[FederalMano]

• 0

Nån här som kört kombon blivit pappa för första gången och köpt hus i samma veva?

Edit: o då menar ja inte ett nybyggt hus där allt e som man vill 😀

Redigerat av FederalMano, 27 March 2016 - 10:07.

[Unregisteredb8e57d04]

• 0

Köpte året före vi fick vårt första barn. Men har efter det renoverat i etapper och det går bra. Det handlar mest om att inse att allt tar en jäkla tid och gillar läget. barn kan sova igenom det mesta.

[Unregistereda299ec85]

• 0

Vänj barnet vid "oljud" från börja, det gör både barnen och föräldrarna en stor tjänst att kunna borra/dammsuga etc. Finns inget värre än där man måste tassa och viska eller inte kan ringa pga barn ska sova.

[MrSpokk]

• 0

Vänj barnet vid "oljud" från börja, det gör både barnen och föräldrarna en stor tjänst att kunna borra/dammsuga etc. Finns inget värre än där man måste tassa och viska eller inte kan ringa pga barn ska sova.

Amen.
Jag rev vårt badrum, vägg i vägg med dotterns sovrum och hon sov som en stock

[Unregistered2454b83b]

• 0

Nån här som kört kombon blivit pappa för första gången och köpt hus i samma veva?

Edit: o då menar ja inte ett nybyggt hus där allt e som man vill

Jajjemen!
Eller, gör allt detta inom 3 månader från och med nu..

Ska bli spännade

[martiin82]

• 0

Nån här som kört kombon blivit pappa för första gången och köpt hus i samma veva?
Edit: o då menar ja inte ett nybyggt hus där allt e som man vill

Yes box, och inte har jag fått något gjort än (mer än målarfärg) på 4månader sedan inflytt! Alla dessa planer...

[Jonas__W]

• 2

Nån här som kört kombon blivit pappa för första gången och köpt hus i samma veva?

Edit: o då menar ja inte ett nybyggt hus där allt e som man vill 😀

Absolut, jobbade efter jobbet och hela kvällarna i fyra veckor tillsammans med frun. Ibland ensam när barnet var vaken, turades om samt tillsammans när man lagt det.
Vi bytte kök, badrum, golven, tapeter och målade alla taken inom dessa fyra veckor på entréplan i en villa byggd -61.

Visst att barn tar tid, men oftast handlar det om vilja hos en själv.
Vi renoverar oftast väldigt intensivt när vi gör något sen så lugnar vi oss några månader innan nästa projekt.

Jag tror den längsta renoveringen vi gjort har tagit två veckor. Tur vi är lika jag och frun samt att man inte är själv i renoveringen.
Tycker synd om polare som har respektive som inte kan hjälpa till.

[MrSpokk]

• 0

Hur gamla barn har ni / / hur länge är de vakna på kvällarna / hur länge sover de på morgonen?
Våra två (5 & 2år) lägger sig runt 19-20 och vaknar knappa 11 timmar senare dvs 06-07. Idag var det inge skoj att vakna då pass tidigt men jag tycker ändå det överväger att ha egentid på kvällarna (se på en film, är god mat med frugan etc).
Har flera bekanta med barn i samma åldrar som har de vakna till 22-23 och visst, då sover de ju till kanske 09-10.

Hur gör ni?

[Jonas__W]

• 0

Har tre barn på 6 1/2, 3 samt en liten på 5 månader och våra kvällar ser exakt likadana ut.

Man får egentid tillsammans utan att behöva vara vaken till 02'00.
Man hinner renovera något om man vill, greja med någon hobby osv osv.

Har ofta filmkvällar med polare även på vardagar och då är det ju perfekt om man hinner lägga dom till 19'30 så frun inte blir lämnad med allt.

En till fördel ju att barnens rutiner blir väldigt lik de tider de kliver upp en skoldag.

[maximm]

• 1

 

Varit hemma i snart 2v med #2, en fantastisk liten tjej

[Unregistereda299ec85]

• 0

Äldsta på dryga 9 lägger sig strax efter 20 på vardagar samt söndagar, får vara uppe till mellan 21-22 på fredagar och lördagar.

2 1/2-åringen brukar somna mellan 19-20 men vaknar mycket om nätterna. Han brukar väcka resten av familjen mellan 05:30-07:00, oftast runt 06.

[pacman]

• 0

Hur gamla barn har ni / / hur länge är de vakna på kvällarna / hur länge sover de på morgonen?
Våra två (5 & 2år) lägger sig runt 19-20 och vaknar knappa 11 timmar senare dvs 06-07. Idag var det inge skoj att vakna då pass tidigt men jag tycker ändå det överväger att ha egentid på kvällarna (se på en film, är god mat med frugan etc).
Har flera bekanta med barn i samma åldrar som har de vakna till 22-23 och visst, då sover de ju till kanske 09-10.

Hur gör ni?

