NBA Jam

• Genre: Sport
• Release: 2010-11-26
• Utvecklare: EA Canada
• Utgivare: EA
• Plattform: Xbox 360, Wii, PS3

Boomshakalaka.

NBA Jam minns nog många som ett av de populäraste arkadsportspelen i början av 90-talet. Spelet liknade egentligen inte basket överhuvudtaget och var troligen de flestas våta dröm när det kom till hur man ville att den ädla bollsporten skulle se ut. Med en galen syn på fysiklagarna, snabbt tempo i matcherna, flippade regler och kommentatorer med hybris skördade Jam många fans när det begav sig.

Det är därför EA valde att återuppliva spelserien återigen, efter den tämligen misslyckade rebooten 2003. Nu finns producenten bakom originalet, Mark Turmell, med som rådgivare och Jam får en omdoning som heter duga. Fast konceptet är förvånansvärt bevarat, trots att det var sjutton år sedan sist.

Vad som har hänt är – helt enkelt – nya spellägen. De kallar sig för Remix och det finns både Remix Modes såväl som Remix Tours, och det är i stort sett utmaningar och stegtävlingar där man möter AI:n i matcher med speciella omständigheter. I ett läge får man möta varje lag i NBA steg för steg och får speciella regler som man måste spela utifrån, lite likt Jordan Challenge i NBA 2K11. I ett annat möts man i små minispel som man känner igen från skolidrotten. Ett exempel, som var det enda som jag tyckte var åtminstone hyfsat, var en omgjord version av ”först till 21” där man måste ”dominera” specifika platser på banan och skörda poäng.

Det är dock inte dessa nya lägen som spelar någon roll i det stora hela, eftersom det är spelkänslan man vill åt. Det som jag spenderade mest tid med var ju självklart en hederlig match á la NBA Jam, och det resulterade i flera sjuka matcher med absolut noll känsla för traditionella regler. Välj mellan 30 lag och två-tre spelare (vad de har för stats gör egentligen ingen större skillnad) och kör igång.

 Det finns inga regler, Jam tar stora friheter med verkligheten och som om det inte vore nog finns inslag av ”boosts” vilket innebär att man blir övermänskligt snabb, liten respektive stor, ostoppbar mfl. som grädde på moset. Man får bara ta hänsyn till målklockan som räknar ner från 30 och goaltending/rädda bollen vid korgen, då det resulterar i minuspoäng. Annars får du knuffa spelare, ta lite för många steg eller ta bollen lite väl ruffigt hur mycket du vill, perfekt för en basketliberal som jag.

Motståndet är inte fy skam heller må jag säga. Visst blir det lättare ju mer man spelar, men jag hade vissa svårigheter även på enklaste nivån, just för att AI:n är hyfsat duktig på att samarbeta med sig själv och gärna kör rikligt med alley-oops (A passar till B som flyger i luften och dunkar i korg C) och arbetar koordinerat i defensiven. Jobbigare blir det online med bristfällig uppkoppling (PS3) och brist på vänner i besittning av spelet. Annars hade det varit galet med fyra muntra vänner samt ett lättlärt spel med väldigt lite djup.

Problemet ligger kanske i just djupet. Efter att ha spelat en del och låst upp flera hemligheter (republikaner mot demokrater, att se Obama dunka basketbollen från trettio meter med diverse moves i luften måste anses vara ett av de konstigaste ögonblicken 2010) blev det kanske lite tröttsamt, trots spelets lättillgängliga spelfilosofi. Det känns som att Jam satsar på att vara en väldigt stor sjö hellre än ett litet hav, vilket kanske inte räcker i längden. Men om man inte har mycket tid och bara vill ha ett spel tillgängligt så funkar Jam helt klart.

Grafiken är lika detaljerad och färgrik som alltid i basketspel, med fina animationer därtill och trevliga, lättnavigerade menyer. Kontrollen har inga problem och är nästan lite för minutiös – den till och med hjälper till på vissa punkter. Men om man misslyckas kan inte kontrollen beskyllas i vilket fall.

Ljudet var en central roll av det första NBA Jam och det kan man säga att det är nu också. Fet, tung hip-hopdunk med gravallvarliga gangstertoner blandat med lite lättsamma melodier instillar en skön känsla från start och den beryktade kommentatorn från originalet, Tim Kitzrow, levererar sköna kommentarer och larviga oneliners, varav en pryder ingressen. Just kommentatorn kan bli lite enerverande då hans ljudspår kan fastna en eller två gånger och säga samma sak flera gånger på rad, men det är lätt förgånget när man koncentrerar sig på en baklängesdunk från femton meter med en alley-oop efter ett försök till goaltending och en free-throw.

NBA Jam förlitar sig med andra ord helt på sitt gameplay och den simpla uppvisningsmatchen, istället för karriärläge och prestigefulla turneringar med lägen som sträcker sig över flera år med regens och allt annat som har dykt upp i de seriösa, konventionella sportspelen. Jam är fortfarande kvar i arkadhallen och om du gärna hade velat se tidigt 90-tals spelkultur vakna upp igen och samtidigt vill ha några timmars tidsfördriv med skojfriska polare, fundera då på NBA Jam.

+ Pick-up-and-play
+ Grafik och ljud
+ Lättsamt
+ Spelkänslan

- Ljudspår kan fastna
- Desvärre inget större djup
- Håller inte länge
- Online (på PS3)

7/10 – Bra