[Unregistered1061]

• 0

Fel, fel och FEL.

Ni alla som bråkar om vad som låter bäst bör ta en lektion om hur en hjärna fungerar.
Ljud är en uppfattning i våran hjärna, smakerna är helt individuella och det går inte att sätta en lapp
på vad som är bäst, men däremot vad du TYCKER låter bäst.

Visst kanske du tycker om när det knastrar och sprakar, och det är bra.
För vem skulle annars köpa skivspelarna som de stackars hårt arbetande människorna tillverkar?

Personligen så skulle jag kunna stoppa varenda skivspelare i en container och sända ut i rymden,
men som sagt jag bestämmer inte vad som är rätt eller fel.

Använd det DU tycker är bäst och strunta i vad andra säger.

Ah! Kul att någon förstår hur musikåtergivning fungerar!!!

Digital inspelad musik har inget med ljudkvalitet att göra. Det är enkelt att förstå genom att nämna MP3, vilket också är digitalt.

Men andelen människor som använder det sämsta digitala inspelningarna (MP3) till att lyssna på musik är otroligt stort. Vad beror det på?

[shifts]

• 0

Men andelen människor som använder det sämsta digitala inspelningarna (MP3) till att lyssna på musik är otroligt stort. Vad beror det på?

Att folk är i allmänhet lata samt anser att det är gratis?

[mape00]

• 0

Men andelen människor som använder det sämsta digitala inspelningarna (MP3) till att lyssna på musik är otroligt stort. Vad beror det på?

Delvis beror det på att mp3:or med hög bitrate ger väldigt bra ljudkvalitet, ofta oskiljbart från originalet. Dessutom är nya skivor ofta så dåligt mastrade och har så komprimerad dynamik att man ofta kan nöja sig med väldigt låg bitrate utan att det upplevs som sämre.

mp3 är f.ö. ingen inspelningsteknik.

[Unregistered1061]

• 0

Känns lite som att jag kanske ska lugna mig, det kan bli dyrare än jag klarar. Har ju faktiskt ett ganska budget orienterat HiFi intresse, En yamaha 2-kanals receiver RX-797, ett par dali concept 2:or men ett par xtz golvare är påväg. Lite av tanken med skivspelare tycker jag är att kunna fynda massa begagnad vinyl för det tycker jag hade varit roligt, leta efter guld klimpar och hitta något riktigt bra billigt på nån sjappig loppis . Tjejen har tydligen en gammal yamaha spelare i källaren, men fan vet hur bra det kan låta, den är från början på -90 talet. Kul med alla synpunkter i alla fall!!

Varför inte hämta upp tjejens Yamaha spelare ur källaren och prova. Den är kanske inte din ultimala spelare, men du kan testa hur det är med vinyl. Att behöva byta sida efter 15 -20 minuter, ingen fjärr, besvärligare att byta låtar m.m. Mera pyssel att använda vinyl.
Själv tycker jag att det är roligare med vinyl än med CD. Ljudmässigt slår den inte min CD, men det gör ingenting. Trivs ypperligt med att spela vinyl och det verkar som om det ljudet passar mig bättre.

En begagnad Thorens eller Dual med trälåda, borde gå att finna för 700kr - 1500kr. En ny nål till pickupen är alltid bra vid köp av begagnade skivspelare (det är betydligt svårare att montera en helt ny pickup).

Spännande är det att leta i skivbackarna på second hand och loppisar. Spelar nu Deep Purple - Fireball som jag hittade på loppis för 10kr. Med dubbeluppvik och textblad, verkar vara i OK skick. Har 3st Deep Purple - Made In Japan som väntar på att bli spelade. 10kr, 10kr och 20kr fick jag betala. Alla i olika pressningar, svenk, matt guld (engelsk) och glansigt guldomslag (engelsk). Det blir nervöst att höra om någon fungerar felfritt. Men 50kr får man stå ut med om man får kasta samtliga.

Lycka till
turismo

[Veckans]

• 0

De som fortfarande kör med vinyl gör det bara för känslan och eventuellt för att man har vant sig vid ljudet (vilket jag kan förstå). CD/FLAC etc. är som bekant helt och hållet överlägset vad gäller ljudkvalitet.

Angående .mp3 så måste jag säga en grej. Enligt vad jag har testat hittills så kan jag omöjligt skilja vissa låtar mellan en riktigt bra 320kb/s komprimering och FLAC. Inte ens när jag vet vilken låt som är vilken så klarar jag det, än mindre chans i ett blindtest. Jag hade velat se det guldöra som klarar det (i alla fall med min stereo). Dessvärre finns det gott om dåliga .mp3 konverteringar och lyssnar man på dem så spelar det ingen roll vilken bitrate man kör.

Redigerat av Veckans, 22 februari 2009 - 13:44.

[Unregistered1061]

• 0

De som fortfarande kör med vinyl gör det bara för känslan och eventuellt för att man har vant sig vid ljudet (vilket jag kan förstå). CD/FLAC etc. är som bekant helt och hållet överlägset vad gäller ljudkvalitet.

Angående .mp3 så måste jag säga en grej. Enligt vad jag har testat hittills så kan jag omöjligt skilja flera låtar mellan en riktigt bra 320kb/s komprimering och FLAC. Inte ens när jag vet vilken låt som är vilken så klarar jag det, än mindre chans i ett blindtest. Jag hade velat se det guldöra som klarar det (i alla fall med min stereo). Dessvärre finns det gott om dåliga .mp3 konverteringar och lyssnar man på dem så spelar det ingen roll vilken bitrate man kör.

Precis, jag gillar känslan och ljudet från LP skivor.

320 kbit/s komprimering är riktigt bra och det kan vara svårt att höra skillnad mot Flac. Men eftersom jag inte har problem med lagringsutrymme i min dator, använder jag Flac eller Wav vid rippning. Mest för att ha ett opåverkat original liggandes på hårddisken. Använder EAC och Lame vid rippning och det fungerar kanon.

[Unregistered29af8ed6]

• 0

Du vet att vinylen är graverad från samma usla master som CDn? Så du har samma dåliga ljud som på CDn + vinylens brister. GH versionen är innan dom körde maximal kompression och låter klart bättre med mindre dist, även om det inte låter speciellt bra.

Du skriver mkt om vinylens brister & visst finns dom självfallet jämtemot cd:n men jag är helt övertygad om att många kan uppleva samma master bättre från vinyl än från cd & jag ska berätta om mina teorier ang. detta.

Läste för länge sedan en artikel om tester man gjort i england där man jämfört en mastertape mot en vinyl från samma master. Till allas förvåning så upplevde ett gäng experter vinylen, alltså kopian, som bättre på ett antal punkter medan de upplevde mastern bättre på några andra punkter.

Det vinylen var bättre på var att återge en rumskänsla, en rymd. Detta låter ju helt vansinningt men man kom fram till det att vinylen lade till nåt som alla upplevde som positivt. jag tror på detta resonemang då jag under slutet av 70-talet tillbringade en del tid i en studio där vi lyssnade en del på mastertaper, minns att man ofta upplevde dem så platta på nåt sätt, då i jämförelse mot vinyl. Däremot så var ju mastern överlägsen på många andra punkter.

Under min tunga hifiperiod sent 80-tal & in på 90 så sökte jag febrilt efter en cd som jag skulle kunna vara nöjd med, dock helt förgäves. Det lät alltid platt & utan rymd, ungefär som att ha orkestern klistrad på tapeten. Med vinylen däremot så kom denna rymd, en känsla av ett eget rum där musiken spelades & inte rummet jag satt i då utan väggarna kunde förflyttas lång i sidled, taket kunde höjas.