I teorin är det 1830-1930 till 0600-0700 som gäller men snart 1 åringen håller inte med...varit uppe med henne en timme nu, äntligen somnat. Urrgh...hur är det ens möjligt att vara förkyld med tillhörande krångel i typ 1 år?

3 åringen klart stabilare. Och oja, egentiden på kvällen är helig.

Redigerat av pacman, 18 April 2016 - 03:20.

[Unregistereda299ec85]

• 0

Minstingen somnade strax innan 20 igår, vaknade 05:20 i morse. Då stod jag iofs redan i duschen, men äldsta grabben var inte så lycklig över att bli väckt den tiden

[hifimarcus]

• 0

Har en dotter på 4år som lägger sig runt 19:30-20:15 på vardagar och kanske fram till 20:30 på fredag/lördag. Sover som en ungdom och vaknar sällan innan 08, måste väcka henne varje dag för att skjutsa på dagis. Vaknar tidigare på helgen av någon anledning, men då kan man bara starta en film på Netflix och köpa sig liiiite tid

[Crabban]

• 0

Dotter som är 6år och grabben blir 4år om 1 månad. Normalt brukar vi lägga dem någon gång mellan 19:15-19:45 på vardagar och då vaknar de någon gång mellan 06:15-07:00 i vanliga fall. På helgerna så kan det hända att de är uppe lite senare om vi tittar på något program på tv.

[Natal]

• 0

Mycket hänger på om barnet sover bra, grabben sov inte en hel natt på första året och först vid 18 månader börjar han sova bra. Sömnbrist i 18 månader så orkar man inte så mycket mer än mindre projekt. Nu är det snart dags för en till och håller tummarna att nästa sover bättre

[Raffe_L]

• 0

Hur gamla barn har ni / / hur länge är de vakna på kvällarna / hur länge sover de på morgonen?
Våra två (5 & 2år) lägger sig runt 19-20 och vaknar knappa 11 timmar senare dvs 06-07. Idag var det inge skoj att vakna då pass tidigt men jag tycker ändå det överväger att ha egentid på kvällarna (se på en film, är god mat med frugan etc).
Har flera bekanta med barn i samma åldrar som har de vakna till 22-23 och visst, då sover de ju till kanske 09-10.

Hur gör ni?

 

Våra är 4,5 och 3 år. Vi har exakt samma upplägg som ni. Tycker det är perfekt. Man ska ju ändå upp till jobb/dagis 5 dagar i veckan och då tycker jag det är bra att barnen får sova ut och vakna av sig själva.

 

Vet inte hur folk gör om de har barn som vill sova till 9-10. Väcker de dem 2-3 timmar tidtagare på vardagarna för att gå till dagis? Då får ju inte barnen den sömn de behöver.

 

På helgerna turas jag och frugan om att ta barnen på morgonen så den andre får sova lite längre. Ibland får de se på tv och då kan vi sova bägge två lite extra. Egentiden på kvällarna är värd så mycket mer.

Redigerat av Raffe_L, 18 April 2016 - 14:59.

[agpath]

• 1

De flesta kommentarer gällande småbarn och sömn här ovan verkar komma ur ett tvåsamhets/kärnfamilj-perspektiv med fokus på att "egentid" och "partnersamvaro" är det viktiga.

Låt mig skaka om resonemanget lite.

Jag har 2 äktenskap bakom mig som genererat totalt 5 barn under 18 års tid, den yngsta fyller 4 om en månad. 2 barn bor sedan länge heltid hos sin mamma men mina 3 minsta bor hos mig och är skrivna hos mig. Sedan 1 år på halvtid, men snart (efter en lång vårdnadsutredning) på heltid hos mig.

Jag är snart 49, är inte 100 i kroppen och har så att säga gjort mitt när det gäller att producera fler barn samt att tro att det skulle bli någon tredje gången gilt gällande partner/samboskap. Jo jag har testat lite, men 3 småbarn (4, 6 och 7 fyller de i år) och jag är helt enkelt inte kompatibla med någon annan familj.

 

Så var ställer detta mig och barnen kontra läggtider och gå-up-tider?

Rutin, rutin, rutin. Alltid, utan undantag. Rutin. Alltid samma.

Barnen är uppvuxna med mödrar som inte riktigt har haft det i sig att ta hand om barn som vaknar kl 5.30 en lördagmorgon. Barnen är alltså vana vid att det är pappa som går upp om morgnarna, alltid. (Detta genererade förstås en mindre katastrof för modern när jag inte längre fanns till hands, men...en annan historia.)

Följden har varit att jag då har tillbringat åratal av helgmorgnar halvslumrandes i en TV-soffa med någon vällingpimplande småtting bredvid mig. Där har det gått bra att tillbringa morgnarna tills även lite äldre syskon har vaknat till och kräver frukost. Vilket brukar kunna dras ut till ca kl 8-9 någonting. Jag kan de flesta morgon-Bolibompa-program på ljudet, utan att ha sett dem.

