The Witcher 2: Assassins of Kings

• Genre: RPG
• Släppdatum: 2011-05-17
• Utvecklare: CD Project Red
• Utgivare: Namco Bandai
• Plattform: PC, Xbox 360 (senare release)

För mycket fokus på storyn, för lite på spelet

The Witcher 2 fortsätter sagan om Geralt, monsterdödaren. Jag har inte spelat ettan men gillar typen av spel och förväntningarna var höga. Förhandssnacket har mycket handlat om hur snygg grafiken är och jag var lite orolig över huruvida min lite ålderstigna dator skulle klara trycket.

Det visade sig dock inte vara några större problem, lite anpassning så kunde det mesta köras på ultra med helt ok framerate. Detta tack vare att jag inte kör i några höga upplösningar.

Tyvärr blev jag mycket besviken på spelet. Jag har sett hur det hyllas av de flesta men också sett ett fåtal som tycker som jag. Jag tycker inte Witcher 2 är ett bra spel.

Prologen är en spelmässig frustration. Det är en fin linje mellan att handhålla spelaren som i Dragon Age 2 eller att inte hjälpa dem alls, mer eller mindre motarbeta dem, som i Witcher 2. Jag försökte gång på gång gilla spelet men spelet ville inte att jag skulle gilla det. I min upplösning är textrutorna som ska hjälpa en väldigt små (spelet är uppenbarligen inte anpassat för 1024x768) och går bort fort. Inget problem för folk med högre upplösning måhända men för mig resulterade det att jag blev ganska vilse.

Men inga problem, det borde gå att kolla kontroller och diverse i menyn? Nej. Man måste stänga av spelet och kolla allting i launchern. Man måste också ändra grafikinställningar i launchern. Mycket irriterande.

Efter att ha kommit igång och lärt mig saker och ting någorlunda så är det dags att börja spela på allvar. Ganska snart kommer vi in på nästa problem – combat. Striderna i Witcher 2 är inte bra. Många har klagat på svårighetsgraden i prologen, den har t o m patchats för att bli mer balanserad. Ja, det är ganska svårt, men det är svårt eftersom stridssystemet är minst sagt tveksamt. Geralt känns seg, efter ett slag är man orörlig i någon sekund. Han autolåser och hoppar mot närmaste fiende vilket leder till att de andra överaggressiva fienderna (de anfaller gärna i grupp) kan, och kommer att, attackera bakifrån. Geralt tål heller knappt någonting inledningsvis och vissa fiender kan slå tillbaka medan man slår dem, vilket är ödesdigert.

Därför får man blanda in strategi, blocka, rulla och använda signs (magi) för att ha någon chans. Problemet är att spelet är så obalanserat att detta bara behövs i prologen och lite in på första kapitlet. Resten av spelet, dvs merparten, blir man överlägsen eftersom man låser upp fler och fler förmågor. Till slut behöver man bara buttonmasha, alternera mellan höger och vänster musknapp (stark och svag attack). Spelets bosstrider är knappast svåra och ofta hjälper buggar till att klara av dem.

Så stridssystemet ger jag inte mycket för, en annan sak är alkemin. Normalt sett använder man potions i strider för att få hälsa eller magi på ett snabbt sätt. I Witcher 2 måste man av någon outgrundlig anledning sätta sig ned på marken och blanda dessa potions (med ingredienser) INNAN striderna. Man måste alltså kunna se in i framtiden och veta när man behöver dem.

Inte heller tycker jag att föremålen man får är speciellt spännande. Jag hade samma utrustning under en stor del av spelet med mindre förändringar.

Oavsett striderna så är The Witcher 2 som starkast i dialogen och valen man kan göra. Storyn bygger på en bok och är hyfsat intressant. Problemet är att karaktärerna är så dåligt gjorda att jag inte ids bry mig. Geralts flickvän Triss är intressant men Geralt själv är verkligen ingen bra huvudperson, muttrande och trist. Sen har vi stereotyperna som alltid är med som dvärgen som drar sina skämt om bakändan och alver med pilbågar. Hade man satsat på att göra snyggare karaktärer kanske storyn hade varit mer medryckande men de är grafiskt underutvecklade och lipsyncen är tveksam.

Det är dock ändå för storyn som jag spelade vidare eftersom valen man kan göra är rätt intressanta och faktiskt spelar roll. Exempelvis, baserat på ens val i första kapitlet utspelas andra kapitlet helt annorlunda och det finns 16 olika slut beroende på hur man fattar beslut under spelet.

Ett annat av spelets problem är att det saknas någon form utav färdmedel eller direkttransportering. Man måste springa stora ytor fram och tillbaka mellan staden och föremålet man oftast ska hitta. I kapitel ett är man ute och springer och lallar i skogen och bergen som om man orienterar eller sysslar med bergsklättring. Fram och tillbaka. Man kan inte springa fritt utan måste följa stigar, det går inte att hoppa nedför små sluttningar och ska man klättra upp för ett berg innefattar det en massa klick på musknappen där Geralt smärtsamt långsamt drar sig uppåt. Eftersom spelet inte är fritt och låter en hoppa själv. I ett segment där jag och Tris sprungit djupt in i skogen och klättrat upp och ned för ett stort berg för att leta efter något (som vanligt), och vi hittar det, teleporterar hon iväg och lämnar mig att springa hela vägen tillbaka. Istället för att låta mig följa med i teleporten. Det är som att utvecklarna smetar in det i ansiktet – vi vet att det finns teleporters, vi låter andra teleportera, men du måste springa. Det finns en enorm mängd backtracking i The Witcher 2 och faktum är att man bara rör sig inom 3-4 större områden så man vandrar likt Dragon Age 2 till största delen inom samma områden.

Andra småsaker jag stör mig på som att kartan har en mindre laddningstid innan den kommer upp, att två personer inte kan gå in genom en dörr samtidigt (man måste vänta tills den andre gått in och stängt dörren innan man kan öppna den och gå igenom), eller saker som att jag efter en sexscen måste sätta tillbaka all min utrustning. Totalt meningslöst. En gång fick jag ge ifrån mig mitt vapen när jag skulle in till ett ställe och jag förstod inte att det var kvar hos dem i en kista förrän jag var långt borta. Det är också problematiskt att man måste stå på exakt rätt ställe för att plocka upp loot.

Så efter allt klagande borde ju spelet vara dåligt? Nja, det är det inte egentligen. Det är tekniskt välgjort, grafiken är bra, strålande i vissa scener, om man har en kraftfull dator och ljudet är kompetent. Samtidigt finns det viss belöning i att fullfölja storyn för att se vad ens val får för konsekvenser. Jag inser att många älskar det, jag kan bara inte förstå varför med de brister spelet har i gameplay. Jag tänker främst på balansen, backtracking, combat och stela ansikten. I mina ögon siktar man högt men faller pladask på det grundläggande i ett RPG; spelandet.

+ Många olika valmöjligheter i dialogen
+ Småintressant story som berättas bra
+ Grafiskt snyggt
+ Högt omspelsvärde

- Dåliga strider, dålig balans
- Mycket backtracking och tråkiga quests
- Medioker karaktärsgrafik, tråkig huvudperson
- Andra småbrister, instängt spelande
- Få olika områden
- Alkemisystemet

6/10 – Godkänt

Skribent: Zoiler