Detta må vara teorier men jag tror benhårt på det, det vi som älskar vinyl känner som det där extra är denna rymd som vinylen i sig lägger till. Sen så får man vänja sig vid brus & rumble, mina finaste skivor (ofta direktgraveringar) knastrar dock ytterst sällan. Kan ibland komma ett knäpp men inte mer. Tyvärr så är ju dock vinylens kvalite oerhört ojämn så vissa skivor knastrar nästan omgående.

För övrigt så tror jag inte att det behöver kosta sådär förtvivlat mkt för att fixa en vinylsvarv som låter bra idag, om man håller sig till beg.marknaden då...


EDIT: Ska tillägga att jag idag har noll koll på CD:ns förmåga att återge det jag saknade för 20 år sen, har väl hänt nåt antar jag

Redigerat av Unregistered29af8ed6, 22 februari 2009 - 12:25.

[Falloutboy]

• 0

Det vinylen var bättre på var att återge en rumskänsla, en rymd. Detta låter ju helt vansinningt men man kom fram till det att vinylen lade till nåt som alla upplevde som positivt.

Ingvar Öhman skrev en bra förklaring till varför vinyl upplevs som det gör i "Musik & Ljudteknik" nr 1, 1997:

"Det är utomordentligt lätt att kartlägga vad LP-processen gör med programmaterialet, det är bara att mäta på en gravering av lite väl valda mätsignaler. Och då ser man att det finns gott om tekniskt fog för att man ofta upplever de vanligen klart hörbara färgningarna som "trevliga". Följande händer:

* Vinylsystemet lägger till en icke oansenlig halt andratonsdistorsion till programmaterialet. Detta kan få skivan att låta "fylligare" och "klangligare" än masterbandet (eller CD-skivan).

* Vinylsystemet manipulerar stereoinformationen såtillvida att överhörningen mellan kanalerna minskar stereobredden. Ofta är överhörningen t.o.m i motfas mellan kanalerna så att stereobreddning sker. Utan undantag moduleras överhörningen av låga graverade frekvenser. Vinyl kan därför uppfattas ge ge en mera "levande" rumslighet än masterbandet (eller en CD-skiva).

* Vinylsystemet komprimerar, d.v.s undertrycker kraftiga transienter och lyfter nivån på svaga detaljer. Detta kan av många lyssnare uppfattas som ett mera detaljerat ljud, som dessutom är mjukare i dynamiska utbrott än masterbandet (eller CD-skivan). Detta är speciellt märkbart om masterbandet låter illa vid höga nivåer.

* Vinylmaterialet lägger till ett brus till masterbandets ljud. Detta brus, "vinylbruset", avlyssnat via ett grammofonsteg (RIAA-steg) är mycket svagt i diskantområdet (om god vinyl använts) och stiger nedåt lägre frekvenser. I det djupa basområdet har signalbrusavståndet i regel sjunkit från diskantens goda -80 dB till låga -10 till -15 dB. Nedåt 20 Hz kan man t.o.m ha ett negativt S/N! Det låter inte så imponerande när man beskriver det, men om man gör en uppmätning av ambientljud i en lokal av konsertsalstyp så märker man att den spektrala fördelningen faktiskt påminner om den i vinylbruset. Kontentan är att vinylbrus som läggs till en inspelning kan få den att låta "atmosfärigare", och om inspelningen var för närtagen från början kan den uppfattas som trevligare och t.o.m verkligare på vinyl än masterbandet (eller från CD)."

EDIT: Ska tillägga att jag idag har noll koll på CD:ns förmåga att återge det jag saknade för 20 år sen, har väl hänt nåt antar jag

Eftersom det aldrig har "saknats" så kan man ju inte begära att CD ska återge det. CD lägger inte till något till signalen, så en CD innehåller inte något som inte finns på mastern.

Däremot är det numera lätt för privatpersoner att överföra vinyl till CD och därmed få en CD med samma ljudfärgningar som vinyl.

[Unregistered29af8ed6]

• 0

Ingvar Öhman skrev en bra förklaring till varför vinyl upplevs som det gör i "Musik & Ljudteknik" nr 1, 1997:

"Det är utomordentligt lätt att kartlägga vad LP-processen gör med programmaterialet, det är bara att mäta på en gravering av lite väl valda mätsignaler. Och då ser man att det finns gott om tekniskt fog för att man ofta upplever de vanligen klart hörbara färgningarna som "trevliga". Följande händer:

* Vinylsystemet lägger till en icke oansenlig halt andratonsdistorsion till programmaterialet. Detta kan få skivan att låta "fylligare" och "klangligare" än masterbandet (eller CD-skivan).

* Vinylsystemet manipulerar stereoinformationen såtillvida att överhörningen mellan kanalerna minskar stereobredden. Ofta är överhörningen t.o.m i motfas mellan kanalerna så att stereobreddning sker. Utan undantag moduleras överhörningen av låga graverade frekvenser. Vinyl kan därför uppfattas ge ge en mera "levande" rumslighet än masterbandet (eller en CD-skiva).

* Vinylsystemet komprimerar, d.v.s undertrycker kraftiga transienter och lyfter nivån på svaga detaljer. Detta kan av många lyssnare uppfattas som ett mera detaljerat ljud, som dessutom är mjukare i dynamiska utbrott än masterbandet (eller CD-skivan). Detta är speciellt märkbart om masterbandet låter illa vid höga nivåer.

* Vinylmaterialet lägger till ett brus till masterbandets ljud. Detta brus, "vinylbruset", avlyssnat via ett grammofonsteg (RIAA-steg) är mycket svagt i diskantområdet (om god vinyl använts) och stiger nedåt lägre frekvenser. I det djupa basområdet har signalbrusavståndet i regel sjunkit från diskantens goda -80 dB till låga -10 till -15 dB. Nedåt 20 Hz kan man t.o.m ha ett negativt S/N! Det låter inte så imponerande när man beskriver det, men om man gör en uppmätning av ambientljud i en lokal av konsertsalstyp så märker man att den spektrala fördelningen faktiskt påminner om den i vinylbruset. Kontentan är att vinylbrus som läggs till en inspelning kan få den att låta "atmosfärigare", och om inspelningen var för närtagen från början kan den uppfattas som trevligare och t.o.m verkligare på vinyl än masterbandet (eller från CD)."

Ja det var väl ungefär detta jag sa fast ngt enklare

Eftersom det aldrig har "saknats" så kan man ju inte begära att CD ska återge det. CD lägger inte till något till signalen, så en CD innehåller inte något som inte finns på mastern.

På den tiden så saknades de i mina öron extremt mkt i CD-ljudet & då bara inte det som vi hittills pratat om,

Däremot är det numera lätt för privatpersoner att överföra vinyl till CD och därmed få en CD med samma ljudfärgningar som vinyl.

Som sagt var så för 20 år sedan så var CD:n för dålig så om det då hade varit möjligt att överföra vinyl till CD så hade det knappast gett någon positiv effekt, var enligt mig inte bara färgningen vi pratar om som var det positiva men det är mkt möjligt att man idag skulle kunna komma extremt nära vinylljudet med det förfarandet, om CD-spelare av rang blivit så pass bra alltså.

Redigerat av Unregistered29af8ed6, 22 februari 2009 - 17:24.

