Jag skulle därmed ljuga om jag inte påstod att körkänslan i Shift påminner om den i framförallt GT Legends. För det gör den, men ett par viktiga skillnader. Bilarna är en aning tyngre, däckfysiken har förbättrats och förändrats för att simulera mer momentum och systemet för friktion är tjurigare, mer känsligt. Glöm det du lärt sig i Gran Turismo-spelen där man alltid kunnat valla sig genom kurvorna, eller där en fyrhjulsdriven sportbil understyrt och hasat sig igenom kurvor på samma sätt som en framhjulsdriven.
Glöm också den du lärt dig i
Forza Motorsport 2 där en överdriven stabilitetsassistent gjort det möjligt att bromsa sig in i kurvorna medan man hastigt börjar riva i ratten för att svänga -utan att tappa fäste. I Shift, med hjälpmedlen avslagna, gäller det att använda lugna rörelser. Lugna gaspådrag, lugna rattrörelser. Allting hastigt och ryckigt bestraffar sig snabbt i höga hastigheter och det gäller att vara tydlig och låta tyngdpunkten flytta sig innan man börjar vrida bilen genom hårnålarna.
Shift kräver tålamod, tid och träning. Precis som de flesta simulatorer. Man måste hitta balansen i sin bil, lära sig att gasa analogt och att förflytta tyngdpunkt effektivt. Det är väldigt viktigt på de tuffare svårighetsgraderna att inte tvinga däcken att göra flera saker samtidigt. Precis som i verkligheten. Gör man det tappar man snabbt fart och åker inte sällan av.
Snabbast är man alltid om man bromsar först, kraftigt och ibland även överdrivet, väljer snäva linjer och sen gasar sig ur kurvorna. Det krävs en del träning men när det väl sitter är racingen både belönande, spännande, beroendeframkallande och ruskigt intensiv. Tyvärr, till skillnad från exempelvis GTR 2 är de datorstyrda motståndarna lite för aggressiva och lite för förprogrammerade för att en riktigt ekonomisk och snäv körstil ska kunna löna sig i den utsträckning som det gör i verklig banracing.
För att bli så pass framgångsrik som man egentligen borde bli genom att köra smart och med fokus på hård inbromsning in i kurvorna och mycket gas ut ur dem, behöver man ge sig ut på nätet där det mänskliga motståndet (som förbluffande ofta verkar tro att Need for Speed: Shift är detsamma som Race Driver: Grid) gör att en ekonomisk förare enkelt vinner på ren intelligens och god kunskap om banorna.
Den kanske bästa delen med bilfysiken i Shift, förutom ett mycket stabilt simulerande av däckens friktion, är skillnaden mellan olika biltyper och drivlinor. Korta, små bilar är snabba i kurvorna, understyrda men kompakta och stabila. Bakhjulsdrivna muskelmonster som Corvette Z06 eller Ford GT är svajiga, bråkigt urstarka och älskar att sticka ut bakändan. Till skillnad från exempelvis Gran Turismo 5: Prologue går det att åka brett om man känner för det. Det går alldeles utmärkt att stänga av alla assists och tackla kurvorna som Samuel Hübinette snarare än Mattias Ekström, om det nu är så man vill uppfattas.
Roligast att köra är de fyrhjulsdrivna bilarna vars konstanta fäste och överlägsna kurvegenskaper möjliggör en mer stadig och snabb körning än med någon annan typ av drivlina. Precis som det ska vara. Slightly Mad Studios har till exempel fångat körkänslan i Mitsubishi EVO IX perfekt och gett den precis rätt karaktär. Den är kamikaze-aktigt direktstyrd, kvick, accelerationssnabb och stabil men med för lite botten i motorn och en blek topphastighet. I trimmad form är 9:an dock en av spelets absolut bästa och mest lättkörda bilar som jag alltid tycks återvända till när supersport-monstren gör kurvtagningen oförutsägbar och kaotisk.
Förutom Drift-biten finns det ett par andra, mindre problem, i Shift som måste belysas. Den där fördröjningen i styrningen som jag pratade om i konsolversionerna är spelets största svaghet och skapar problem, speciellt om man vill se hela bilen på skärmen medan man kör. Precis som i fallet GTR 2 skiljer sig
körkänslan beroende på vilken vy man spelar i, något som jag antar har att göra med att simulatorrävarna hos Slightly Mad Studios arbetat absolut hårdast med den urgrymma cockpit-vyn. Precis som i fallet GTR, GTR 2, GP Legends, Live for Speed och GT Legends är det enda sättet att
bli riktigt bra på Shift att spela det i cock-pit-vyn som till skillnad från många andra av denna generationens racingspel inte gjorts som en visuellt bedårande men körtekniskt värdelös utsmyckning, utan faktiskt fyller en oerhört viktig funktion.
Redigerat av Unregistered94c28536, 25 oktober 2009 - 12:57.
Prisjakt
Sökningen pågår
Avancerad sökning
3 bilder
235 filmer
Minhembio - Senaste nyheterna
DPC 
Fler
Vilka bilder visas här?
