[Minhembio]

• 0

Tomas_D700 reder ut begreppen när det gäller digitala och analoga signaler.
Läs mer här

[Unregistered94f939c2]

• 0

Härlig artikel!

Även om det finns en hel del bra information på forumet är den ofta gömd i trådar som kanske inte alltid är så lätta att hitta. Med artiklar som denna kan sån information bli lättåtkomlig för alla forumbesökare. Jag skulle gärna se en uppföljning där olika sätt att överföra signalerna mellan maskinerna förklaras. Vilka typer av kablar som används och lite historik kring namn, förkortningar och begrepp.

Andra saker som ofta känns lite godtyckliga i debatterna är egenskaperna hos balanserade konstruktioner, fördelar och eventuella problem med jordning av anläggningen och den eviga frågorna kring betydelserna watt och strömförsörjning. Speciellt när det gäller watt och strömförsörjning vore det skönt att se vettiga tankegångar över hur man på enkla sätt kan jämföra olika mätnormer för att använda när man jämför olika förstärkare mot varandra i teorin. Allt detta vore fint att få så att en lekman kan förstå och använda det likt denna finfina artikel.

Ber jag om de omöjliga?


Här är en länk till artikeln om någon hittat hit på omvägar.

Redigerat av Unregistered94f939c2, 14 oktober 2005 - 15:35.

[Tomas_D700]

• 0

Ber jag om de omöjliga? 

Nej då, det omöjliga tar bara lite längre tid och Tack! för de uppmuntrande orden förresten

[Arclight]

• 0

Proffsigt !!

Jag vet att det inte är lätt att skriva artiklar där det gäller att hitta en bra nivå
(inte för krångligt men samtidigt inte förenkla för mycket...)
Därför är det alltid kul att läsa en artikel som den här där jag tycker att
balansen är perfekt för en site som Min Hembio.com

Tycker som Gilels att en artikel om lågnivå-signaler skulle vara intressant.

Vad har en cd-spelares utgångsimpedans för betydelse ?
När kan olika apparaters in/ut-gångsimpedans ställa till problem ?
Varför tycker Musical Fidelity att deras rörbuffert behövs osv osv.

Skulle va perfekt med artiklar som tar upp såna här ämnen som ju är
rätt basic egentligen men kan ställa till problem pga alla missuppfattningar som lätt sprids
på div forum .

Mvh Arclight

[Tomas_D700]

• 0

Hej Arclight och välkommen till forumet

Tack för dina kommentarer
Att förklara tekniska företeelser på ett tekniskt sätt för teknologer, det är inte speciellt svårt. Det som istället är min målsättning och som gör det inspirerande är att försöka förklara det på ett sätt som gör att även icke-teknologer får en bild av hur det hänger ihop, en ja-ha!-det-var-inte-mer-invecklat-än-så-upplevelse helt enkelt.

Skulle va perfekt med artiklar som tar upp såna här ämnen som ju är rätt basic egentligen men kan ställa till problem pga alla missuppfattningar som lätt sprids på div forum 

Det är noterat

[Unregistered3416aad5]

• 0

Och sen Tomas_D700 så behöver du inte skämmas för att fråga om du funderar över nåt..... .

Nej då,Jag kan Inte bidra till nått inom detta område.Det är alltid lika intressant att läsa o lära i dina inlägg,kanon bra.

//Janne

[Tomas_D700]

• 0

Hej

Då jag inte vill svara under "omdömen" så kommenterar jag i denna tråd istället.

Ok.. Vågen som du kallar analog är den inte mekanisk?

Om du avser den våg som i min beskrivning används för att visa vikten på vattnet så har ingen påstått att det är vågen som är analog; det enda som framgår i artikeln är att den överför viktinformationen analogt. Huruvida vågen är mekanisk eller konstruerad på något annat sätt framgår inte och saknar också betydelse i detta fall

Men får inte hjärnad elektriska inpullser av tex nervcellerna?