[Unregistered1061]

• 0

[quote name='Falloutboy' date='Feb 22 2009, 14:31 ' post='2328431']
Ingvar Öhman skrev en bra förklaring till varför vinyl upplevs som det gör i "Musik & Ljudteknik" nr 1, 1997:

"Det är utomordentligt lätt att kartlägga vad LP-processen gör med programmaterialet, det är bara att mäta på en gravering av lite väl valda mätsignaler. Och då ser man att det finns gott om tekniskt fog för att man ofta upplever de vanligen klart hörbara färgningarna som "trevliga". Följande händer:

* Vinylsystemet lägger till en icke oansenlig halt andratonsdistorsion till programmaterialet. Detta kan få skivan att låta "fylligare" och "klangligare" än masterbandet (eller CD-skivan).

* Vinylsystemet manipulerar stereoinformationen såtillvida att överhörningen mellan kanalerna minskar stereobredden. Ofta är överhörningen t.o.m i motfas mellan kanalerna så att stereobreddning sker. Utan undantag moduleras överhörningen av låga graverade frekvenser. Vinyl kan därför uppfattas ge ge en mera "levande" rumslighet än masterbandet (eller en CD-skiva).

* Vinylsystemet komprimerar, d.v.s undertrycker kraftiga transienter och lyfter nivån på svaga detaljer. Detta kan av många lyssnare uppfattas som ett mera detaljerat ljud, som dessutom är mjukare i dynamiska utbrott än masterbandet (eller CD-skivan). Detta är speciellt märkbart om masterbandet låter illa vid höga nivåer.

* Vinylmaterialet lägger till ett brus till masterbandets ljud. Detta brus, "vinylbruset", avlyssnat via ett grammofonsteg (RIAA-steg) är mycket svagt i diskantområdet (om god vinyl använts) och stiger nedåt lägre frekvenser. I det djupa basområdet har signalbrusavståndet i regel sjunkit från diskantens goda -80 dB till låga -10 till -15 dB. Nedåt 20 Hz kan man t.o.m ha ett negativt S/N! Det låter inte så imponerande när man beskriver det, men om man gör en uppmätning av ambientljud i en lokal av konsertsalstyp så märker man att den spektrala fördelningen faktiskt påminner om den i vinylbruset. Kontentan är att vinylbrus som läggs till en inspelning kan få den att låta "atmosfärigare", och om inspelningen var för närtagen från början kan den uppfattas som trevligare och t.o.m verkligare på vinyl än masterbandet (eller från CD)."


Livet är fullt av överraskningar! Efter att läst ovanstående, har jag kommit fram till följande:
Jag lyssnar hellre på; andratonsdistorsion, överhörningen t.o.m i motfas, komprimerar, d.v.s undertrycker kraftiga transienter, brus "vinylbruset", knäppar och knaster m.m. än en ljudupptagning som är perfekt återgiven?
Blev lite fundersam över detta, Ha ha!!!

[Unregistered29af8ed6]

• 0

Jodå det låter kanske konstigt men det enda viktiga för en audiofil är inte att det ska låta så likt verkligheten som möjligt utan det är att det ska låta så likt det han tror är verklig återgivning, allt annat är ointressant.

Det är ju trots allt ingen verklighet vi lyssnar på i våra anläggningar...

[David_hanson]

• 0

Det är ju trots allt ingen verklighet vi lyssnar på i våra anläggningar...

Det håller inte jag med om. Är skivan inspelad live eller verkligt så vill jag återge den så.

[Unregistered1483]

• 0

Eftersom det aldrig har "saknats" så kan man ju inte begära att CD ska återge det. CD lägger inte till något till signalen, så en CD innehåller inte något som inte finns på mastern.

Kan ju hända, tror jag, att om "mastern" är gjord för vinylmediet, så kommer vinylen att låta bättre eftersom den är gjord med vad Öhman skriver i åtanke. En inspelning som utan vidare behandling ges ut på CD med samma master som för vinyl, kommer att låta fattigare och "slank".

Nuvarande kompetenta remasters av sextiotalsmusik för Cd låter oerhört mycket bättre än de som kom strax efter det att CD-mediet vunnit genomslag.

MVH/Jorlsafar

[Falloutboy]

• 0

Som sagt var så för 20 år sedan så var CD:n för dålig så om det då hade varit möjligt att överföra vinyl till CD så hade det knappast gett någon positiv effekt, var enligt mig inte bara färgningen vi pratar om som var det positiva men det är mkt möjligt att man idag skulle kunna komma extremt nära vinylljudet med det förfarandet, om CD-spelare av rang blivit så pass bra alltså.

Målet med CD är inte att det ska låta som vinyl utan att det ska låta exakt som mastern. Det handlar alltså om trogenhet mot orginalet (High Fidelity), och där är CD helt överlägset vinyl.

Jodå det låter kanske konstigt men det enda viktiga för en audiofil är inte att det ska låta så likt verkligheten som möjligt utan det är att det ska låta så likt det han tror är verklig återgivning, allt annat är ointressant.

Det får nog stå för dig själv. Väldigt många audiofiler vill ha neutral/transparent återgivning med så lite "färgningar" som möjligt.

Men det är givetvis upp till var och en vilken sorts återgivning man vill ha. Huvudsaken är att man själv blir nöjd.

[Falloutboy]

• 0

Nuvarande kompetenta remasters av sextiotalsmusik för Cd låter oerhört mycket bättre än de som kom strax efter det att CD-mediet vunnit genomslag.

Ja, det tog ett par år innan man lärde sig mastra för CD.
Sen glömde man tyvärr av det igen på 90-talet när man fick för sig att det var viktigare att skivorna lät högt än att de lät bra .

[Unregistered1483]

• 0

Ja, det tog ett par år innan man lärde sig mastra för CD.
Sen glömde man tyvärr av det igen på 90-talet när man fick för sig att det var viktigare att skivorna lät högt än att de lät bra .

Visar enligt mig att det inte riktigt är så enkelt att man kan "avfärda" vinyl som sämre eftersom CD-mediet "återger" det som finns på "masterbandet". Vad som är master och vad som är mixning är flytande och båda är beroende av konstnärliga val hos artisten och de tekniker/producenter denne anlitat. En master gjord för vinyl låter förmodligen bättre på (kompetent) pressning och skivspelare än på CD.

Det är inte heller möjligt att generellt avfärda MP3 och masteringar som är högre för att passa detta format och de uppspelningsapparater som används för MP3. Samma sak gäller radiomusik.

Dessa masteringar låter bättre på MP3 genom en enkel MP3 spelare med svag hörlursförstärkare och enkla lurar än på CD/vinyl. Det är så bolagen/artisten har tänkt sig att dessa skall spelas upp. På samma sätt som Beatles ägnade flera veckor åt att göra fyrkanalsmixar på skivorna att spelas upp i mono på grammofon. Dessa låter sällan bra på tidiga CD versioner. Mixen/mastern är därmed inte sämre utan bara annorlunda och avpassat för ett annat medium.

MVH/Jorlsafar

[Unregistered29af8ed6]

• 0

Det håller inte jag med om. Är skivan inspelad live eller verkligt så vill jag återge den så.

Alltså missförstå mig rätt nu. En audiofil vill ha återgivningen så verklig som möjligt men med de begränsningar som finns så går det självfallet inte, det vet alla som hållit på en del. Därför så finns alltid små färgningar som tillför saker & nu hakar vi upp oss mkt på CD/vinyl här men det finns ju andra saker i kedjan också som färgar en del.

