Sökresultat Sökningen pågår Sökresultaten dyker upp här efterhand. Du kan fortsätta skriva om du vill begränsa sökningen.
Söker efter filmer
Söker efter produktkategorier
Söker efter användare
Söker efter gallerier
Sök forumtrådar
Stäng

Beyond: Two Souls

Skriven av: Zoiler  |  Datum: 2013-10-08  |  3321 besökare

Betyg: Betyg: 9


 

  • Genre: Interaktivt drama
  • Släppdatum: 11 oktober 2013
  • Utvecklare: Quantic Dream
  • Utgivare: Sony
  • Plattform: PS3

 

Visste ni att det bara är ca 10-30 % av alla spelare i genomsnitt som spelar klart ett spel till slutet? Visste ni även att hela 75 % klarade av Quantic Dreams senaste spel Heavy Rain? Förvisso var Heavy Rain rätt kort, vilket kan ha hjälpt, men jag tror att mycket ligger i att det är upplagt mycket mer som en film än ett spel vilket gör att folk drivs att spela vidare för att se hur det slutar.

Beyond: Two Souls är upplagt på samma sätt, det är alltså en interaktiv berättelse, eller en fusion mellan film och spel, där du får en spännande story berättad för dig men samtidigt styr du karaktären, om än i ofta hårt scriptade/regisserade scener, och tar beslut som i viss mån påverkar hur storyn utspelar sig.

I Beyond spelar man som protagonisten Jodie Holmes, en tjej med paranormala krafter vars liv är sammanbundet till ett väsen, eller spöke, som heter Aiden. Man följer hennes liv i olika åldrar, från det att hon som åttaåring utsätts för mentala tester, till första partyt och värvningen hos CIA, med mycket mera. Man får vara med om flera sorgliga, lyckliga och intensiva ögonblick när Jodie slits mellan hopp och förtvivlan under spelets 12-14 timmar och det ska väldigt mycket till för att man inte ska reagera på vissa scener, jag har redan läst om flera som rent utav gråtit.

Ibland var jag arg och hämndlysten över det som hände, ibland fick jag kalla kårar och var tvungen att ta en paus i spelandet från de mystiska kusligheter som pågick (förstärkt av den väldigt passande musiken), ibland blev jag glad när Jodie lyckades, ibland tårögd när det var sorgligt. Jag levde mig in i storyn på ett sätt jag inte gör i många spel, om det beror på berättelsen och karaktärerna, den förträffliga musiken, eller bara själva spelupplägget, det vet jag inte, men jag ville inte att det skulle ta slut. Så här en vecka efter slutscenerna känner jag bara att jag vill ha mer av den här världen.

Jag tycker storyn påverkar ungefär som Bioshock: Infinite men oftare. I Infinite kommer det mesta i slutet, men i Beyond lever man sig in mer i Jodies roll och ögonblicken är utfördelade över hela spelet. David Cage ville att spelet skulle få oss att känna många olika känslor och det får man säga att han lyckats med.

Dock önskar jag nog att storyn fördes fram kronologiskt istället för att hoppa fram och tillbaka i tiden som den gör. Känns lite som att spela Duke Nukem Forever, väldigt ihopklistrat. Men kanske var det bättre så ändå, jag spelade det inte i kronologisk ordning trots allt så det är svårt att veta. I början var jag rätt förvirrad, men till slut föll pusselbitarna på plats.

Man kan förresten inte bara spela som Jodie, utan även som Aiden genom att trycka på triangel. Faktum är att Beyond går att spela igenom i coop. En styr Jodie och den andra personen styr Aiden. Man kan köra med två Dualshock, men det går även bra för den ene att spela med surfplatta/smartphone om man laddar ner en viss app.

Aiden används främst för att lösa (väldigt enkla) pussel och döda eller ta över fiender. Detta är dock också väldigt begränsat, särskilt striderna. Du kan bara döda eller ta över dem som Quantic Dreams vill så det känns som lite av en förlorad möjlighet. Ett tips är dock att använda Aiden ofta för man kan manipulera förutbestämda objekt och det gäller att hitta alla för att på så sätt få se saker i storyn man annars kunde ha missat.

Den stora grejen med Beyond är dock att Jodie gestaltas, både röst och likhet (woho!) av megastjärnan Ellen Page och även att Jodies faderfigur Nathan Hawkins spelas av en annan megastjärna, Willem Dafoe. Något liknande har aldrig hänt förut men jag hoppas att detta är början på en era där fler filmstjärnor ställer upp i spel. Med Page och Dafoe kan man förstås förvänta sig en överlägsen röstprestation och det får vi också. De är proffs helt enkelt, att de kan framföra ofta känsliga scener så påtagligt utan några som helst av de hjälpmedel som de är vana vid att ha i filminspelningar är fascinerande. Faktum är att Ellen Page kallade detta hennes mest utmanande roll hittills. Och även de flesta birollerna görs exemplariskt.