Även om neurovetenskapen är intressant så påverkar den inte definitionen av begreppen analog och digital

Trummhinnan omvandlar vågorna till elektriska impullser till hjärnan eller??

Nej, den ger bara upphov till tryckvariationer som fortplantar sig genom hörselbenen. Omvandlingen från tryckvågor till elektriska impulser sker långt senare i snäckan där hårcellerna som sköter detta finns. Är det verkligen samma artikel vi kommenterar?

HUR KAN EN DIGITAL SIGNAL SE UT SÅ DÄR?????

Som vad?

digitalt är ett eller inget, inte en ###### våg som ser ut som en trappa!

En signal som bara kan bestå av två diskreta värden är binär men inte nödvändigtvis digital. Om en serie diskreta siffror som skickas har en viss mening (information) för mottagaren så utgör denna serie siffror en digital signal. Huruvida det binära, oktala, decimala eller hexadecimala talsystemet används för att överföra denna information saknar betydelse.

Om vi till exempel vill skicka synkroniseringsinformationen som talar om för en avkodare att det är AC3-information (Dolby Digital) som följer så kan vi skicka denna på olika sätt. Enligt standarden så utgörs denna information alltid av det hexadecimala talet 0B77. Vill vi skicka informationen med hjälp av det decimala talsystemet så blir talet istället 2935 vilket skulle kunna överföras på elektrisk väg genom att variera spänningen på så sätt att 0 volt motsvarar en nolla, 1 volt motsvara en etta, 2 volt motsvara en tvåa och så vidare till 9 volt som slutligen motsvarar en nia. Vi kommer då att kunna överföra sifferserien 2-9-3-5 till mottagaren. Skulle man välja det oktala talsystemet så gör vi på samma sätt men sifferserien blir då 5-5-6-7. Vill vi förenkla det hela genom att bara använda två olika elektriska spänningar (t.ex. 2 och 4 volt) så måste vi använda det binära talsystemet som alltså bara består av siffrorna 0 och 1. Talet 0B77 överförs då som sifferserien 0-0-0-0-1-0-1-1-0-1-1-1-0-1-1-1 genom att spänningen växlar mellan 2 och 4 volt.

Alla överföringarna resulterar alltså i att det hexadecimala talet 0BB7 överförs även om de tre signalerna kommer att se väldigt olika ut om vi ritar upp dem. De två första kommer att få ett trappliknande utseende medan den tredje ser mer fyrkantig ut. Trots detta så är alla tre signalerna precis lika digitala eftersom de dels överför samma information med hjälp av siffervärden, dels är i alla avseenden diskreta.

men ok det är din uppfatning av värkligheten. Lev i det förgångna så kan vi andra utväcklas.

Med denna avslutning har du övertygat mig om att behovet finns

[MasterBlaster]

• 0

Hej. Jag har tidigare ut talat mig klumpigt i och fått bassning. Min menig med angreppet är att hålla i gång debaten hurvida det är bätre med analogt eller digitalt. Altså inget angräpp mot Tomas_D700 utan han har gjort ett jette bra jobb.
Vi har haft kontakt och diskuterat och det här missförståndet är uträtt. mvh Gustav Flygare

[Tomas_D700]

• 0

Hej Gustav

Hej. Jag har tidigare ut talat mig klumpigt i och fått bassning. Min menig med angreppet är att hålla i gång debaten hurvida det är bätre med analogt eller digitalt. Altså inget angräpp mot Tomas_D700 utan han har gjort ett jette bra jobb. Vi har haft kontakt och diskuterat och det här missförståndet är uträtt. mvh Gustav Flygare

Skönt att du hittade till kommentarstråden där det är lättare att föra diskussioner, eller hur Du behöver dock inte vara orolig för min skull. De som känner mig på forumet vet att jag är mycket motståndskraftig mot kritik och kan föra min egen talan. Vill du hålla igång debatten analogt vs. digitalt så behöver du inte känna dig orolig. Eftersläckningen har i och för sig pågått en tid men det ligger fortfarande trådar och pyr lite här och där på forumet och det behövs inte mycket för att blåsa liv i dessa igen Jag hoppas dock att ingen ser min artikel som ett inlägg i den debatten utan tar den för vad den är, en definition av begreppen

Må gott!