Numera, när det inte behövs vällingflaska, så behöver jag inte göra sällskap i soffan utan när den första vaknar så åker TVn på och sedan lägger jag mig och ligger kvar tills frukostkraven kommer.

I praktiken är det ingen sömn som gäller så länge ett barn är vaket, utan mer beredskapsslummer. Något som min kropp är programmerad på efter 18 år.

 

Kvällarna då? Vardag: ca 20.00, tandborstning och säng. Där gör jag barnen sällskap i sovrummet och läser, läser och läser. Jag slutar inte att läsa förrän de 2 minsta har somnat och sedan kan jag lämna storebror att somna själv utan problem. Lämnar jag dem innan 2 av 3 har somnat kan jag utgå från att det inte funkar. När denna process är avklarad är oväsentligt. Jag får den tid som blir över om den så dröjer till kl 21 eller 22 innan alla har somnat. Kväll efter skola och dagis är det inga problem, då slocknar de ofta snabbt.

På fredag, fri natting, men de är så trötta att detta kan jag ge dem, det spelar ingen roll då de ändå självslocknar. Lördag, fri uppetid och se på TV tillsammans. Söndag är värst, då de är pigga men måste lägga sig tidigt för att orka upp på måndag!

 

Vardagsmorgnar: Väckning kl 06.00-06.10. Ofta medelst bärande av de 2 minsta och sovande barnen till TV-soffan med morgon-Bolibompa där de kvicknar till. Den äldsta väcks och klär sig i sängen.

 

Det där med egentid och kvalitetstid då? Vet ni? Den bästa tiden på hela dygnet är den där timmen när barnen ligger i sängen och jag läser böcker för dem! Därefter spelar det ingen roll hur mycket "egentid" som blir över. Vad gör jag med den? Ser på Netflix och mobilsurfar tills jag själv slocknar.

 

Ett annat perspektiv...

Redigerat av agpath, 18 April 2016 - 16:08.

[Jonas__W]

• 0

Ett annat perspektiv? Snarare en modell som jag och tydligen många andra inte vill ha då fasta rutiner även över helgen ofta är bra.

Fri nattning och uppetid på helger är inget jag eller min fru vill ha, då man uppskattar tiden tillsammans ännu mer på en helgdag då den ena inte ska upp 05'00 för att ta sig till arbetet.

 

Sen naturligtvis så måste ju barnen få vara uppe senare än 19'30 vissa dagar då man har vänner över, borta på middag eller dylikt. Men det brukar synas på barnen dagen efter. De blir nästan "bakis" gällande humöret.

 

Jag läser även en kortare bok eller dylikt på 10-15min, sen får de lyssna på en cd-skiva med bamse, emil, mamma mu eller liknande och somna själva. Att sitta och läsa för 3 barn till de somnar, det är inte hållbart för oss. Läsningen är däremot väldigt viktig att den görs, både för den mysiga stunden med barnen då de kopplar av men inte minst för att främja deras lärande av ord och språk.

 

Den där väckningen 06'00 är precis det jag inte vill ha en vardag pga att barnen varit uppe för sent på helgerna, föredrar pigga barn som nästan eller oftast hunnit vakna av sig själva så att de har gott med energi för en kommande föreskole/skoldag.

 

Just den där egentiden tycker jag väl är väldigt viktig också så att man hinner träffas och bara prata som två vuxna. Så att man hinner med varann också och inte bara stirrar tomt i en mobil 45min innan båda vill slockna i sängen.

 

Alla är vi olika och mitt rätt är inte en annans rätt, men jag tycker vårat upplägg fungerar perfekt med åldrarna våra barn är i idag.

[Hoggeman]

• 0

De flesta kommentarer gällande småbarn och sömn här ovan verkar komma ur ett tvåsamhets/kärnfamilj-perspektiv med fokus på att "egentid" och "partnersamvaro" är det viktiga.

Låt mig skaka om resonemanget lite.

Jag har 2 äktenskap bakom mig som genererat totalt 5 barn under 18 års tid, den yngsta fyller 4 om en månad. 2 barn bor sedan länge heltid hos sin mamma men mina 3 minsta bor hos mig och är skrivna hos mig. Sedan 1 år på halvtid, men snart (efter en lång vårdnadsutredning) på heltid hos mig.

Jag är snart 49, är inte 100 i kroppen och har så att säga gjort mitt när det gäller att producera fler barn samt att tro att det skulle bli någon tredje gången gilt gällande partner/samboskap. Jo jag har testat lite, men 3 småbarn (4, 6 och 7 fyller de i år) och jag är helt enkelt inte kompatibla med någon annan familj.

 

Så var ställer detta mig och barnen kontra läggtider och gå-up-tider?

Rutin, rutin, rutin. Alltid, utan undantag. Rutin. Alltid samma.

