4K/UHD-BD är med bas i HDR10/BT.2100 och kan därför bättre återspegla originalfilmens karaktär, till exempel den typ av 35 mm film den ursprungligen spelades in på. 4K-Upplösningen kan bättre ta tillvara på sådant som filmkorn, HDR kan återspegla originalfilmens dynamiska omfång och P3/BT-2020-färgomfånget kan spegla den kemiska filmens färgomfång – eller digitalkamerans omfång. Detta förutsatt att mastringen har gått till på sådant sätt att man tar hänsyn till detta, vilket då är rätt så varierande. Som skrivet kan man behöva göra lite research om vilka releaser som är välgjorda och inte. Det är ett mindre problem med moderna titlar som från början producerats digitalt så där brukar 4K/UHD-BD-utgåvan vara det säkra kortet.
Klassisk 1080p-BD är låst till SDR/Rec.709 och följer således karaktären, dynamiska omfånget och tonkaraktären hos ett bildrör, alltså vad en färg-TV från 60-talet klarade av att reproducera. Detta kan inte till fullo återspegla hela karaktären hos 35 mm film eller för den delen färgomfång eller dynamiskt omfång från moderna digitala filmkameror eller modern mastring. BD-släppet är därför så gott som alltid en reducering av ursprungsfilmens karaktär oavsett om det är en gammal eller modern titel. Om det förstås inte är en titel från början producerad för SDR.
Här finns en viss trygghetsfaktor med klassisk BD och SDR-format. Eftersom det är så pass begränsat format så blir innehållet ofta lite snarlikt i karaktären. Filmen ser ut som man förväntar sig och det kan bli mer familjärt när man är så van med SDR-bilden sedan decennier av film hemma. Med HDR/BT.2100 som bas kan produktionen påverka karaktären på filmen mycket mer. För en del blir det lite svårt när filmerna är exempelvis väldigt mörka på ett sätt som inte är tekniskt möjligt med SDR. Det blir därför mer viktigt med exempelvis kalibrering vid HDR men också kvaliteten hos displayen. Innan man får ordning på detta kan man ofta uppfatta SDR-bildens platthet som "tydligare".
En vanlig tankevurpa/misinformation är att ifall en titel är inspelad och mastrad i 2K räcker det med BD eftersom det är samma/nästan samma upplösning. Upplösning är bara en delmängd av det hela och det viktigare som skiljer sig är dynamiskt omfång och färgomfång där klassisk BD blir till en reduktion av utsprungsfilmens karaktär.
Sedan råder förstås principen om att vara lyckligt omedveten. För att verkligen behöva förstå skillnaden skulle man behöva jämföra originalfilmen projicerad på film eller en mastringsmonitor bredvid BD respektive UHD-BD-utgåvan och där se vilken som är närmast originalet. Få förunnande att få till detta. Det man inte vet...
Med andra ord, välj med omsorg till önskemål och plånbok. 