Tomas

[etxcosn]

• 0

Dessa "trappstegssignaler" såg man ofta på vinlyälskarsajter med totalt irrelevanta kommentarer om oxfilé kontra hackebiff exempelvis. Det är väl inte på en sådan du har inhämtat information till din artikel? Kommentaren "Digital is for people who can’t handle reality” kan ju få en att misstänka just detta...

Utsignalen från ett modernt digitalt system (med översampling, ditterbrus m.m.) är väl en exakt representation av den analoga insignalen med begränsningen som antalet bitar (signal/brus-förhållandet) och samplingsfrekvensen (maximal bandbredd) ger (helt enligt Nyqvist-teoremet)? Den analoga utsignalen från exempelvis CD-systemet i dagens läge är därför en såväl tids- som amplitudkontinuerlig representation av den analoga insignalen.

Ett nyckeord i sammanhanget är upplösning/detekterbarhet. För att överföra detta till din något haltande analogi med mätvåg för en vattenbägare, kan man ju låta den digitala signalen styra en analog visare (den digitala signalen i exempelvis ett audio-system styr ju via olika förstärkare membranet i högtalaren). Säg nu att vi har en sådan upplösning (tillräckligt antal bitar och tillräckligt hög samplingsfrekvens) i den digitala mätningen att du på den analoga visaren inte kan se skillnad på om det är en helt analog mätning eller om mätningen har "varit över" i den digitala världen - skulle du då fortfarande ha "trappsteg" och hack i överföringen? Om signalen representeras "digitalt" eller inte är ganska ointressant om bara upplösningen är tillräcklig. Alla överföringar av information har f.ö. sina begränsningar vare sig informatioen lagras/överförs analogt eller digitalt.

Man får också vara noga med att inte blanda ihop visningen av informationen (antalet siffror i den "digitala" displayed) med hur informationen representeras samt hur väl ut-informationen stämmer överens med in-informationen. Den analoga visaren "hoppar" den med bara det att du lättare kan upplösa hoppet i den digitala visningen genom att titta på tiotusendelar av gram. Digital visning och digital lagring är inte samma sak!

När vi tittar på film eller lyssnar på ljud är det analogt "interface" med våra sinnen som gäller, och några digitala signaler med trappstegsmönster förekommer överhuvudtaget inte! Återigen: signalen ut motsvarar exakt signalen in, med begränsningar i dynamikomfång (i CD-systemet ca 96dB, vilket räcker till för 99,9% av alla inspelningar) och i bandbredd (i CD-systemet 22kHz, vilket torde vara tillräckning för 99,9% av inspelningarna (100% av inspelningarna för 99% av befolkningen)).

Därför tycker jag din artikel ger en missvisande bild av hur digital representation och lagring egentligen fungerar.

[zvedberg]

• 0

Hur kan något vara exakt med vissa begränsningar? Antingen är det exakt eller också är det inte exakt. Det är just begränsnigarna som gör att det inte är/kan vara exakt. Definitionen av exakt är att något är identiskt lika. Inte nästan lika vilket det blir om det finns begränsningar i "exaktheten".

[etxcosn]

• 0

Med bakgrund av den i mitt tycke missvisande artikeln valde jag att poängtera magnituden av de fel som ett digitalt lagringssystem har istället för att bara räkna upp begränsningarna. OM du inte behöver mer än 96dB S/N och OM du inte behöver mer bandbredd än 21kHz kan CD-systemet faktiskt perfekt återge din analoga insignal.

Det är ursprungssignales beskaffenhet samt din egen och ditt återgivningssystems upplösningsförmåga som bestämmer hur "bra" ett system behöver vara.

