som har anammat ovan teorier och var nyfiken på hur de har upplevt detta.

Kan man få en gain på 1.3 om man målar en skiva med Goo-system tro?

MVH/Buzz

[Unregisterede54faa16]

• 0

Der er en del info om duker her : http://www.crtprojec...m... the screen? bare kjør litt ned på siden.
Det med fast høyde skjønner heller ikke jeg, taler du da om en datamaskin som kilde ?

[Unregisteredc6836985]

• 0

Har läst en del på ett annat lika trevligt forum där det har diskuterats en del ang konstant area respektive konstant höjd.
Med konstant area får du samma yta på fosforutnyttjande oavsett bildförhållande.

Med konstant höjd kommer bredden att variera beroende på vilket bildförhållande man använder sig av.

Det behövs naturligtvis inte en motorstyrd duk med dito maskning men visst vore det trevligt med en sådan istället för att själv gå fram till duken och maska av till markerade värden.

Jag undrade bara om det fanns någon som har anammat ovan teorier och var nyfiken på hur de har upplevt detta.

Kan man få en gain på 1.3 om man målar en skiva med Goo-system tro?

Det där får jag nog fundera över lite till. Var finns denna diskussion?
Sorry, ang motorstyrd duk. Jag fick just i veckan leverans på min Stewart Electriscreen HD110 Studiotek 130 så just nu finns inget annat än Stewart i min värld .
Självklart kan man tänka sig mkt billigare manuella lösningar.
Ang Goo: kan du inte kolla deras hemsida. Det måste framgå där vilka Gain-värden man kan uppnå?

[Unregistered35542]

• 0

Grattis till din Stewart. Du kommer säkert att bli mycket nöjd.

När det gäller konstant höjd respektive konstant area så finns det trådar på AVS-forum som beskriver detta.

Goo-systems: Med CRT-white enligt deras graf ger den en gain på 1.3 vid 45graders betraktningsvinkel och en gain på 1.8 vinkelrätt mot duken om jag har tolkat detta rätt.

Ingen annan som har funderat på konstant area eller konstant höjd bild?????

Buzz

[Unregistered595b73fd]

• 0

Konstant area har jag aldrig hört talas om. Däremot är det inte så ovanligt med konstant bredd på bilden. Man kan ha konstant bredd på bilden i alla format som är lika eller bredare än det dukformat man använder.

[Unregisteredc6836985]

• 0

iGroucho, Vad fick du ge för Stewart duken och vart köpte du den? Exakt en sådan jag tänkte köpa själv.

Jag kan tyvärr inte ge dej en exakt siffra men dollarn är ju OK just nu. Räkna m mellan 30-35K. Köpt på www.runtljud.se: en pålitlig o juste leverantör!

[Unregistered5a85459e]

• 0

Äh... nu låter du som heggejoh.

[Unregistered595b73fd]

• 0

En fråga till er som brukar byta rör själva, hur gör ni med tidräknarna för de rören ni bytt? Är det normalt förfarande att nollställa räkneverken för de rör som är bytta och låta räknarna för chassit och obytta rör vara ifred?