Det bästa jag hört är hos en av mina vänner under 90-talet, långt ifrån det dyraste jag hört men dock det bästa till den typ av musik han lyssnade på. Rumsupplevelsen hos honom var skrämmande verklig, vi lyssnade mest på jazz på vinyl, men har man nån gång hört jazz live så vet man att det aldrig låter ens i närheten som det gjorde hos honom. Ska sanningen fram så upplever man instrumentens placering mkt exaktare på en anläggning av rang än man upplever live. Det är sådant man söker som audiofil för att få fram det man tycker är den totala verkligheten.

Jag resonerade i många år som du, att skivan ska låta exakt som den är inspelad, men efter en del studiolyssnande så vet jag att det är dessa små färgningar som tillför mkt i värme, rumsupplevelse, djup/höjd i ljudbilden.

Exempelvis en totalt rak frekvensgång ger sällan det absolut bästa resultatet, så är det bara i teorin & det märker man ju klart & tydligt när man grejar med avancerade EQ:s & mäter sig fram men även när man genom akustikförändringar i rummet (vilket är att föredra framför EQ) genom mätning söker efter en rak frekvensgång.

[Glidtassen]

• 0

Visst är ljudbilden annorlunda.

Det förekommer en del dynamisk kompression på en vinylspelare, annars skulle pick-upen hoppa mellan den lägsta basen och den ljusaste diskanten. Jag har nu lyssnat regelbundet på vinylskivor i flera år, och varje gång som jag byter till en cd tenderar jag att bli besviken. Ljudet upplevs av mig som kantigt och sterilt, utan vitalitet och värme. Basregionen brukar få en lite rundare botten hemma hos mig med vinyl, vidare så blir jag inte lika lätt lyssningstrött.

Jag planerar att köpa HEEDs Questar RIAA, vliket jag lånade hem för några månader sedan. Det var avsevärt mycket bättre än mitt Vincent PHO-111.

HEEDs Questar hade bättre separation mot en nattsvart bakgrund, det fanns knappt något hörbart brus som med Vincent heller.

Redigerat av Glidtassen, 23 februari 2009 - 17:44.

[Unregistered29af8ed6]

• 0

Men det är givetvis upp till var och en vilken sorts återgivning man vill ha. Huvudsaken är att man själv blir nöjd.

Ja & audiofilen blir sällan nöjd utan små färgningar som tillför, rumsupplevelse, bredd/djup/höjd i ljudbilden m.m. Sen så vet jag att de flesta audiofiler inte säger detta men om han snackar om t.e.x. rak frekvensgång så är han ute & cyklar...

Det har sen 70-talet gått troll i detta med "det ska låta så likt originalet som möjligt", "det ska vara helt ofärgat", "rak frekvensgång" men för att vi på en 2-kanalare ska uppleva det vi känner som "verklighet" så är det inte detta som gäller.

Ska bara tillägga att när jag snackar färgningar så är det oerhört små saker jag snackar om & idag så är jag ingen audiofil då mina öron sen ett antal år fick nog av mitt musiklyssnande & idag tyvärr är förstörda. Om det inte vore för mina öron så skulle jag med glädje gå ut & jämföra CD/vinyl men tyvärr så måste man ju hem till en riktig audiofil då för oberoende av hur seriös en hifihandlare är så låter det aldrig bra i butik. Har hört Krell i miljonklassen låta löjligt dåligt hos en välrenommerad handlare & en god anläggning måste trimmas under mkt lång tid i ett optimalt rum.

[David_hanson]

• 0

Alltså missförstå mig rätt nu. En audiofil vill ha återgivningen så verklig som möjligt men med de begränsningar som finns så går det självfallet inte, det vet alla som hållit på en del.

Nej, håller inte med alls. Det går att komma extremt nära, så nära att man tror det är verkligheten. Det beror på inspelningen, anläggningen och rummet.

Exempelvis en totalt rak frekvensgång ger sällan det absolut bästa resultatet, så är det bara i teorin & det märker man ju klart & tydligt när man grejar med avancerade EQ:s & mäter sig fram men även när man genom akustikförändringar i rummet (vilket är att föredra framför EQ) genom mätning söker efter en rak frekvensgång.

Jag förstår inte. Är en rak frekvensgång bra eller dåligt?

[Glidtassen]

• 0

Well, i valet mellan en cd-spelare och en mer skulptural skapelse som en finare vinylspelare så blir valet lätt för mig.

Kolla in dessa: https://www.minhembi...dtassen/181895/

[Unregistered1483]

• 0

Well, i valet mellan en cd-spelare och en mer skulptural skapelse som en finare vinylspelare så blir valet lätt för mig.

Kolla in dessa: https://www.minhembi...dtassen/181895/

Skivspelarporr! Snusk

[Glidtassen]

• 0

Yaaah, It's the snusk!

Redigerat av Glidtassen, 17 mars 2009 - 05:29.

[Unregistered29af8ed6]

• 0

Nej, håller inte med alls. Det går att komma extremt nära, så nära att man tror det är verkligheten. Det beror på inspelningen, anläggningen och rummet.

Nu har jag skrivit detta många gånger men. Det vi tror är verklighet & det som låter verkligt är enligt vad jag tycker inte samma sak . Det är en extremt stor skillnad att sitta live på jazzklubb jämfört med att sitta hemma & lyssna på en vinyl & ofta så låter det faktiskt rent ljudkvalitetsmässigt bättre från vinylen (om allt funkar bra förstås) där man kan peka ut varje instruments placering både i sidled & djupled, detta kan man inte på samma sätt i livemiljön men där gör det inget då upplevelsen innehåller så mkt mer. Jag håller helt & hållet fast vid att en viss färgning måste till för att man ska få den riktiga livekänslan hemma i soffan & hade separationen av instrument/röster på min gamla anläggning upplevts likadant som man upplever det på jazzklubben så hade jag nog kastat ut prylarna. Ska tillägga att jag pratar akustisk musik nu, är det PA inblandat så är vi ju inne på nåt ännu mer komplicerat att diskutera...

Det audiofilen eftersöker är något som han upplever som verklighet & det ska han få fram från två kanaler, det tycker jag säger allt... Däremot så sa jag också på den tiden jag höll på att jag ville ha ofärgat ljud, att det skulle låta verkligt men diskussionen här gäller ju nu huruvida vinylen färgar, ja det gör den men mest då den här rymdkänslan som är så skön...

Jag förstår inte. Är en rak frekvensgång bra eller dåligt?

Man har ofta försökt nå en helt rak frekvensgång, alltså inga som helst pucklar i något frekvensregister så i teorin så är en helt rak frekvengång bäst.

Dom som lyckats nå rak frekvensgång (genom mätningar) med EQ kan knappast bli nöjda för en EQ färgar ljudet på sitt sätt. Det man i stället bör göra är att optimera rummet samt anläggningens placering men att nå en helt rak frekvensgång på detta sätt är extremt svårt & kan möjligtvis uppnås i en studio om man arbetar hårt på det men de erfarenheter jag har från studios, inte så många men några, är att man ofta upplever ljudet lite dött i dem. Kanske inte har så mkt med rak frekvensgång att göra utan mer att där oftast är så dämpat så att man inte får ngn efterklang att tala om. Tyvärr så är det oftast dämpning som gäller för att fixa en ofärgad återgivning...