Begränsningen i ett digitalt överförings-/lagringssystem ligger i antalet bitar och den valda samplingsfrekvensen. För få antal bitar resulterar i kvantiserings/rekvantiseringsdistortion, som i praktiken är ett brus (för CD-systemet 96dB under maximal utsignal). Den valda samplingsfrekvensen medför att signaler över halva den valda frekvensen måste filtreras bort pga vikniksdistortion.

Ovanstående är fakta och inte på något sätt ammunition i vinyl-vs-CD-debatten. Däremot de trappstegssignaler som visades i artikeln på Minhembio tycker jag är felaktiga. Ingenstans i kedjan kan signalen sägas vara trappstegsformad! Vidare är signalen kontinuerlig både med avseende på tid och amplitud.

[Tomas_D700]

• 0

Hejsan och välkommen tillbaka till forumet

Dessa "trappstegssignaler" såg man ofta på vinlyälskarsajter med totalt irrelevanta kommentarer om oxfilé kontra hackebiff exempelvis. Det är väl inte på en sådan du har inhämtat information till din artikel? Kommentaren "Digital is for people who can’t handle reality” kan ju få en att misstänka just detta...

Denna fras har inget med charkuterivaror att göra utan är bara en lättsam reflektion över att verkligheten runt omkring oss är analog, inte digital. De som inte finner den lustig kan lugnt bortse från den då den inte på något sätt påverkar definitionen av begreppen analog och digital. Huruvida själva frasen härstammar från en ”vinylälskarsajt” vet jag inte men det är mycket troligt

Den analoga utsignalen från exempelvis CD-systemet i dagens läge är därför en såväl tids- som amplitudkontinuerlig representation av den analoga insignalen.

Det håller jag med om eftersom definitionen av en analog signal är just att den är både tids- och amplitudkontinuerlig vilket alltså gäller både den analoga insignalen och den analoga utsignalen.
Om signalen däremot först har omvandlats från analog till digital och sedan från digital till analog så är utsignalen aldrig identisk med insignalen. Information om amplituden går alltid förlorad i A/D-omvandlaren eftersom dess uppgift är att tilldela varje sampels amplitud ett visst diskret värde beroende på i vilket intervall amplituden befinner sig. Ju fler antal bitar desto större noggrannhet men eftersom en amplitudkontinuerlig signal behöver ett oändligt antal bitar för att ingen information ska gå förlorad så kan den återskapade analoga signalen aldrig bli identisk med avseende på amplituden. A/D-omvandlaren omvandlar signalen från den som visas i figur 3 till den som visas i figur 4 där sampel med olika amplitud inom samma intervall avrundas till samma diskreta amplitudvärde. D/A-omvandlaren kan däremot aldrig omvandla signalen från figur 4 till figur 3 eftersom den inte kan känna till att två sampel med samma amplitudvärde tidigare hade andra och olika värden.

Ett nyckeord i sammanhanget är upplösning/detekterbarhet. För att överföra detta till din något haltande analogi med mätvåg för en vattenbägare, kan man ju låta den digitala signalen styra en analog visare (den digitala signalen i exempelvis ett audio-system styr ju via olika förstärkare membranet i högtalaren).

Huruvida man kan detektera att en signal är diskret eller inte har ingen betydelse för definitionen av begreppen digital och analog vilket är vad artikeln handlar om. Vidare, om en visare i en våg kontrolleras av en digital signal så överför inte visaren informationen analogt. Om visaren ska överföra informationen analogt så måste den digitala signalen först omvandlas till en analog signal varvid visaren uppför sig tids- och amplitudkontinuerligt, dvs. analogt.
Den digitala signalen i ett ljudsystem varken förstärks eller styr högtalarmembran. Om du med digital signal avser en LPCM-bitström så måste D/A-omvandlaren och lågpassfiltret först omvandla den till en analog signal som sedan förstärks innan vidare transport till högtalarna. Inga digitala signaler förstärks i ett ljudsystem utan enbart tidskontinuerliga (t.ex. analoga) signaler.

