- Genre: Äventyr
- Släppdatum: 22 januari 2016
- Utvecklare: DontNod Entertainment
- Utgivare: Square Enix
- Plattform: PC/PS4/XB1/PS3/360
Life is Strange är ett äventyrspusselspel uppdelat i episoder i ungefär samma stil som Telltales Walking Dead. Man spelar som högskoletjejen Max som precis kommit in på en specialkurs med fotoinriktning i sin gamla hemstad. Tidigt i spelet får Max superkraften att kunna spola tillbaka tiden och detta använder man för att lösa pussel och ändra utgången på konversationer.
Säg att du t.ex. behöver någonting som ligger utom räckhåll på en tvättmaskin. Du kan då sätta igång tvättmaskinen så att saken ramlar ner, men den ramlar då ner bakom en hylla så du inte når den ändå. Fast på marken ser du en kartongbit, så kanske ska man spola tillbaka tiden och se om man kan använda den på något sätt?
Eller i konversationer så kan man välja olika svar och sedan spola tillbaka tiden för att se vad som passar bäst. Ska du rapportera en viss händelse till rektorn eller inte? Hur reagerar rektorn om du gör det och hur reagerar han om du ljuger? Utgången av det och andra beslut förändrar storyn och hur folk behandlar dig.
Det man gör är i stort sett att gå runt i skolan och många andra miljöer och undersöker saker och pratar med folk. Det är lite som ett Veronica Mars-avsnitt. En tjej som heter Rachel är försvunnen och ingen vet vad som har hänt med henne. Max går runt och samlar info samtidigt som hon hanterar att hon är ny i klassen och har återvänt till sin hemstad där hon lämnade sin barndomsvän Chloe på den tiden.
Spelets grafiska stil är rätt skön, lite tecknad. Den bygger på Unreal Engine 3 och är därför inte så avancerad, men bra nog. Det största problemet ligger i att läppsynkningen inte håller måttet. Budgeten har, enligt utvecklarna, gått till storyn och dialogen och dialogen är således mycket väl genomförd och musiken fantastiskt bra; låtarna förstärker vissa känslomässiga stunder ordentligt. Det är ett av de bästa spelsoundtracken under 2015 enligt mig och utgör ”50 % av spelet” enligt Dontnods kreativa direktör.
Ovanstående text är på ett ungefär vad jag skrev efter att ha spelat första avsnittet för ungefär ett år sedan. Nu har alla episoder släppts digitalt för flera månader sedan och spelet släpps som fysisk utgåva den 22 januari, så jag tänkte att jag skulle skriva lite kort om mina intryck efter att ha spelat klart hela spelet.
Det första avsnittet gav mersmak, men inte så mycket mer. Jag kände att det var ett bra spel, knappt, som jag möjligtvis kunde tänka mig att spela igenom. I episod två ändras allt. De val jag gjorde i ettan får stora konsekvenser och jag var tvungen att komma ihåg detaljer för att kunna påverka handlingen på ett dramatiskt sätt. I episode tre fortsätter sedan berg- och dalbanan och slutar på ett sätt man aldrig hade kunnat lista ut och episod fyra speedar bara upp all the feels ytterligare. Episod fem är väl kanske den sämsta episoden av alla, utan att för den sakens skull vara dålig.
Det är svårt att beskriva någonting av det som händer utan att spoila storyn, men episod två, tre och fyra framförallt är så fantastiskt bra att jag utsåg Life is Strange till ett av mina tre bästa spel under 2015. Det är befriande med ett spel som bygger på att försöka rädda och prata med andra och inte skjuta och döda dem, och ett spel där ens val faktiskt har konsekvenser. Under spelets gång så hade jag ofta stor beslutsångest när jag ställdes inför beslut som är permanenta och inte kan göras om, och efter att ha spelat klart en episod så funderade jag på olika scenarion och frågor som hade kommit upp, vilket är ett mycket gott betyg. Spelets två stora stjärnor, Max och Chloe, är fenomenala nya kvinnliga karaktärer och deras samspel genom spelet blir bara bättre och bättre.
Life is Strange vann flera utmärkelser under året och försäljningsmässigt gick det riktigt bra, så pass bra att en uppföljare har utannonserats.
Slutsats: Om ni inte har köpt det ännu så kan jag bara rekommendera det, vare sig det är digitalt eller fysiskt, finns även en särskild begränsad utgåva. Jag har läst många intryck från gamers, men jag tror faktiskt inte jag sett en enda person som har tyckt att det är dåligt. Storyn är ungefär 15 timmar lång allt som allt och det är lätt ett av de bästa spelen under 2015 enligt mig; känslomässigt, annorlunda och effektfullt.