Den andra stora grejen är att grafiken på ansiktena är det bästa jag sett i spelväg. The Last of Us fick inte behålla kronan länge, dvs om vi pratar om grafik i själva spelet och inte i mellansekvenser. Ibland blir det viss uncanny valley, men satan vad likt det är ändå. Sättet håret är renderat på och rör sig är i samma bollpark som Lara Croft med TressFX och detaljnivån på ansiktena är enorm, vilket Quantic Dreams inte skyler med när de slänger upp Jodies face på huvudmenyn.

Som ett exempel, jag hade aldrig sett skådisen Erik Winter innan, men jag vet vem det är i spelet. När jag Googlade honom kände jag igen honom direkt. Även animationerna håller väldigt hög klass, Jodie har en annorlunda ställning beroende på om hon är ledsen, rädd, normal, smyger, osv. Övrig grafik, dvs grafiken på miljöer och effekter, ja den duger men är inte i samma klass. Frameraten dippar även den ibland.

Det som jag tycker är mindre bra är gameplayet, som ofta är... tråkigt. Visst, du kan röra Jodie som du vill och ofta snurra runt med kameran, men vart du ska är väldigt hårt scriptat, kameran pekar för det mesta i rätt riktning och du förpassas till att gå dit kameran vill och trycka på knappar lite då och då. Klättra upp för ett berg? Tryck på en serie förbestämda knappar. Komma loss från någon? Tryck flera gånger på X. Eller vad nu skärmen anger att du ska trycka på. Det finns inte ens någon springknapp, Jodie springer/går automatiskt beroende på situationen. Om hon behöver skynda sig småjoggar hon, om det brinner springer hon, osv.

När du ska slåss använder du högerspaken och rör den åt det håll Jodies händer/fötter är på väg när det går i slowmotion. Ibland tyckte jag det var oklart vart jag skulle trycka åt, men även om man missar så kan man inte misslyckas. Det spelar ingen roll om du gör fel, du kan inte få game over och starta om. Det är ett medvetet val för att öppna upp spelet för även de som inte är hardcoregamers.

Slagsmålen kan vara roliga att ”se på” men stealthuppdragen och striderna i spelet är vedervärdiga. Men det finns också roligare tillfällen som när man ska laga mat (hur konstigt det än må låta) och en hel del andra grejer jag inte kan nämna. Varje gång man kan vara med och ta beslut som påverkar storyn är det kul, dock skulle jag vilja se fler just sådana situationer.

Men säg att du sitter i en soffa på en fest och en kille kommer fram till dig. Hur bemöter du honom? Du får välja bland några olika alternativ och storyn utspelar sig lite annorlunda beroende på vad du beslutar. Hur ställer du dig till främlingar som hjälper dig men ställer frågor om dig? Berättar du sanningen, ljuger eller skämtar bort frågan? Det finns också beslut som påverkar Jodie på en större skala vilket ger ett ganska bra omspelsvärde. Vissa händelser är dock förutbestämda oavsett vad du gör, vilket är lite synd. Man har inte så stor kontroll över vad som händer som spelet vill få en att tro, men man kan få fram mycket extramaterial och scener (framförallt i slutet) genom att utforska mycket med Aiden eller göra annorlunda val i en andra spelomgång.

Det går även bra att spela om enstaka kapitel, men här skulle jag velat ha en snabbspolningsfunktion eller möjlighet att hoppa över sånt som inte påverkar storyn, dvs story man redan sett. Det finns trots allt rätt mycket sånt och det blir lätt jobbigt att spela om vissa kapitel för att göra saker annorlunda när man måste sitta igenom 20 minuter av annat som förblir likadant som första gången man spelade.



Slutsats: Gameplayet i Beyond, särskilt stealth och actionsekvenserna, är i många fall tråkigt och på grund av spelets natur väldigt regisserat, men det finns även höjdpunkter och precis som i Bioshock: Infinite är det upplevelsen som gör spelet. Cinematiskt är det få spel som kan utmana. En riktigt medryckande och känslofylld story, både soundtrack och grafik är bland årets bästa, enastående prestationer av skådespelarna, framförallt av Ellen Page som drar det största lasset. Beyond är inte för alla men gillar ni storydrivna spel har ni något speciellt att se fram emot.

 

9/10 –  Fantastiskt



Allmän produktfakta
 Här finner du egenskaperna hos produkten. Ifall du anser att något är fel kan du, om du är inloggad, redigera dessa på produktens Prisjaktsida.
 

Allmänt

Genre Äventyr Sci-fi
Antal skivor 1 st
Max antal spelare (oavsett spelsätt) 1 spelare
Rek. åldersgräns 16 år

Bildegenskaper

Stödda videoformat 720p

Design

Exklusiv utgåva (samlarutgåva/limiterad) Nej

Funktioner

Funktioner

Spellägen

LAN-stöd Nej
Lokal multiplayer Nej
Online multiplayer Nej

Övrigt

Lanseringsår 2013
Utgivare Sony Computer Entertainment
Utvecklare Quantic Dream

Länkar

Varumärkets produktsida
Prisjakt © 2000 - 2022 Prisjakt   Denna sajt använder cookies.   Våra regler.   Personuppgiftspolicy.