Om signalen representeras "digitalt" eller inte är ganska ointressant om bara upplösningen är tillräcklig.

Återigen, artikeln handlar om definitionen av begreppen digital och analog, inte om huruvida det är möjligt att detektera skillnader mellan olika typer av informationsöverföringar. Då artikeln enbart förklarar innebörden av begreppen så kan den inte heller användas för att i detalj förklara ett ljudsystem eller fördelen med att använda digital eller analog teknik. Även om den digitala signalen i figur 4 för ögat kan uppfattas som analog i och med att den följer den analoga kurvan så måste man komma ihåg att det inte är så den förmedlas i ett ljudsystem. Efter kvantiseringen så omvandlas de diskreta siffervärdena till en binär bitström bestående av endast två olika spänningsvärden där t.ex. 1 volt motsvarar en binär 0:a och 2 volt en binär 1:a. Denna binära bitström har ingen ”upplösning” på det sätt som du menar utan är bara en serie siffervärden som mottagaren (t.ex. D/A-omvandlaren) ska tolka.

Den analoga visaren "hoppar" den med bara det att du lättare kan upplösa hoppet i den digitala visningen genom att titta på tiotusendelar av gram. Digital visning och digital lagring är inte samma sak!

Om en visare ”hoppar över” vissa värden så är den per definition inte analog. Visaren i mitt exempel rör sig kontinuerligt inom sitt variationsområde och passerar ett oändligt antal punkter i tiden vilket gör den analog. Eftersom det är mitt exempel så vet jag hur visaren rör sig

När vi tittar på film eller lyssnar på ljud är det analogt "interface" med våra sinnen som gäller, och några digitala signaler med trappstegsmönster förekommer överhuvudtaget inte!

Självklart så kan vi inte överföra ljud- eller bildinformation digitalt till oss människor eftersom våra sinnen inte kan omvandla siffervärden vare sig till bild eller ljud. Signalen som med hjälp av tryckvariationer i luften överför ljudinformation från högtalaren till våra öron är tids- och amplitudkontinuerlig och alltså extremt analog. Bildinformation från en filmduk består däremot av en serie stillbilder och signalen med denna information till våra ögon är mer att likna vid amplituddiskret och tidskontinuerlig.

Återigen: signalen ut motsvarar exakt signalen in, med begränsningar i dynamikomfång och i bandbredd.

Utsignalen kan som sagt inte vara identisk med insignalen på grund av den teknik som används för att omvandla den till en digital signal; detta är dock helt irrelevant när det gäller artikelns syfte att förklara begreppen digital och analog.

Begränsningen i ett digitalt överförings-/lagringssystem ligger i antalet bitar och den valda samplingsfrekvensen. För få antal bitar resulterar i kvantiserings/rekvantiseringsdistortion, som i praktiken är ett brus (för CD-systemet 96dB under maximal utsignal). Den valda samplingsfrekvensen medför att signaler över halva den valda frekvensen måste filtreras bort pga vikniksdistortion.

När det gäller samplingsfrekvensen så räcker det med att man följer Nyquists samplingsteorem vilket ser till att vi utifrån ett begränsat antal sampels kan återskapa en identisk analog signal. Detta förutsätter dock en amplitudkontinuerlig signal eftersom Nyquists teorem endast tar hand om tidsaxeln, dvs. frekvensen. Om vi börjar kvantisera amplituden så kan inte Nyquist hjälpa oss utan kvantiseringsfelen i A/D-omvandlingen kommer att förhindra att signalen återskapas med identisk amplitud.

Huruvida vi kan eller inte kan uppfatta dessa skillnader har inget med definitionen av begreppen analog och digital att göra.