Barnen är uppvuxna med mödrar som inte riktigt har haft det i sig att ta hand om barn som vaknar kl 5.30 en lördagmorgon. Barnen är alltså vana vid att det är pappa som går upp om morgnarna, alltid. (Detta genererade förstås en mindre katastrof för modern när jag inte längre fanns till hands, men...en annan historia.)

Följden har varit att jag då har tillbringat åratal av helgmorgnar halvslumrandes i en TV-soffa med någon vällingpimplande småtting bredvid mig. Där har det gått bra att tillbringa morgnarna tills även lite äldre syskon har vaknat till och kräver frukost. Vilket brukar kunna dras ut till ca kl 8-9 någonting. Jag kan de flesta morgon-Bolibompa-program på ljudet, utan att ha sett dem.

Numera, när det inte behövs vällingflaska, så behöver jag inte göra sällskap i soffan utan när den första vaknar så åker TVn på och sedan lägger jag mig och ligger kvar tills frukostkraven kommer.

I praktiken är det ingen sömn som gäller så länge ett barn är vaket, utan mer beredskapsslummer. Något som min kropp är programmerad på efter 18 år.

 

Kvällarna då? Vardag: ca 20.00, tandborstning och säng. Där gör jag barnen sällskap i sovrummet och läser, läser och läser. Jag slutar inte att läsa förrän de 2 minsta har somnat och sedan kan jag lämna storebror att somna själv utan problem. Lämnar jag dem innan 2 av 3 har somnat kan jag utgå från att det inte funkar. När denna process är avklarad är oväsentligt. Jag får den tid som blir över om den så dröjer till kl 21 eller 22 innan alla har somnat. Kväll efter skola och dagis är det inga problem, då slocknar de ofta snabbt.

På fredag, fri natting, men de är så trötta att detta kan jag ge dem, det spelar ingen roll då de ändå självslocknar. Lördag, fri uppetid och se på TV tillsammans. Söndag är värst, då de är pigga men måste lägga sig tidigt för att orka upp på måndag!

 

Vardagsmorgnar: Väckning kl 06.00-06.10. Ofta medelst bärande av de 2 minsta och sovande barnen till TV-soffan med morgon-Bolibompa där de kvicknar till. Den äldsta väcks och klär sig i sängen.

 

Det där med egentid och kvalitetstid då? Vet ni? Den bästa tiden på hela dygnet är den där timmen när barnen ligger i sängen och jag läser böcker för dem! Därefter spelar det ingen roll hur mycket "egentid" som blir över. Vad gör jag med den? Ser på Netflix och mobilsurfar tills jag själv slocknar.

 

Ett annat perspektiv...

Kund fn..inte ha skrivit det bättre själv..mitt i prick...

[agpath]

• 0

Kund fn..inte ha skrivit det bättre själv..mitt i prick...

Det är som sagt ur mitt perspektiv och det som funkar för mig är inte självklart för andra, men kul att du tycker det.

[agpath]

• 0

Ett annat perspektiv? Snarare en modell som jag och tydligen många andra inte vill ha då fasta rutiner även över helgen ofta är bra.
Fri nattning och uppetid på helger är inget jag eller min fru vill ha, då man uppskattar tiden tillsammans ännu mer på en helgdag då den ena inte ska upp 05'00 för att ta sig till arbetet.
 
Sen naturligtvis så måste ju barnen få vara uppe senare än 19'30 vissa dagar då man har vänner över, borta på middag eller dylikt. Men det brukar synas på barnen dagen efter. De blir nästan "bakis" gällande humöret.
 
Jag läser även en kortare bok eller dylikt på 10-15min, sen får de lyssna på en cd-skiva med bamse, emil, mamma mu eller liknande och somna själva. Att sitta och läsa för 3 barn till de somnar, det är inte hållbart för oss. Läsningen är däremot väldigt viktig att den görs, både för den mysiga stunden med barnen då de kopplar av men inte minst för att främja deras lärande av ord och språk.
 
Den där väckningen 06'00 är precis det jag inte vill ha en vardag pga att barnen varit uppe för sent på helgerna, föredrar pigga barn som nästan eller oftast hunnit vakna av sig själva så att de har gott med energi för en kommande föreskole/skoldag.
 
Just den där egentiden tycker jag väl är väldigt viktig också så att man hinner träffas och bara prata som två vuxna. Så att man hinner med varann också och inte bara stirrar tomt i en mobil 45min innan båda vill slockna i sängen.
 
Alla är vi olika och mitt rätt är inte en annans rätt, men jag tycker vårat upplägg fungerar perfekt med åldrarna våra barn är i idag.

