Ratchet & Clank: Trilogy

• Genre: Action/Plattform
• Släppdatum: 2012-06-29
• Utvecklare: Insomniac Games
• Utgivare: Sony
• Plattform: PS3

Lombaxens första tre äventyr.

Ratchet & Clank är en av de mest klassiska serier som är exklusiv till PlayStation, och självklart ska de också få sig en upputsning i form av en HD-utgivning. Denna samling innehåller den första trilogin i serien som släpptes till PS2 från 2002-2004, med högre upplösning, 3D-support och trophies. Jag har bara kört R&C till PSP, så dessa spel är helt nya för mig. Håller de än idag, även för ikke-nostalgiker?

Bra 3D-plattformsspel finns det inte många av, och är något jag alltid har förknippat med Nintendo. R&C glänser dock när det gäller plattformshoppandet, samtidigt som det är mycket mer actionbetonat än de klassiska Mario-spelen. Det är en mix som fungerar utmärkt. Samlandet av bolts som används för att köpa nya vapen/utrustning och uppgradera dem är riktigt beroendeframkallande och man cirklar gärna runt området en extra gång bara för att plocka upp en obetydlig mängd bolts.

Själva upplägget är detsamma i alla spel i serien, vilket är både bra och dåligt. Gillar du inte ett spel kommer du absolut inte att gilla de andra, för i grund och botten är det inte mycket som skiljer dem åt. Det kan också bli lite repetitivt, så jag rekommenderar inte att man streckkör alla tre spel. Det handlar alltid om att besöka och utforska en planet, klara uppdrag och hitta nya planeter, sedan backtracka till gamla planeter för att man då och då behöver ny utrustning för att komma vidare. Detta mixas med olika minispel som racing, arenor och rymdskjutande. Varje uppföljare kommer dock med en del förbättringar samt ny story, miljöer, vapen, pussel osv så det känns inte som att man spelar om samma spel.

Det första R&C är en klassiker, om än en ganska primitiv sådan. Kontrollen är ganska jobbig, speciellt är det otroligt svårt att simma och strafea. Spelar man uppföljaren direkt efteråt märker man hur mycket enklare och renare Ratchet är att styra, dessutom är ovannämnda problem lösta. Menyerna kunde dock vara enklare i samtliga spel, för det får bara plats ett visst antal vapen/föremål på quick select menyn, så man orkar i princip aldrig köra med några andra vapen för att det är för jobbigt att byta ut hela tiden. Och vapen finns det en hel drös av. Originalet har redan en hel del, men det är inte förrän i tvåan som man kan uppgradera vapnen genom att döda fiender. Detta lägger till ett RPG-element som fungerar mycket bra tack vare den fartfyllda actiondelen.

Svårighetsgraden skalar bra genom varje spel, även om check points kan vara väldigt dåligt utsatta. Det var väldigt frustrerande att möta slutbossen i ettan till exempel då han inte var särskilt lätt och man fick börja om långt bak varje gång man dog. Likadant kan man ibland få spela om hela banan för att man tagit ett felsteg och ramlat ner i ett stup. Detta är dock inte lika dåligt i uppföljarna, även om problemet inte har försvunnit helt. Minispelen som är många fler i tvåan och trean känns egentligen mest som en utfyllnad, de duger men blir aldrig speciellt roliga. Arenorna däremot är riktigt häftiga och bjuder på mycket action om man föredrar det. En sak som jag dock saknar är minikarta. Man måste trycka på start varje gång man vill se kartan, och även om spelen är rätt linjära blir det ändå en hel del gånger.

R&C-spelen kanske är de som fått mest nytta av HD-uppgraderingen. Redan när de kom var de grafiskt överlägsna de flesta andra spel, och nu i 1080p ser man verkligen hur banbrytande de var för sin tid. Ettan ser inte riktigt lika vass ut som uppföljarna, men håller sig ändå bra jämfört med dagens plattformsspel. Tvåan och treans grafik är knivskarp och alla olika planeter med deras varierande miljöer gör sig verkligen till rätta i HD. Det är märkligt hur nästan 10 år gamla spel kan se så bra ut, för om man hade konverterat Super Mario Sunshine till HD har jag en känsla av att resultatet inte skulle bli lika bra. De ser inte riktigt lika bra ut som R&C-spelen till PS3, som till exempel har mycket bättre mellansekvenser, men med tanke på att det är en helt annan generation så är det inte så stor skillnad som man kan tro. Musiken som mest är techno fungerar också bra, även om kvalitén definitivt höjs i tvåan.

Slutsats: Har man inte spelat de tre första Ratchet & Clank så rekommenderar jag stark att skaffa denna samling. Ettan är ganska utdaterad när det kommer både till gameplay och grafik, men uppföljarna håller desto högre kvalité och ser inte dåliga ut på något sätt (förutom filmsekvenserna som inte är i widescreen). Tvärtom imponerar de gång på gång och körs dessutom i 60 FPS, en trend man inte får se allt för ofta på konsol. Dock kan det bli tjatigt att spela så mycket R&C då konceptet är likadant i alla spel, så om man redan har spelat PS3-trilogin kanske det inte är lika lockande att köra originalen. Humorn i storyn är dock riktigt rolig och bra plattformsspel är en sällsynt vara i dagens läge, så varför inte passa på? Man kan dessutom importera sina vapen man samlat på sig mellan spelen precis som på PS2, och onlineläget i trean är även den inkluderad.

8/10 – Mycket bra