Däremot de trappstegssignaler som visades i artikeln på Minhembio tycker jag är felaktiga. Ingenstans i kedjan kan signalen sägas vara trappstegsformad! Vidare är signalen kontinuerlig både med avseende på tid och amplitud.

Jo, mellan D/A-omvandlaren och lågpassfiltret ser signalen ut som i figur 5. En D/A-omvandlare omvandlar ett binärt siffervärde till en elektrisk spänning. Om detta binära siffervärde vore kontinuerligt så skulle även utsignalen vara amplitudkontinuerlig. Men, då siffervärdet bara antar diskreta siffervärden så kan D/A-omvandlaren inte hitta på egna kontinuerliga spänningsvärden medan den väntar på nästa diskreta siffervärde utan den lämnar spänningen konstant vilket resulterar i den trappstegsliknande signalen. I och med att spänningen alltid ligger på så blir signalen tidskontinuerlig men amplituddiskret eftersom den ursprungliga analoga signalens kontinuerliga amplitud inte kan återges.

Med risk för att upprepa mig, inget av detta är relevant när det gäller definitionen av begreppen analog och digital

[etxcosn]

• 0

Hej & tack för välkomnandet!

Då är vi överens om att ett digitalt system, enligt Nyquist, är tidskontinuerligt, dvs att den analoga signalen kan representeras korrekt även om den inte hamnar precis på ett sample.

Sedan är det så som du säger att ett digitalt system har en begränsad upplösning med avseende på amplituden, men det är faktiskt inte så illa som man kan ha anledning att tro. De kvantiserings/rekvantisxeringsavvikelser (distortion) som inträffar för att den analoga signalen samplas "mellan trappstegen" är förvisso korrekt, men den är det främst enbart då insignalen består av en diskret sinuston. Om insignalen är blandningar av sinustoner eller om det finns brus inblandat i den analoga insignalen, blir även distortionsprodukterna blandprodukter som fördelar sig över ett större frekvensområde (dvs vanligt hedeligt brus!).

Innebörden av detta är att i praktiska fall är distortionen från ett PCM-system inte signalrelaterad (distortion) utan ett brus med nivåer runt -95dB. Inte trappsteg - brus! I de flesta fall när bredbandigt brus (t.ex. mikrofonbrus) eller ditterbrus finns i den analoga insignalen kan man också lyssna "igenom" detta brusgolv och återskapa signaler som ligger under CD-systemets inneboende begränsning (bättre än 16 bitar alltså!).

Jag tycker fortfarande att artikeln ger en missvisande bild av hur ett digitalt system fungerar i verkliga livet. De i systemet inneboende begränsningarna tas upp på en för rudimentär nivå och läsaren riskerar att få en skev uppfattning av hur utsignalen faktiskt återskapas.

En artikel jag kan rekommendera är http://www.lts.a.se/...klar/sincen.pdf

Hälsningar

[Tomas_D700]

• 0

Hej igen

Jag Då är vi överens om att ett digitalt system, enligt Nyquist, är tidskontinuerligt, dvs att den analoga signalen kan representeras korrekt även om den inte hamnar precis på ett sample.

Jepp, när det gäller frekvensinformationen så stämmer det Däremot så är inte ett digitalt system tidskontinuerligt utan det arbetar med tids- och amplituddiskreta signaler medan ett analogt system jobbar med tids- och amplitudkontinuerliga signaler.
När det gäller Nyquists samplingsteorem så berättar det bara hur ofta man måste sampla en signal för att med hjälp av dessa sampel i ett senare skede kunna återskapa signalens frekvensinnehåll. Samplingsteoremet används alltså när man med sample & hold-kretsen gör stickprov på den analoga signalen i syfte att läsa av vilken amplitud den har. Signalen ut från denna krets är inte digital eftersom amplituden fortfarande kan anta ett oändligt antal värden. Denna tidsdiskreta och amplitudkontinuerliga signal är alltså ett resultat av bl.a. Nyquists samplingsteorem och hade man låtit bli att i A/D-omvandlaren kvantisera amplituden, och därmed göra signalen digital, så hade man alltså teoretiskt kunnat återskapa en identisk signal gällande både dess amplitud och frekvens.