Jag har respekt för att andra har andra rutiner. För oss är inte fri uppetid samma som att de små är uppe halva natten. De somnar runt 21 även på lördagar. Det bara underlättar att de tror att de får vara uppe hur länge som helst. Min poäng med rutiner är att de 2 minsta oftast själva känner när det är dags och ber om att få lägga sig.
Gällande 06.00 så är det den tiden som gäller när man är ensamstående och jobbar heltid. Jag måste då innan jobb hinna lämna 2 barn på dagis och 1 barn på skolan som inte ligger direkt intill utan en bit bort. Jag pendlar därtill och är på jobbet tidigast kl 8!

[Kamui]

• 0

Jag har en lite kille på snart tre, och han har inte somnat innan kl 20.30 en enda gång under hela sitt liv. Hade magproblem under första året så han skrek väl mer eller mindre från dag 1 (dygnet runt) till han var ca 1 år då det plötsligt försvann. Utan tvekan den värsta tiden i mitt liv.

Han somnade precis nu, kl 20.59. Jag väcker honom någon gång mellan 06.45 och 07.00 på vardagar för att vi ska hinna till förskolan innan kl 8. På helger vaknar han vid ca 07.30. Fördelen med detta upplägg är att man hinner träffa lillen efter jobbet osv. Nackdelen är att mängden "egentid" blir något begränsad. Men ärligt talat så kommer jag ha oändligt mycket egentid ändå i framtiden, tiden med min son får jag aldrig igen. Helt plötsligt är han ju 18 år och vill inte alls krama och pussa pappa varje sekund. Jag upplever att om han somnade tidigare så skulle jag "missa" de timmarna eftersom om barnet vaknar kl 05 kommer man vara en zombie och inte kunna ta vara på tiden.

[MrSpokk]

• 1

Den röda tråden är i alla fall rutiner, rutiner och rutiner. Det kan vi ju alla skriva under på.
Jag inser också att jag inte skrev en viktig sak gällande "egentiden" och det är ju det faktum att det inte bara går åt till att titta på film och/eller äta god mat med frugan. 
Bor man som vi i en villa så måste denna villa underhållas. Exempel som står på vår 2 do-list är: renovera (den fallfärdiga) altanen, byta vindskivor, byta panel, fixa iordning trädgården, byta alla lister inne och så vidare. 
Detta går oftast inte genomföra om/när barnen är vakna. Framförallt inte när minstingen är totalt crazy när det gäller att vara med utomhus (springer alltid iväg, och fort går det...). Och framförallt inte när man är själv med barnen, vilket jag ofta är.

Som pricken över i:et så jobbar frugan min varannan vecka kväll och även var tredje helg. Ta denna vecka som ett exempel - ledig mån + tis. Jobba kväll ons, tors och fre och sedan jobba hela helgen. 
Dessa veckor är "egentiden", dvs tiden efter barnen somnat viktigare än nånsin, annars får (i alla fall) jag ingenting gjort i vårt hus.

Sedan håller jag med om att den bästa tiden på dygnet är när man är med barnen (efter jobbet fram till läggdags). Jag har förut varit lite tvär när det gäller det mesta hemmavid och vill gärna göra saker ifred (laga mat, dammsuga etc) men har börjat ändra mig och låter barnen vara delaktig i det mesta hemma. Och vet ni vad? De älskar det! Det är till och med roligt att hänga tvätt

[agpath]

• 0

Jag känner igen det där med att ha hus och småbarn och en hustru som inte är hemma samma tider. Så var mitt första äktenskap, där barnens moder jobbade i butik varannan helg. Kan säga att de helgerna blev det inte mycket gjort med huset. När barnen blev lite äldre gick det ju att såga och skruva och barnen kunde vara med och hålla brädor, tex. Men likväl, när man väl hade fått upp ångan med att jobba med något så var det dags att bryta för att gå in och laga lunch eller middag!

Numera är min syn på egentid annorlunda. Som varannan-vecka-pappa så lägger jag nästan all tid på barnen när jag vet att jag kan göra vad jag vill under 50% av alla min tid. Sen kommer detta att snart förändras så att vi återigen måste känna in vad som funkar (modern flyttade 5 mil bort till en ny karl så soc tycker att de ska bo heltid hos mig där de har dagis och skola, de skrevs över på min adress redan efter att hon flyttat pga att jag bor i skolkommunen).

[Unregistereda299ec85]

• 2

Jaha, så blev den kvällen förstörd... Eller blev det året?

Kommer för första gången på flera veckor hem i tid för att hinna umgås med frugan innan hon lägger sig.
"Du, jag vill så gärna skaffa ett till barn. Det är såååååå mysigt. Så får "lillebror" en bror i ungefär samma ålder."

WTF! Jag gjorde JÄVLIGT klart gör henne när vi träffades för 6år sedan att jag inte vill ha mer än två barn (hade ett med mig in i förhållandet).
När vi väl fick vår gemensamma son gjorde jag det ännu tydligare att jag INTE vill ha fler barn!

Nu har hennes kusiner fått barn och då j*vlar vaknar klockfan inombords.

Och hennes föräldrar tycker jag är egoistisk......

