Ratchet & Clank

• Genre: Plattform/action
• Släppdatum: 20 april 2016                   
• Utvecklare: Insomniac Games
• Utgivare: Sony
• Plattform: PS4

Den en gång gyllene 3D-plattformsgenren har nästan dött ut. Ratchet & Clank-serien har dock alltid funnits där i snart 15 år och efter en viss försening kliver nu de atypiska hjältarna in i dagens generation för första gången i och med PS4.

Trendigt nog så är det alltså en reboot av det allra första spelet från 2002 som tillsammans med en film ska försöka ge nytt liv åt genren. För min del var det dock först 2012 som jag för första gången fick uppleva R&C tack vare HD trilogin till PS3, och inte långt senare nötte jag mig igenom resten av spelen inklusive 2013 års Into the Nexus. Nu är spelen några av mina favoriter och minnet utav originalspelet var fortfarande ganska färskt när jag satte mig med R&C 2016.

För den som inte testat på R&C så kan jag kort och gott beskriva det som ett lättsamt sci-fi äventyr med mycket komik, färgglada världar, plattformande, massor av action och inte minst samlande av olika prylar. Originalet var egentligen ganska avskalat men som tur är har Insomniac lagt in uppgraderingssystemet från de senare spelen i serien, så både Ratchet och alla hans vapen kan stiga i nivå genom att ta kål på fiender. Dessutom kan man nu samla olika kort med motiv hämtade ur alla tidigare spel i serien, för att få läsa lite kul fakta och låsa upp bonusar genom att fullända kortuppsättningar. Så de som är rädda för att spelet skulle vara för simpelt behöver inte vara oroliga – Insomniac har gjort om spelet från grunden och har verkligen moderniserat det.

Men nu till det viktiga. En sak som jag efterfrågade i min recension av Into the Nexus var ett riktigt next-gen spel, eftersom R&C alltid har varit ett tekniskt mästerverk var jag nyfiken på att se vad utvecklarna skulle kunna göra med dagens konsoler. Och grafiken i R&C 2016 slår faktiskt över förväntan - det är utan tvekan ett av de snyggaste spelen jag har spelat. Normalt sett bryr jag mig inte mycket om grafik, men i ett sådant här spel där det är action non-stop och visas upp häftiga effekter och explosioner över hela skärmen och flyger omkring vad som känns som miljontals skruvar (spelets valuta) så gör grafiken väldigt mycket. Att det bara körs i 30 FPS jämfört med 60 som i HD trilogin, och att de använder motion blur för att dölja detta när man snurrar kameran, är en besvikelse i början, men man vänjer sig snabbt.

Första gången jag ser kameran panorera över lavavärlden Gaspar tror jag knappt att det är sant, och det blir inte sämre. På den frusna världen Batalia ska man infiltrera ett fort i ett snöoväder och det ser fantastiskt ut. På Pokitaru får man chansen att dyka omkring tropiska öar och se på undervattenslava, samt klättra i klippor fulla av vattenfall. Färgnyanserna sprakar verkligen, men de har också lyckats få till en mer dyster stämning i inledningen av Quartu, där man möts av en helt svart, förorenad himmel och mängder av giftig rök som spottas ut från robotfabriker som liknar Sith-tempel.

Jag kommer ihåg de flesta av världarna, men Insomniac har rört om i grytan och tagit bort vissa planeter och ändrat en hel del, så det känns ändå som en ny upplevelse. Även när det gäller vapnen så känner man igen de flesta från originalet, men några är tagna från andra spel i serien och ett par är helt nya. Pixelizer är ett av dem, och det är redan mitt nya favoritvapen i hela serien (med hård konkurrens från vapnet som transformerar fiender till snögubbar i Into the Nexus). Pixelizer är en shotgun som får fiender att se ut som 8-bitar när de blir träffade, och när de dör så exploderar de till Minecraft-liknande block. Riktigt häftigt! Balansen på vapnena är kanske inte den bästa, vissa vapen känns lite för kraftfulla inklusive de nya, plus Groovitron som är en discokula som får fiender att dansa. Men så har R&C aldrig varit om balanserade vapen, utan häftiga och roliga vapen. Det ultimata vapnet, R.Y.N.O., låser man den här gången upp genom att samla kort.

Själva storyn berättas från framtiden i tredjeperson av Captain Qwark. Det är lite rörigt, men man kan säga att själva filmen är nutiden och de ser tillbaka på det allra första äventyret (som man då spelar igenom). Det ska finnas runt 20 minuter klipp från filmen, och de håller väldigt hög kvalité. Det känns verkligen som Disney (finns svenskt tal på allt också), med bra animerad grafik och komik på hög nivå även för oss som kanske inte riktigt är barn längre. Det kan dock bli lite dåliga övergångar när spelet byter direkt från filmklipp till mellansekvenser gjorda i spelet, för då märker man att spelgrafiken inte riktigt håller filmkvalité ännu.

Det finns inte så mycket negativt att säga egentligen, men om det är något jag måste plocka fram så är det hovercraftracingen och sekvenserna där man flyger i rymdskepp a la Star Fox. Men de är så få så det är absolut inget som blir störande. Pussel finns det inte mycket av heller men de man får lösa är lite för simpla, jag saknar något som Nether Rifts från Into the Nexus. Och när ska de få för sig att lägga in en minikarta? Men som ni säkert förstår så är detta bara småsaker som man inte behöver bry sig om.



Slutsats: Det är konstigt, för alla Ratchet & Clank-spel är i grunden exakt likadana, men ändå tröttnar jag aldrig på att skjuta sönder allt jag ser eller på att hoppa runt och samla gyllene skruvar. PS4-debuten är ett charmigt äventyr för både nya spelare och de som redan har kört igenom originalet, med kul klipp från filmen och många nyheter. När man har nått slutet, vilket tar runt 15 timmar, så väntar en ny genomgång med Challenge Mode där man kan fortsätta att uppgradera sina vapen. R&C 2016 är framförallt sjukt snyggt och när man flyger runt med sitt jetpack i en vulkan och får gigantiska monster att likna Mother Brain från Metroid med pixeleraren, allt med skön old-school technomusik i bakgrunden, så är spelglädjen total. Det här får full pott, nu hoppas jag bara på fler R&C-spel till PS4, och då gärna med lite större världar.