Hur det nu är med detta så är det ingen som helst garanti att man upplever ljudet mer naturtroget om man uppnått en rak frekvensgång i sitt rum, detta beroende på att i verkligheten, exempelvis livemusikmiljön så finns också saker som ger pucklar i de olika frekvenserna. Ja då kan man i & för sig säga att det bör låta exakt som vid inspelningstillfället men de vete fan om jag vill då jag hört hur torftigt det kan låta i väldämpade studiomiljöer.

[David_hanson]

• 0

Well, i valet mellan en cd-spelare och en mer skulptural skapelse som en finare vinylspelare så blir valet lätt för mig.

Kolla in dessa: https://www.minhembi...dtassen/181895/

Ska du spela CD skivor så är vinylspelaren ett dålig val. Fast tvärtom om du ska spela vinylskivor

[Unregistered29af8ed6]

• 0

Ska du spela CD skivor så är vinylspelaren ett dålig val. Fast tvärtom om du ska spela vinylskivor

Man kan ju titta på dem

[David_hanson]

• 0

Nu har jag skrivit detta många gånger men. Det vi tror är verklighet & det som låter verkligt är enligt vad jag tycker inte samma sak . Det är en extremt stor skillnad att sitta live på jazzklubb jämfört med att sitta hemma & lyssna på en vinyl & ofta så låter det faktiskt rent ljudkvalitetsmässigt bättre från vinylen (om allt funkar bra förstås) där man kan peka ut varje instruments placering både i sidled & djupled, detta kan man inte på samma sätt i livemiljön men där gör det inget då upplevelsen innehåller så mkt mer.

Att det är skillnad på live och vinyl är det knappast någon som säger emot. Men om vi talar om CD eller andra högupplösliga format så kan det stort sett låta som live.

Jag håller helt & hållet fast vid att en viss färgning måste till för att man ska få den riktiga livekänslan hemma i soffan & hade separationen av instrument/röster på min gamla anläggning upplevts likadant som man upplever det på jazzklubben så hade jag nog kastat ut prylarna. Ska tillägga att jag pratar akustisk musik nu, är det PA inblandat så är vi ju inne på nåt ännu mer komplicerat att diskutera...

Håller inte med. Förstår inte resonemanget alls.

Man har ofta försökt nå en helt rak frekvensgång, alltså inga som helst pucklar i något frekvensregister så i teorin så är en helt rak frekvengång bäst.

Så enkelt är det inte. Det som är intressant är om man upplever det som rak.

Hur det nu är med detta så är det ingen som helst garanti att man upplever ljudet mer naturtroget om man uppnått en rak frekvensgång i sitt rum, detta beroende på att i verkligheten, exempelvis livemusikmiljön så finns också saker som ger pucklar i de olika frekvenserna. Ja då kan man i & för sig säga att det bör låta exakt som vid inspelningstillfället men de vete fan om jag vill då jag hört hur torftigt det kan låta i väldämpade studiomiljöer.

Konstigt resonemang. Om du har en upplevd rak frekvenskurva i hemmet så kommer livelokalens alla ogenhetler ge exakt det man vill ha, en återskapad bild av originalhändelsen! Hade rummet/anläggningen ändrat rejält på frekvenskurvan så kommer du uppleva det på alla skivor, oavsett vad du spelar. Du upplever alltså inte alla olika lokalers unika ljud.

[Unregistered29af8ed6]

• 0

Att det är skillnad på live och vinyl är det knappast någon som säger emot. Men om vi talar om CD eller andra högupplösliga format så kan det stort sett låta som live.

Du vill alltså mena att CD:n idag ger en större naturtrogenhet än vinylen?

Jag kan inte säga emot dig eftersom jag idag har noll koll på CD-mediets utveckling utan det enda jag kan säga är att för 15 år sedan så lät vinylen mer naturtroget & det var under en tid när CD:n trots allt började låta riktigt trevligt, hårdheten & avsaknad av värme började man då få bukt med. Den saknade dock ngt, denna rymd & djup, & det är det jag menar att vinylen tillför på ett konstlat sätt & som har gjort att många audiofiler haft svårt för CD då dom tyckt att det låter platt. Nu tycker jag att det inte har någon som helst betydelse huruvida något tillförs konstlat eller ej bara det känns naturligt, detta ville dock inte alla gamla audiofiler gå med på för man hade ju alltid sökt det naturliga utan konstlade grejor som tillförs så många sa bara att vinylen är överlägsen.

Håller inte med. Förstår inte resonemanget alls.

Gå på jazzklubb ofta & jämför det med en väl intrimmad anläggning med goda jazzinspelningar gjorda på klubb, lyssna även på fina studioinspelningar... Man har framför sin optimerade stereo med en god skiva en väldefinierad ljudbild där man kan peka ut instrumenten, den känslan har man sällan live. Däremot så är ju klubben överlägsen ändå

Så enkelt är det inte. Det som är intressant är om man upplever det som rak.

Det intressanta är ju vad man upplever som naturlig återgivning.

Konstigt resonemang. Om du har en upplevd rak frekvenskurva i hemmet så kommer livelokalens alla ogenhetler ge exakt det man vill ha, en återskapad bild av originalhändelsen! Hade rummet/anläggningen ändrat rejält på frekvenskurvan så kommer du uppleva det på alla skivor, oavsett vad du spelar. Du upplever alltså inte alla olika lokalers unika ljud.

Kan hålla med dig i viss mån där faktiskt men du måste förstå att när jag snackar färgningar så menar jag mkt små saker, oerhört små saker. jag menar inte att man ska behöva förändra frekvensgången radilkalt utan det resonemanget började med var faktiskt att vinylens pålägg som upplevs som rymd uppfattas positivt & naturtroget av många, kanske inte alla? Det är förmodligen så att en bra cd kanske ger en riktigare återgivning utan pålagd rymd, vet inte men skulle faktiskt tro det då jag tidigare i tråden skrev om skillnader mellan master/vinyl där vissa upplever vinylen naturtrognare i ljudbild/djup & det är där jag menar att det kan vara positivt med en färgning som ger detta i en 2-kanalsanläggning. Sen så är det ju upp till var & en vad man föredrar, en konstlad pålagd rymd eller CD...

Avslutningsvis så är det ju så att än hur mkt många vill komma nära verkligheten med sitt ljud så är det ju bara att åka runt hos några audiofiler & lyssna på hur olika det kan låta, vi har ofta en ganska så skiljda åsikter över vad naturtroget ljud är.

[David_hanson]

• 0

Du vill alltså mena att CD:n idag ger en större naturtrogenhet än vinylen?

Självklart.

Jag kan inte säga emot dig eftersom jag idag har noll koll på CD-mediets utveckling utan det enda jag kan säga är att för 15 år sedan så lät vinylen mer naturtroget

Vinyl har aldrig varit mer naturtroget.

det var under en tid när CD:n trots allt började låta riktigt trevligt, hårdheten & avsaknad av värme började man då få bukt med.

Du menar vinylens distortion?

Den saknade dock ngt, denna rymd & djup, & det är det jag menar att vinylen tillför på ett konstlat sätt & som har gjort att många audiofiler haft svårt för CD då dom tyckt att det låter platt

Det är ju snarare tvärtom. Vinylen ger mindre bredd och det "extra djupet" är ju en trist grej som förstör det riktiga djupet.

Nu tycker jag att det inte har någon som helst betydelse huruvida något tillförs konstlat eller ej bara det känns naturligt

Håller inte med, just att det känns konstlat är ju nackdelen om man vill att det ska låta äkta.