Förbannade skit. Här trodde man att vi var överens och att man funnit en själsfrände, så får man en pungspark med stålhätta
Kärringj*vlar med sina moderskänslor!

[Crabban]

• 0

Jaha, så blev den kvällen förstörd... Eller blev det året?

Kommer för första gången på flera veckor hem i tid för att hinna umgås med frugan innan hon lägger sig.
"Du, jag vill så gärna skaffa ett till barn. Det är såååååå mysigt. Så får "lillebror" en bror i ungefär samma ålder."

WTF! Jag gjorde JÄVLIGT klart gör henne när vi träffades för 6år sedan att jag inte vill ha mer än två barn (hade ett med mig in i förhållandet).
När vi väl fick vår gemensamma son gjorde jag det ännu tydligare att jag INTE vill ha fler barn!

Nu har hennes kusiner fått barn och då j*vlar vaknar klockfan inombords.

Och hennes föräldrar tycker jag är egoistisk......

Förbannade skit. Här trodde man att vi var överens och att man funnit en själsfrände, så får man en pungspark med stålhätta
Kärringj*vlar med sina moderskänslor!

Fan vad jobbigt, sånt där är juh helt värdo. 

 

Ännu mer trist när hon vet din ståndpunkt kring det hela. Till råga på allt så ger sig hennes föräldrar in i diskussionen, de har väl för f*n inget med det att göra. Om de vill ha mer ungar så får det väl skaffa barn själva.

 

Tråkigt också om det inte går att prata om på ett vettigt sätt. Vad säger hon när du tar det faktum att du poängterat att du inte vill ha fler än två barn innan ni drog igång er relation?

Redigerat av Crabban, 29 April 2016 - 06:11.

[hassesolo]

• 0

Svårt läge. Jag ville ABSOLUT INTE ha ett tredje barn men efter flera års övertalning så gick jag med på ett tredje mot löfte att hon skulle ta huvudansvaret för de jobbiga bitarna under småbarnsåren (nattvak, föräldraledighet, dagisstrul, VAB etc). Det blev förstås tvillingar och vi har båda haft det sjukt jobbigt i några år nu. Nu är killarna drygt tre och det börjar väl lätta en aning men det är fortfarande några tunga dagisår kvar.

 

Stå på dig.

Redigerat av hassesolo, 29 April 2016 - 06:46.

[Unregistereda299ec85]

• 0

Känns just nu riktigt förjävligt

Hennes "syn" på saken är att hon ändrat inställning under tiden och när hon nu ser sina kusiner med bebisar...

Så säger hon att vi måste kunna prata om det och att hon inte vill ställa ultimatum. Nähä?
Som det känns just nu kommer någon av oss vara olycklig över ett eventuellt beslut med följden att båda blir olyckliga.

Men jag varken vill ha, orkar ha eller har tid med, ett till barn.

[pacman]

• 0

Och hennes föräldrar tycker jag är egoistisk......

Ja för deras dotter är ju inte egoistisk alls i så fall...

 

Förstår verkligen att du blir förbannad/ledsen. Stå på dig är mitt råd.

Redigerat av pacman, 29 April 2016 - 07:36.

[hifimarcus]

• 0

Läste din text som lite rolig först, men förstår att det är kämpigt nu :/

[agpath]

• 0

Känns just nu riktigt förjävligt

Hennes "syn" på saken är att hon ändrat inställning under tiden och när hon nu ser sina kusiner med bebisar...

Så säger hon att vi måste kunna prata om det och att hon inte vill ställa ultimatum. Nähä?
Som det känns just nu kommer någon av oss vara olycklig över ett eventuellt beslut med följden att båda blir olyckliga.

Men jag varken vill ha, orkar ha eller har tid med, ett till barn.

Säger bara en sak: vasektomi! Det är din kropp och du gör vad du vill med den och ser du till att du själv blir steril, vad ska hon göra åt det?

[Unregistered1b385464]

• 0

Skall också få ett barn snart, en kille. Eftersom jag har en sjukdom som försvårar med ork osv är jag inne på att ett barn får räcka. Jag har väldigt svårt för moderskänslor som ändrar villkoren, jag och min partner hade först kommit överrens om att vi inte skulle ha några barn.

 

Sedan så klart så ändrar hon sig, jag kan förstå att inte ha några barn är ett beslut som många kan ångra. Jag tyckte att min tillvaro med min sambo var viktigare och jag ville absolut inte att hon skulle bli bitter plus att jag i sak inte är emot att skaffa barn utan det har bara med hälsa att göra. Nu har jag varit bestämd med att det bara kan bli ett barn just pga fler skulle bli en för stor belastning. Fast jag har på känn att det kommer att sluta som det gjorde för dig. Vet inte hur jag skall hantera den situationen.

[Unregistered1b385464]

• 1

Och hennes föräldrar tycker jag är egoistisk......

