Star Fox Zero

• Genre: Action
• Släppdatum: 22 april 2016                   
• Utvecklare: Nintendo, Platinum Games
• Utgivare: Nintendo
• Plattform: Wii U

Fox McCloud, den gamle räven, har inte haft något eget spel på Nintendos stationära konsoler på 11 år, då Star Fox Assault kom ut till Gamecube. Han har mest fått gästspela i Smash Bros under åren medan fansen har skrikit efter ett nytt Star Fox, och i år är det alltså till slut dags för Fox att spela huvudperson i sitt egna spel.

Star Fox Zero är följer i stort sett samma gameplay som N64-klassikern Lylat Wars, dvs du har ditt skepp, Airwing, och flyger för det mesta framåt som på räls medan du skjuter fiender. Men skeppet kan även förvandlas till en walker som kan gå på land, vilket öppnar nya vägar på banorna. Därutöver finns också en tank (som även kan flyga) och ett helikopterliknande fordon kallat Gyrowing.

Disclaimer: Jag har egentligen aldrig fattat tycke för Star Fox-spelen, men jag bad om att få recensera det eftersom jag hörde att det hade coop och tänkte att det kunde vara kul. Så denna recension är baserad på coopläget. I singleplayer måste man styra med gamepaden och många har klagat på den otraditionella kontrollen som ibland kräver att man växlar mellan att titta på gamepadens skärm och TV-skärmen. Detta problem finns inte i coopläget där en spelare styr skeppet med t.ex. en procontroller, medan den andre tar hand om skjutandet på gamepadens skärm.

Detta funkar helt okej, så bra som det kan när man inte själv gör allting. Jag som tog hand om att styra skeppet behövde bara fokusera på att akta mig för skott, medan min medspelare försökte rikta in skotten efter bästa förmåga. Något som inte var helt lätt alla gånger eftersom mitt svängande förstör siktet lite grann. Den enda gången vi fick problem var på slutbossen och det eftersom kontrollen där är så sjukt dålig att man inte har något djupseende överhuvudtaget när man försöker ta liv så man missar dem oftast eller åker in i väggen och skadar sig extra.

Spelet som sådant tyckte vi båda var okej på sin höjd, men inte mer än så. Det tog bara fyra timmar att nå slutbossen så om man bara är ute efter ”storyläget”, om man nu kan kalla det för en story, så är det snabbt över. Tanken är annars att man ska försöka slå poäng, hitta medaljer och låsa upp mer innehåll och då kan man nästan dubbla tiden.

En sak angående ljudet som är lite störande är att rösterna från Fox trogna vänner Falco, Peppy och Slippy kommer från gamepadens högtalare. Så om man sitter med headset hör man inte det och om man har på hyfsat högt ljud från högtalarna får man också problem att höra det. Musiken i övrigt är som med mycket annat i spelet väldigt klassisk/retro. Star Fox Zero är gjort för de som älskade Lylat Wars förr i tiden, så mycket är uppenbart. Det är inte ett spel som har gjorts för att sälja en massa enheter utan ett spel som är gjort för fansen av en nischeserie, som dessutom försöker dra nytta av rörelsekontroller och gamepadskärmen.

Slutsats: Gillade du Lylat Wars, en gång för länge, länge sedan? Då finns det ganska stor chans att du kommer att gilla Star Fox Zero för det är som skräddarsytt för dig. Gillade du inte Lylat Wars? Då lär du inte heller gilla detta. Så enkelt är det faktiskt eftersom Star Fox Zero följer Lylat Wars mall väldigt hårt.