Gå på jazzklubb ofta & jämför det med en väl intrimmad anläggning med goda jazzinspelningar gjorda på klubb, lyssna även på fina studioinspelningar... Man har framför sin optimerade stereo med en god skiva en väldefinierad ljudbild där man kan peka ut instrumenten, den känslan har man sällan live. Däremot så är ju klubben överlägsen ändå

Nej, det beror hur det är inspelat. Sen beror det på inläggningen och rummet. Du kanske har en anläggning som påverkar ljudet så det låter oäkta.

Det intressanta är ju vad man upplever som naturlig återgivning.

Jo, och om du kollar vad Toole har undersökt så ser du att dom flesta upplever det naturligt med korrekt återgivning.

Avslutningsvis så är det ju så att än hur mkt många vill komma nära verkligheten med sitt ljud så är det ju bara att åka runt hos några audiofiler & lyssna på hur olika det kan låta, vi har ofta en ganska så skiljda åsikter över vad naturtroget ljud är.

Jo, men det beror på helt andra saker. Att folk inte bara väljer med öronen utan med ögonen med.

[Unregistered5ec8d7f0]

• 0

Jämförde precis.

Försökte hitta 2 likvärdiga dubbletter. Notera att detta är körda på budget nivåer. Prisnivå på stereo ca 12000kr. Ljudkällorna mellan 5000 ned till 1000kr
------------------------------------------------------
Cd Doors: remastrad tysk pressning

CD Marantz 6000OSE
-------------------------------------------------------
Lp Doors: tysk pressning

Thorens td280MKIII+Sumiko pearl
-------------------------------------------------------

Satte på samma spår, sänkte volymen på cd spelarens integrerade volymkontroll för att få samma volym när jag byter ljudkälla.

cd spelaren låter transparent och bra, något statisk är den redan vid låga nivåer. Detaljerad och allt låter som det borde.

skiftar!

Lp: hör ingen märkbar skillnad, annat än att olika saker lyfts fram i ljudet.

Höjer!

Lp: låter fortfarande bra, skön djup bas bra diskant även om de höga frekvenserna börjar låta lite blöta men basen låter suverän.

Skiftar!

Cd: De höga frekvenserna låter bättre dynamiken är jättebra men basen känns lite innehållslös mer stel och saknar tonkurva.

Skiftar källa!

Lp: märker att den inte är lika dynamisk inom vissa områden men att basen låter bättre, samt instrumentengagemanget låter bredare.

Höjer!

Lp: rymden eller rummet fångas upp av Lp´n man kan verkligen höra detta. Musiken känns handfast, basen är bra samt instrumentengagemanget. Dynamiken lär finnas någonstans på frekvensernas medelnivåer. Börjar notera lite knaster ibland eller bakbrus.

Skiftar!

Cd: skillnaderna är små, rummet försvinner men musiken blir transparent och dynamisk på de övre frekvensomfånget. Samtidigt kan jag höra ett statiskt ljud. Ljudet är inte lika handfast utan mer upplöst, känns även lite rörigt när man kommer upp i ljudnivåerna.

Slutsats: De är likvärdiga, skillnaderna är väldigt små. Ur ett matematiskt perspektiv vinner cd- spelaren, slipper saker som knaster och spårljud men förlorar i ljudengagemanget. Därmed vinner Lp ur ett musikaliskt perspektiv, du slipper statiska ljud från cd, rummet lyfts fram vilket många hifi människor kanske uppskattar. Medan man förlorar lite av dynamiken i de högre frekvenserna.

Så det beror på vad man gillar rent hifimässigt. Ljud utan distortion som cd ger, bra dynamik, ett transparent ljud.
Eller Rum och bredd från vinyl, bra frekvensomfång på instrumenten, men lite blöt i de höga tonerna.

Vad jag tycker rent subjektivt. Lp, jag uppskattar närhet i ljudet, vilket även amerikanska pressade cd skivor ger. I början när jag köpte en lp-spelare så hade jag svårt att anpassa mig till ljudet av vinyl. Men bitvis vande jag mig och nu när jag kan välja båda, så väljer jag Lp, de flesta gånger. Även om jag uppskattar cd skivor från Usa lika mycket, pressningen alltså. Vad jag tycker är bra med vinyl. Det är något när de mest oåtkomliga ljuden hörs i en låt. När man noterar något nytt, ni vet när man hamnar i den där meditativa fasen och det kommer. Ett ljud eller frekvens när ett instrument spelas från tex Miles Davis, eller när en artist sjunger och man kommer till en ton och den biter sig fast i själen. Då vaknar man upp och känner, fan vad det här är bra. Får oftast denna känsla av Lp, vilket gör att jag många gånger väljer den. Även om jag kan förstå att andra väljer ett mer analytiskt ljud som cd kan ge. Samtidigt blir jag aldrig lyssningstrött på Lp. Men anser att produkterna är lika bra och skillnaderna förhållandevis små.

Felkällor: Att jag är nyvaken och har nattmössan på mig. Därmed förbehåller jag mig rätten för felstavningar och osammanhängande text.

Ps. Länkar till 180gr vinyl för Rhcp önskas.

Pps. Metallica suger, Stooges rocks!!!

[yeah-sus]

• 0

Om man ska lyssna på en skiva är vinyl oslagbart eftersom att det är lite av en ritual,medans cd skivan eller mp3 listan är riktigt smidig för mediabrus som man gärna har omkring sig all vaken tid.

[Glidtassen]

• 0

En sakral ritual.

Allt sedan början på fildelningens paradigmskifte har det mesta bara ökat i tempo, utbytet av information och annan kulturell verksamhet som t.ex musik, konst, litteratur osv. Med det sagt har jag även blivit uppmärksam på att jag inte lyssnar på musik på samma sätt som när jag växte upp. Numera zappar jag lätt mellan låter på en leksak i samma storlek som en cigaretttändare.

Jag minns i början av 80-talet hur min bror kom hem från posten med ett paket från Mr.Music, innehållande vinylskivor. Att lyssna på musik då var också ett annorlunda sätt att konsumera musik, att sätta sig ned, ta fram skivkonvolutet och sedan granska det omsorgsfullt.

Idag föredrar jag samma sak som min storebror gjorde under 80-talet: att sätta mig ned, lägga på den svarta vinylskivan på tallriken och se mig om efter dammborsten.

Det finns ett nostalgiskt värde som även berikar mig i hur jag väljer att lyssna på musik: med vinyl så tar jag mig tiden att lyssna igenom en hel skiva utan avbrott, med undantaget för att vända sida.

Jag äger två stycken MP3-spelare sedan flera år tillbaka, men använder dem bara när jag är ute och går.
Det blir sällan koncentrerad musiklyssning.

Bara att handla vinyl ur en ren social synpunkt är någonting annorlunda. Att bli stående på en skabbig vinylhörna vid Hornstull är många gånger mer intressant än att zappa sig igenom CDONs utbud på nätet.

Redigerat av Glidtassen, 24 februari 2009 - 09:43.

[Unregistered1483]

• 0

Vinyl är bäst!

Bara tanken på att skivan blir en litren liten smula sämre var gång man lyssnar på den manar till andakt. Drabbas man av uppgraderingsnojja kan man köpa en ny PU. Billigare än elektronik. Det är skönt att lyssna max 20 minuter i stöten och ta paus för att fylla sin tekopp och vända skiva. En helehetsupplevelse.

LP låter nästan utan undantag bättre på inspelningar från före 1988.

