Borderlands: The Pre-Sequel!

• Genre: FPS
• Släppdatum: 17 oktober 2014
• Utvecklare: 2K Australia
• Utgivare: 2K Games
• Plattform: PC/PS3/360

När Borderlands kom 2009 så får man säga att det var revolutionerande med loot i ett FPS. När tvåan kom 2012 förbättrade det spelet på nästan alla plan. Nu fem år efter första spelet kommer The Pre Sequel och de kör på precis samma koncept förutom att det utspelar sig på månen. Och som namnet antyder sker det mellan ettan och tvåan (prequel x sequel = pre-sequel).

Det var många förvånade miner när Pre-Sequel utannonserades som ett lastgenspel till PS3/360 och PC. Det släpps ändå i slutet av 2014 och har väl inte direkt gagnats av att inte vara på nyare konsoler. Alla som har spelat Borderlands förut kommer känna sig helt hemma. Det nya, att kunna hoppa högt tack vare månens låga gravitation, eller att behöva hålla koll på att syret inte tar slut, det förändrar inte spelmekaniken. Man behöver inte tänka särskilt mycket på syret tack och lov för man får ytterst sällan brist, inte alls om man spelar som Claptrap. Det finns små stationer här och var som man kan aktivera och ofta är man också inomhus. Syretanken är dessutom ett extra föremål att hålla reda på/uppgradera. Däremot kan den användas till att dubbelhoppa med och sedan utföra en markattack, vilket är ett bra sätt att döda fiender på utan att slösa ammo. Markattackens skada och vilken typ av skada (eld, gift, is) styrs av föremål.

I övrigt är det ju helt enkelt Borderlands. Det finns nya vapen och nya karaktärer, bland annat kan man spela som ikonen Claptrap och man kan få vapen som t.ex. en shotgun som skjuter laser eller en sniper som fryser fienden. Humorn är fortfarande rolig, speciellt Jacks dialog. Eftersom utvecklarna är baserade i Australien är det ofta australiensisk humor som gäller dock med australiensisk slang.

Man springer dessutom omkring i samma miljö hela tiden förutom mot slutet, månen är ju en stor grå sten. Och man springer mycket, på stora ytor. Det finns fordon, men eftersom det av någon anledning finns hål, lava och issjöar lite här och var så måste man konstant lämna dem för att manuellt hoppa över avgrunder, eftersom det är enklare än att klara hoppet med fordonet.

Sen har vi karaktärernas olika förmågor. Vi spelade coop med tre spelare och Claptrap har som specialare att det händer lite olika saker som påverkar alla i laget. Bland annat kan man börja studsa okontrollerat. En annan grej är att pistolerna börjar spruta ut ammo automatiskt. Detta är bra om man möter en svår fiende, men inte så där jääääättebra när man skjuter slut på dyrbar ammunition när ingen fiende är i närheten ens. Som tur är kan man byta fram och tillbaka mellan vapen för att inte slösa något. Enforcern Wilhelm har däremot två mycket användbara flygande drönare, en som attackerar och en som helar.

Vi varvade det på 22 timmar (PC-versionen) men sedan tillkommer ju new game+ med bättre vapen så det finns mer speltid att hämta.




Slutsats: Pre-Sequel är ett mellanspel i serien inför den eventuella trean, kanske lite dyrt prissatt. Det som gör Borderlands roligt finns fortfarande där, att få nya vapen och spela coop, men det är det sämsta av de tre spelen imo. Finns dock inte överdrivet många coop-alternativ i FPS-genren så är man ute efter det så funkar det absolut. Det gör inget nytt, men man vet vad man får.

7/10 –  Bra