Jag Jag tycker fortfarande att artikeln ger en missvisande bild av hur ett digitalt system fungerar i verkliga livet. De i systemet inneboende begränsningarna tas upp på en för rudimentär nivå och läsaren riskerar att få en skev uppfattning av hur utsignalen faktiskt återskapas.

Den systemmodell jag använder mig av i artikeln är en förenklad modell av ett analogt/digitalt system och dess enda syfte (liksom hela artikelns syfte) är att hjälpa till att klargöra vad begreppen analogt och digitalt egentligen betyder dvs. vilken betydelse själva orden har. Syftet med artikeln är alltså inte att visa hur ett analogt/digitalt system fungerar och inte heller att visa huruvida analogt eller digitalt är bättre eller sämre i olika applikationer.

Jag håller alltså (i stort) med dig i sakfrågorna och de fakta du lägger fram. Däremot tror jag att du har missuppfattat syftet med min artikel och istället sett den som ett försök att förklara hur ett analogt/digitalt system fungerar vilket alltså inte är fallet. Detta hoppas jag dock kunna återkomma till i framtida artiklar och jag ser fram emot fler intressanta diskussioner i kommentarstrådarna

Väl mött

[Isaac]

• 0

"Digitalt och analogt" är endast begrepp som människan använder sig av för att beskriva olika sammanhang. I Tomas fall om olika moduleringsmetoder, alltså olika sätt att lagra och beskriva ljud som en gång befann sig i tid-rummet, man kan givetvis också säga att allt är analogt bara att det finns tids och amplitud diskreta analoga värden att beskriva information med. En dator kan inte hantera eller lagra information kontinuerligt.

Några moduleringsmetoder mycket kortfattat:

Tonfrekvensen: Den spänning som representerar förtätningar och förtunningar i ett index t.ex syre. Tonfrekvensen kan inducera ett magnetiskt fält som tex. påverkar metallämnets poler på ett band alt. en nål som graverar i plast eller ett membran som rör sig etc etc.

PCM: Modulerar med koder (puls eller inte puls), används till digitaltekniken och kan beskriva en tonfrekvens tid och rumsdiskret.

PWM, PDM: Tonfrekvensen modulerar bredden på bärvågen, ytterligare modulering kan göras med DPCM SDPCM för diskret digital kod.

AM: En elektronisk oscillator skapar här en bärvåg vid en viss frekvens, tonfrekvensen och bärvågen sammanförs sedan och blir till en bärvåg som varierar när tonfrekvensen varierar.

FM: Frekvensen hos bärvågen förändras när tonfrekvensen förändras.

En egen hypotes till anledningen att många människor upplever vinylen som "bäst" kan vara fasfel, långsammare transienter, riaa-korigeringen som dämpar diskanten (pga hög distortion) men stärker upp basen ordentligt (pga att man har sparat platts på att rista basen lågt). Svajet, rundgången, knastret, högfrekvent harmonisk distorsion, brus och inte minst rundgången.

Vinylutgåvorna är oftast mycket mindre komprimerade en många av dagens nya cd-utgåvor, (jag upplever även att många mastrare tycker att det är roligt att höja upp diskanten till max vilket kan bidra till att ljudet låter skränigt och hårt.

45rpm vinylskivorna har en bättre ljudkvalitet en 33,3rpm skivorna, då med samma modulationsbredd (spårbredd 0,055mm). 45rpm skivorna ger ett bredare frekvensomfång med mindre distorsion i diskanten och därmed även snabbare transientsvar.

Redigerat av Isaac, 15 januari 2011 - 15:55.

[Isaac]

• 0

Tomas_D700 gillade din artikel den var mycket intressant och rolig att läsa.

Redigerat av Isaac, 15 januari 2011 - 16:20.