[David_hanson]

• 0

Slutsats: De är likvärdiga, skillnaderna är väldigt små. Ur ett matematiskt perspektiv vinner cd- spelaren, slipper saker som knaster och spårljud men förlorar i ljudengagemanget. Därmed vinner Lp ur ett musikaliskt perspektiv, du slipper statiska ljud från cd, rummet lyfts fram vilket många hifi människor kanske uppskattar. Medan man förlorar lite av dynamiken i de högre frekvenserna.

Så det beror på vad man gillar rent hifimässigt. Ljud utan distortion som cd ger, bra dynamik, ett transparent ljud.
Eller Rum och bredd från vinyl, bra frekvensomfång på instrumenten, men lite blöt i de höga tonerna.

Kul test men det finns problem med det. Det du jämfört är främst hur man överfört mastern till vinyl och CD. Det kan vara väldigt stora skillnader, större än mellan vinyl och cd.
Sen undrar jag vad du menar med statiska ljudet från cd?
Sen vill jag påstå att vinyl har klart mindre bredd än CD, något som beror på sämre kanalseparation och överhörning.

[Unregistered5ec8d7f0]

• 0

Ja, det har du rätt i. Det är stor skillnad på inspelningar. Men som sagt försökte hitta 2 likvärdiga produkter ur skivsamlingen, då jag inte äger många dubbletter.

Ja, kan uppleva ett statiskt bakgrundsljud, vad det är är lite svårdefinierat, men ett vitt brus som jag inte hörde på Lp skivan. Tänk på att det är en modern remastrad upplaga.

Vad gäller dynamiken kan jag inte står för vad du upplever som dynamiskt, men hörde nämnvärda skillnader under testets gång. Dynamiken var på helt skilda håll på diverse formaten. Detta gäller endast testet och jag kan inte dra en slutsats som säger vilket som är bättre.

Hoppas det dyker upp mer jämförelser i samma prisklasser.

[hkforever]

• 0

Hej på er
Idag köpte jag min första vinylskiva på minst 10 år.
Kanske inte en referenskiva direkt men jag kunde inte låta bli.
Köpte den på cd också så jag ska jämföra när jag kopplat in vinylsvarven

Bifogad fil(er)

•  Sabaton_vinyl_1.jpg   559,5K   0 Antal nerladdningar

Redigerat av hkforever, 17 mars 2009 - 16:37.

[Ar@b]

• 0

Ett Sabaton fan Den skivan är riktigt trevlig, Den vinylskivan låter rätt bra jämfört mot CD utgåvan

[Glidtassen]

• 0

Finns det någon som tittar på Dr.House?

Vad har han för skivspelare på sitt kontor?

[dagas]

• 0

Har en Denon https://www.prisjakt...ukt.php?p=14304 från Hi-Fi Klubben tycker inte alls det låter lika bra som min Pioneer 989 CD/SACD/DVD-spelare men så kostade den flera gånger mer än vinylspelaren och vinylskivornaskivorna är ganska slitna vid det här laget. Så är väl ingen rättvis jämförelse.

[Glidtassen]

• 0

Finns det någon som tittar på Dr.House?

Vad har han för skivspelare på sitt kontor?

Det verkar som om jag fick svar fast i en annan tråd:

http://www.sotaturntables.com/

http://www.imdb.com/company/co0178764/

[Glidtassen]

• 0

Har en Denon https://www.prisjakt...ukt.php?p=14304 från Hi-Fi Klubben tycker inte alls det låter lika bra som min Pioneer 989 CD/SACD/DVD-spelare men så kostade den flera gånger mer än vinylspelaren och vinylskivornaskivorna är ganska slitna vid det här laget. Så är väl ingen rättvis jämförelse.

Well, då är du knappast förundrad över din egen slutledning?

Det tar lite tid att lära sig granska ytan på beg.vinyl och se vad som är bara skräp och ytrepor och vilka defekter som verkligen skulle kunna inverka på ljudet. Visst kan mycket handla om mastringen när en skiva pressas, men jag tycker ändå att vinylljudet har sin individuella särprägel.

En signal från en cd-skiva skall gå via en DAC och en serie av filter innan den slutligen lämnar spelaren för att skickas till förstärkaren. Vad vinyl beträffar så skickas signalen direkt via pick-up till (RIAA) + förstärkaren. Kanske upplevs därför det analoga mediet som mer direkt och fysiskt påtagligt?

Ta dig till ett inköpsställe för finare vinylspelare av: Clearaudio, Rega, Thorens och upplev skillnaden.
Det räcker oftas med en spelare för kring 3500:- med bra pick-up för att få en kick.

Jag har bara fått tårar i ögonen vid två stycken lyssningstillfällen, ett av dem av vid Veteran Hifi i Stockholm när jag fick lyssna på Clearaudio Statement, en av deras toppmodeller med en Goldfinger pick-up.

Clearaudio Statement med en "Goldfinger" Pick-up.
Bara pick-upen kostade över: 70 000:-

Detta var verkligen ett sådan tillfälle som rubbbade mina sinnen totalt.

Byzan härute har någonting liknande: https://www.minhembi...n/195277#281883

Redigerat av Glidtassen, 23 mars 2009 - 12:00.

[David_hanson]

• 0

En signal från en cd-skiva skall gå via en DAC och en serie av filter innan den slutligen lämnar spelaren för att skickas till förstärkaren. Vad vinyl beträffar så skickas signalen direkt via pick-up till (RIAA) + förstärkaren. Kanske upplevs därför det analoga mediet som mer direkt och fysiskt påtagligt?

Direkt och fysiskt påtaglig är nog hur du upplever vinylens färgningar. För det finns många led där den kan lägga till lite extra. Dom flesta graveringar sker med en DAC, även om källan är analog. Sen tillsätter man riaa korrigering till signalen, något som kan påverka ljudet negativt för man vet inte hur noggrann den är. Den kan alltså ändra på signalen. Sen så påverkas ljudet av alla stegen i vinylpressning, vilket ofta ger mer brus.
Sen kommer vi till avspelning. Där kommer din spelare och pickup påverka ljudet enormt mycket, kanske ändra det radikalt. Din riaa kan även påverkar ljudet en hel del.

Så att vinylen skulle ha en mer rak och korrekt kedja är nog mest en önskedröm. Men man kan ju gilla vinyl ändå för vad det är.

[Glidtassen]

• 0

Ha, ha du har förmodligen rätt.

Men kanske kan man skräddarsy sin ljudbild vid vinyllyssning på ett annorlunda sätt än med en cd-spelare.
Med en LP-spelare kan man variera RIAA-steg, Pick-up, tonarm osv. Sedan känner jag mig tveksamt till vilken bas en skivspelare behöver för att prestera optimalt. Jag tror att den största skillnaden sitter i RIAA och Pick-up.

Om man jämför en Clearaudio Statement med en Rega Planar 9 så ser dom aningen annorlunda ut designmässigt, men frågan är hur mycket av skivspelarens kropp som påverkar ljudkvaliten?

Undrar hur man lyssnar ut en tonarm t.ex ha, ha.

Redigerat av Glidtassen, 23 mars 2009 - 13:54.

[David_hanson]

• 0

Om man jämför en Clearaudio Statement med en Rega Planar 9 så ser dom aningen annorlunda ut designmässigt, men frågan är hur mycket av skivspelarens kropp som påverkar ljudkvaliten?

Antagligen rätt så lite. Håller med om att pickupen och riaan är klart viktigare.