 

Men varför involveras föräldrarna överhuvudtaget? Det är ju lite konstigt att använda dem som påtryckningsmedel oavsett vad jag hade tyckt i en fråga som är så viktig som barn så hade jag aldrig velat att föräldrarna skulle prata med min sambo. Hade de gjort det hade jag inte blivit glad på dem. Tråkig sits du sitter i,  kanske någon typ av parrådginving kunna vara bra.

 

[Kamui]

• 0

Säger bara en sak: vasektomi! Det är din kropp och du gör vad du vill med den och ser du till att du själv blir steril, vad ska hon göra åt det?

Håller helt med. Det kan dock resultera i att killen blir singel ganska snart. Men man får väga fördelar mot nackdelar!

[MrSpokk]

• 0

Somnade 23. Vaknade 00 av att dottern kom in. Somnade ett par timmar, vaknade kl 02.30. Somnade om kl 05.30. Vaknade kl 08.

Parenting FTW. Fuck hals- och öronont.

[stefunge]

• 0

Jag har en tjej som fyller 7 till hösten, och hon började sova längre på morgonarna när lillebror kom till världen-han fyller 2 på midsommar. Innan dess vaknade tjejen oftast ngn gång på natten och drog upp mig och/eller sambon senast 06.00 alla dagar. Nu har lillebror tydligen ärvt detta och ser till att vi inte faller ur rutin haha. Han vaknade 04.30 i morse och var täppt i näsan...låg där och lyssnade på hans snorande ett tag tills hoppet om att han skulle somna försvann. Han har som längst sovit till 07.00..oftast vaknar han 05.00-06.00. Båda barnen läggs 19.00-19.30. De få gånger (typ nyår) de är vakna längre så resulterar det endast i att de vaknar samma tid endå och är griniga och trötta. Egentid ja...eller behovet av att kunna välja vad jag vill titta på med mina ögon och lyssna på med mina öron! Brukar bli att prata en stund och 1 avs av ngn serie på Netflix, blir det 2 så vaknar man bakistrött och undrar hur gammal man egentligen är haha. Läste ovan om att ta med barnen i vardagsrutinerna- det är ett av de bästa råden jag också kan komma med. Alla "måsten" , handla, städa, tvätta, ja ni vet, saker som måste göras, gör det tillsammans med barnen/barnet! Förr stressade jag igenom saker bara för att bli färdig och redo att leka...men jag hann bli både söndertjatad,stressad och grining innan dess. Numera ger jag barnen ngn syssla i vad jag gör och allting flyter på och många gånger blir det en lek i sig. Plus att jag inte behöver stressa för att bli färdig.

[Unregistereda299ec85]

• 1

Tack för era kommentarer. Jag kommer absolut stå på mig. Det jobbiga är att jag i längden tror det kommer leda till skiljemål, vilket jag även misstänker att det leder till om jag inte står på mig. Sjukt jobbig situation

 

Inte mycket sömn sista två nätterna och man var inte speciellt effektiv på jobbet igår.

Var något spänt under frukosten vilket grabbarna tydligt såg.

 

Brukar hantera jobbiga situationer bra, men just nu känner jag mig otillräcklig på alla sätt. 

 

Att hennes föräldrar blev inblandade i en sådan fråga är även för mig helt oförståeligt och gjorde/gör mig riktigt förbannad!

En sjuk massa text utan radbryt...

Gör gärna radbryt så orkar man läsa, jag orkade det inte iaf.

[Kamui]

• 0

Tack för era kommentarer. Jag kommer absolut stå på mig. Det jobbiga är att jag i längden tror det kommer leda till skiljemål, vilket jag även misstänker att det leder till om jag inte står på mig. Sjukt jobbig situation

Inte mycket sömn sista två nätterna och man var inte speciellt effektiv på jobbet igår.
Var något spänt under frukosten vilket grabbarna tydligt såg.

Brukar hantera jobbiga situationer bra, men just nu känner jag mig otillräcklig på alla sätt.

Att hennes föräldrar blev inblandade i en sådan fråga är även för mig helt oförståeligt och gjorde/gör mig riktigt förbannad!

Gör gärna radbryt så orkar man läsa, jag orkade det inte iaf.

Samtliga av mina flickvännens föräldrar har lagt sig i konstant. Om ALLT. Så om du har kommit undan sånt fram tills nu får du vara glad. En klen tröst iofs... Jag upplever att tjejers föräldrar generell sett är mycket mer "på". Min morsa lägger sig ALDRIG i, vilket är konstigt eftersom den stereotypa italienska matriarken ju har åsikter om precis allt

Nuvarande sambons föräldrar lägger sig gärna i barnuppfostran vilket får mig att tugga fradga. Svärmor försökte bland annat sätta stopp för avvänjningen av sonens napp genom att säga inför sonen att han visst fick ha nappen om han ville osv. Fuck off! Har varit så pass mycket sånt att jag för ett tag sen sa att om hon lägger sig i min uppfostran av min son en enda gång till så åker hon ut med huvudet före (det var det uttrycket jag använde vilket inte var så bra). Är generellt ganska mesig och konflikträdd men blir jag tillräckligt uppretad så blir jag galen. Det hjälpte dock, det har inte varit några problem sedan dess faktiskt. Lite stelt mellan mig och svärmor de senaste månaderna dock...

