- Genre: Fighting
- Release: 2010-10-19
- Utvecklare: EA Tiburon
- Utgivare: EA Sports
- Plattform: Xbox 360, PS3
EA erbjuder förenklat handgemäng till massorna.
För förenklat är det verkligen. I jämförelse med UFC så är det inga svårigheter att förstå kontrollerna eller navigera sig fram igenom menyerna, det känns avskalat och själva fightingen är nedtonad och kanske även fördummad. Det är enkelt att lira och det sedvanliga clinchandet, submissions och groundavgörandet är trivsamt att styra, mycket tack vare de responsiva kontrollerna som underlättar enormt. Det är varken segt eller tråkigt att styra och det är därför jag njöt av att spela karriärläget, vilket också är det starkaste kortet.
Jag klagade en del på UFC när det kom till karriärläget, som jag anser ska bära upp hela singleplayerdelen och kanske även multiplayer - man kan likt FIFA förbereda inför multiplayer, eftersom ens fighter kan användas även online. Karriärläget är egentligen också det enda riktiga spelläget i EA Sports MMA, vilket kanske kan ses som negativt. Det gör dock att mycket fokus kan läggas på just karriärläget och handen på hjärtat, det är väl det alla sysslar med ändå? Vem spenderar åtskilliga timmar åt att spela hafsiga, ostimulerande turneringar såsom att försvara en titel och så vidare? Det är mycket mer gynnsamt att klättra upp till toppen och stanna där. Resan är som bekant belöningen.
För att återgå till den röda tråden så är karriärläget oerhört belönande och beroendeframkallande. Det är ett mycket uttjatat upplägg, men det funkar exemplariskt: skapa din karaktär i en hyfsat välgjord editor där du får välja vilken slags stil du ska hänge dig åt (vill du bli en tung wrestlare, en hårdsparkande muay thai-artist, en stark boxare osv osv.), vilken slags position du ska hålla och annat kosmetiskt såsom hur du ska se ut och hur din introscen och segergest ska te sig.
Efter det tränar man i åtta veckor i de olika moment som man kan öva upp (ground, stand up, clinch, submission och health) genom att först spela ett minispel och sedan simulera eller göra om minispelet. Just simuleringen är bra för att man inte ska behöva ödsla tid på att ”expa”. Till skillnad från UFC behöver man inte tänka på att statsen stagnerar vilket gör att man kan fokusera på varje moment, vilket är mycket bra. Slutligen får man också resa till experter inom sporten, som erbjuder specialtekniker (det finns 25 och man kan endast lära sig 16, så tänk strategiskt!) och förbättrad träning inom en viss inriktning.
Efter det får man möta en motståndare och på så vis klättra mot toppen, för att slutligen slåss om mästarbältet i antingen Mystic eller Strikeforce, de två högsta ligorna i MMA.
Konceptet är med andra ord väldigt enkelt, kanske lite för enkelt. Visst är det en ynnest att träna sig och gå från en seg tönt till en hårdnackad superfighter, men motståndet som man stöter på är patetiskt. Många matcher avgjordes snabbt och jag behövde allt som oftast bara gå fram med min flyfotade muay thai-expert och sparka ner killen på två röda genom KO. Med andra ord tog matcherna mindre tid än vad laddningstiderna gjorde, som för övrigt var lite långa. Det är dåligt och går inte att justera. Det ska vara lättlärt, men ändå inte för enkelt.
Matcherna i sig är bra sett till grafik, ljud och inlevelse. Introduktionen och presentationen likaså är väldigt professionell, och man får känslan av pay-per-view som EA eftersträvar. Animationerna är stundtals knivskarpa, närvaron i deltagarnas ansikten är bra och svetten yr till höger och vänster medan slag och sparkar matas på i rasande takt. Sår bryter upp i ansiktet och blöder ymnigt, torson blir röd av återkommande sparkar och deltagarna påverkas uppenbart av att få en rak höger eller vara slutkörda som konsekvens av att staminanivån går ner. Folket jublar vid rätt tillfälle och kommentatorerna maler på i rask takt – ibland når det Chris Härenstams nivå av exaltering, speciellt när man tar mästerskapstiteln för första gången. Överlag så ramas matcherna in fantastiskt väl, mycket positivt då det annars hade blivit styltigt och träigt.
Det enda konstiga i grafisk väg var att ens fighter är lika tänjbar som Mr. Fantastic himself. När jag sparkade min motståndare i huvudet så förlängdes benet likt Dhalsim och så böjde det sig groteskt som om det vore gjort av gummi. Väldigt underligt, men det kan man se över när helheten är finfin. Dessutom är lipsyncen urdålig, speciellt på domarna som verkar helt fångna av guldfisk-syndromet (läppar som rör sig utan att något kommer ut).
Kontrollen är i mitt tycke överlägsen UFC. EA har inriktat sig på att göra ett fördummat, enkelt och lättlärt kontrollschema som är responsivt och tillfredsställande. Det är lätt att ha att göra med och man snappar upp instruktionerna blixtsnabbt. Därmed inte sagt att det är urenkelt att bemästra kontrollen, vilket gör att det finns ett visst djup. Det som skulle vara värt att klaga på är i så fall att det inte finns så mycket tyngd bakom slagen – de känns inte i kroppen. Dessutom kan det se konstigt ut när man simultant slår till varandra och lyckas göra det samtidigt utan någon riktig konsekvens; ett exempel skulle kunna vara att jag och min motståndare slår samtidigt – jag sparkar honom på benet, han slår mig i huvudet – och så tappar vi balansen, eller liknande. Nu blir det en statisk återgång till originalplatsen utan att det liksom har blivit något nedslag efteråt.
Online ser också ut att vara bra, mycket tack vare att man inte fastnar i samma träsk som UFC med en tråkig stand off med konstig matchmaking. Istället möter man varierat motstånd och det gäller att man kan sina styrkor och svagheter, eftersom det är mycket, mycket mer taktiskt än sandlådan offline. Det laggar heller inte något avsevärt, vilket är ett gigantiskt plus. EA har även försökt göra ett involverat gameplay online vilket kan leda till att man slåss live mot en annan duktig spelare, medan andra tittar på och hejar respektive buar.
Jag blev helt enkelt mycket glatt överraskad över EA Sports MMA och kände att EA tagit en viktig skalp i och med sitt bidrag i MMA-världen. Nu kanske det inte är till allas glädje som jag i stort sett utnämner EA:s produkt till vinnare i årets fight, men jag gör det främst p.g.a. den enkla attityden, det beroendeframkallande karriärläget, online och närvaron som finns under matcherna. Dock vill jag utfärda en varning för er som vill ha en utmaning offline för det kommer ni inte få här. Annars kan EA träda in med huvudet högt på MMA-scenen.
+ Låg inlärningskurva
+ Enkla kontroller
+ Bra inramning
+ Superbt karriärläge
+ Online
- Enkel AI
- Få lägen
- Något seg början i karriärläget
8/10 – Mycket bra
Skribent: Filip_M