[Glidtassen]

• 0

Jag kan tänka mig att lägga en större summa på en bra spelare, mycket bara utifrån hantverket och byggkvaliten.
Det finns ett estetiskt värde över mer luxuösa vinylspelare. Sedan huruvida spelarens design har en större inverkan på ljudkvaliten låter jag vara osagt.

Men det går fortfarande att köpa tonarmar för 35 000:- och uppåt skulle jag tro, men vad övertygar konsumenten?
Visst handlar skivspelare om precisionsarbete, men kan det rättfärdigas i vilka prisklasser som helst?

Mirre på Veteran Hifi summerade det såhär:- "Det är inga problem att bygga en dyr vinylspelare, frågan om det återspeglas lika mycket på ljudet?"

Om budgeten är oviktig och konsumenten är redo att betala kan man utsmycka en produkt i all evighet.

I ett av mina album samlade jag bilder på finare spelare. En del av dem är så pråliga så att det nästan blir smaklöst.
Jag är sugen på en Michell Gyro SE eller en Simply Black.

Men jag föreslår att ni granskar prislistan för en Hanns Acousitics eller en Scheu så förstår ni nog mitt resonemang.
En vansinnig tanke drar i mig, nästan så jag skulle kunna förstå varför någon vill betala dessa pengar? Dom ser verkligen genomarbetade ut, andas exklusivitet.




https://www.minhembi...dtassen/181895/

Redigerat av Glidtassen, 23 mars 2009 - 16:41.

[Kronkan]

• 0

Verkligen en intressant tråd med många spännande och lärorika inlägg. Här lite snabba reflektioner under lunchen. Avspelning av en vinylskiva innehåller ett viktigt gränssnitt där ett ingravarat spår förvandlas till rörelse och senare i pickuppen till en elektrisk signal. Nu tänker jag inte på pickupen. Frågan är vad är det som gör att denna får bra arbetsförhållande generellt. Frånvaro av vibrationer bör vara en sådan faktor. Vibrationerna kan komma från ett antal källor. Från underlaget, från luften, från motorn, lager och och från pickupen själv. Finns det fler källor? Det finns säkert olika sätt att hantera varje enskilt problem. Separat motor är ett sätt. Bygg in lagom med massa så att vibrationerna blir relativt mindre. Hur styv är konstruktionen i sig själv? Används olika material i plinten vilket kan göra kosntruktionen styvare. Hur tänker sig konstruktören att eventuella vibrationer från underlaget skall hanteras. Återkopplas pickupens vibrationer till chassit o s v.
HAr aldrig sett på Simpy black i verkligeheten men lite resonera kring Gyron kan jag. Själva spelaren hänger i fjädrar som relativt bra frikopplar spelaren från underlaget. Själva plinten och tallriken är en relativt tung konstruktion i grunden av en tjockare plåt. Plåten är på undersidan belagd med en tjockare bimutenmatta. Den dyrare av Michells skivspelare Orben har mera av sådant dämpmaterial inbyggt. Men detta går att göra själv på Michells Gyro Se. Tallriken är också relativt tung tror jag av ett kompositmaterial. Det finns spelare med tyngre tallrikar men då får man betala mera. Själva motorn kan jag inte bedöma men den står separerad från själva spelaren. Lite reflektioner kring hur design, tekniska lösningar och materialval kan påverka hur en skivsplare låter.

[Glidtassen]

• 0

Jag har lyssnat på en Simply Black tillsamamns med en SME-tonarm och en av Clearaudios finare PU.
Denna stod jämte Clearaudios Statement som var utrustad med likvärdig tonarm och PU. Men både jag och försäljaren av eniga om att det inte förelåg stora skillnader ljudmässigt.

Simply Black kostar kring 8 000:- bara spelaren, men Clearaudio Statement kostar över hundratusen tror jag, beroende på hur den är utrustad.

Jag tror att man kommer till en viss nivå vad beträffar tonarmar och skivspelares inverkan på ljudbilden, sedan kan det kvitta. Jag vill tro att folk så gärna besjälar själva iden kring hur en skivspelare är så noga avvägd så den uträttar mästerverk.

Jag respekterar till fullo att folk vill betala för hantverket och materialkostnaderna och framförallt designen.
Men jag tror inte en Rega 250 arm skulle skilja sig så radikalt mot en:

Veteran Hifi http://www.simplyblack.net/

SME Series V gold print för: 31 750:- http://www.simplybla.../b-tonearm1.htm

Om någon härute kan redogöra för en fysiologisk förklaring varför SME-armen besitter speciella egenskaper som rättfärdigar priset så är jag redo att lyssna.

Visst blir jag sugen på att köpa en stor akryltårta någon dag, en pjäs som andas kvalitet, pondus och estetisk prestige. Men då lägger jag större delen av pengarna på skivspelaren som ett konstnärligt objekt.
Jag köper inte en skivspelare bara för att försäljaren menar att den är konstruerad med optimala material för att slippa oönskade resonanser.

Redigerat av Glidtassen, 24 mars 2009 - 13:15.

[Ar@b]

• 0

Vad jag hört från andra (på Vinylengine) så lider Rega 250 armen av resonanser, vilket kanske inte den nämnda SME armen gör så det finns säkert en ljudmässig vinst med den, men jag skulle aldrig tro att ljudskillnaden mellan Regan och SME armen motiverar 29-30tusen kronor mer, Jag tror att SME lever lite på sitt namn och därför kan ha höga priser, folk är villiga att betala högt pris för märket.

Jag skulle hellre köpa en finare Rega arm för mindre pengar än SME armen, Rega verkar inte leva på prestige och status utan prisvärdhet

[Glidtassen]

• 0

Det är alltid lika trevligt att se dina inlägg Ar@b.

Men det vore även trevligt att se ett galleri av dig.

[Unregistered969]

• 0

Jag har lyssnat på en Simply Black tillsamamns med en SME-tonarm och en av Clearaudios finare PU.
Denna stod jämte Clearaudios Statement som var utrustad med likvärdig tonarm och PU. Men både jag och försäljaren av eniga om att det inte förelåg stora skillnader ljudmässigt.

Simply Black kostar kring 8 000:- bara spelaren, men Clearaudio Statement kostar över hundratusen tror jag, beroende på hur den är utrustad.

Jag tror att man kommer till en viss nivå vad beträffar tonarmar och skivspelares inverkan på ljudbilden, sedan kan det kvitta. Jag vill tro att folk så gärna besjälar själva iden kring hur en skivspelare är så noga avvägd så den uträttar mästerverk.

Jag respekterar till fullo att folk vill betala för hantverket och materialkostnaderna och framförallt designen.
Men jag tror inte en Rega 250 arm skulle skilja sig så radikalt mot en:

Veteran Hifi http://www.simplyblack.net/

SME Series V gold print för: 31 750:- http://www.simplybla.../b-tonearm1.htm

Om någon härute kan redogöra för en fysiologisk förklaring varför SME-armen besitter speciella egenskaper som rättfärdigar priset så är jag redo att lyssna.

Visst blir jag sugen på att köpa en stor akryltårta någon dag, en pjäs som andas kvalitet, pondus och estetisk prestige. Men då lägger jag större delen av pengarna på skivspelaren som ett konstnärligt objekt.
Jag köper inte en skivspelare bara för att försäljaren menar att den är konstruerad med optimala material för att slippa oönskade resonanser.

ClearAudio Statement ligger 750 000:- i grundpris utan nånting.

Läs tråden nedanför:

Skillnad på SME

//rillo