Redigerat av Kamui, 30 April 2016 - 08:58.

[martiin82]

• 0

Skönt att man delar livssituation med många andra .

Egentid.. egentid.... Är väl egentligen bara att glömma det ordet ett tag (släng med sovmorgon, matro och några andra begrepp).
Är väl så med allt, smakar det så kostar det. Tänk också hur otroligt skönt det kan vara att få sova ostört ändå till man vaknar av sig själv (låt gå att det kanske sker 1 ggn varannan månad, att klockan ändå är <07.00 och att man ändå är dödstrött efter frukost), hur gott det är att orka se en HEL film, hur trevligt det är att vara på jobb och kunna dricka en kopp kaffe utan att stressa... Visst har man fått lite perspektiv?

Innan barn uppskattade jag inte dessa små saker alls som jag gör nu. Sen får man väl aldrig glömma allt det positiva som livet med småttingar för med sig, utan dom så hade livet varit ganska enformigt och själviskt imo..

[MrSpokk]

• 0

Somnade 23. Vaknade 00 av att dottern kom in. Somnade ett par timmar, vaknade kl 02.30. Somnade om kl 05.30. Vaknade kl 08.

Parenting FTW. Fuck hals- och öronont.

Tillägg: två spyor hittills. Magsjuka? Lätt att ta hand om en 5-åring som bara vill mysa med en och som spyr, när det står en 2-åring bredvid och studsar och vill ha ALL uppmärksamhet. Och frugan är bortrest.

Trevlig helg på er

[Kamui]

• 0

Tillägg: två spyor hittills. Magsjuka? Lätt att ta hand om en 5-åring som bara vill mysa med en och som spyr, när det står en 2-åring bredvid och studsar och vill ha ALL uppmärksamhet. Och frugan är bortrest.

Trevlig helg på er

Låter som att helgen är räddad

[MrSpokk]

• 0

Låter som att helgen är räddad

Ja...High five.

[Unregistereda299ec85]

• 0

Fixade lite trevlig middag och pratade med frugan, får se hur det slutar. Känns dock bra att kunna prata hyfsat, men hennes dröm om ett till barn får förbli en dröm.

[Kamui]

• 0

Fixade lite trevlig middag och pratade med frugan, får se hur det slutar. Känns dock bra att kunna prata hyfsat, men hennes dröm om ett till barn får förbli en dröm.

Håll oss gärna uppdaterade, har en bror som är i samma situation som du är i och skulle tycka det var intressant att höra om det funkar bättre för dig än vad det gör för honom. Hon accepterade hans vilja och sade sig släppa det men tar upp det VARENDA gång dom bråkar/tjafsar...

[MrSpokk]

• 0

Inga spyor sedan kl 12 idag, håll tummarna så att inte lillasyster sätter igång. Men med min vanliga otur börjar hon förmodligen kräkas om ca 5 timmar eller så.

Edit: en hel natts sömn. Gött

Edit 2: med risk för att jinxa mig själv...still going strong utan nån spya.

Redigerat av MrSpokk, 01 May 2016 - 15:53.

[Unregistered32555851]

• 0

Väcker denna tråd till liv då det blir tillökning i November om knodden kommer när den ska.
Kollat runt på alla dessa maskiner för att blanda ersättning, någon som ägt/äger en och kan säga om den var bra/dålig?

Var först inne på en Diluohttp://www.mydiluo.se men fick höra av en jag jobbar med att den inte fungerade så bra. Klumpade och behövde rengöras väldigt ofta.

Min fru fick höra bra om Baby Brezza http://www.pappapryl...ormula-pro.html någon som har synpunkter om den eller någon annan.

Redigerat av Unregistered32555851, 23 August 2016 - 19:38.

[Fisher_king]

• 1

Vadå maskin?

Lagom varmt vatten, ersättning, på med lock, skaka kraftigt, klart!!!

[Unregistered32555851]

• 0

Vadå maskin?
Lagom varmt vatten, ersättning, på med lock, skaka kraftigt, klart!!!

Då vi endast kommer att flaskmata vore det smidigt med maskin. Alltid ha en flaska sitte förberedd, välja mängd med vred och trycka på knapp så tar det några sekunder tills det är klart. Känns som det skulle underlätta rätt mycket.

[Fisher_king]

• 0

Har flaskmatat båda mina barn utan maskin och för mig var det inga problem att göra det manuellt.

Kokade vatten på kvällen som jag sedan värmde i vattenkokaren när det var dags.