Sökresultat Sökningen pågår Sökresultaten dyker upp här efterhand. Du kan fortsätta skriva om du vill begränsa sökningen.
Söker efter filmer
Söker efter produktkategorier
Söker efter användare
Söker efter gallerier
Sök forumtrådar
Stäng

Som registrerad användare på MinHembio kan du utnyttja många funktioner som du annars inte har tillgång till:

  • Skapa ett galleri och filmsamling
  • Skriva inlägg i forumet
  • Skapa prisbevakningar på Prisjakt
  • Annonsera gratis på Marknaden.
  • Ge omdömen på produkter och butiker

 Klicka här för att bli medlem.

Användarnamn  
Lösenord  
     
     
 
 Glömt ditt lösenord?
Klicka här
 

Hey! Pikmin

Skriven av: Freezard  |  Datum: 2017-07-28  |  577 besökare



  • Genre: Pussel/Action
  • Släppdatum: 28 juli
  • Utvecklare: Arzest
  • Utgivare: Nintendo
  • Plattform: 3DS


I
väntan på Pikmin 4 dyker det första sidospelet i serien upp till Nintendo 3DS, och även om det innehåller många familjära element så är grundkonceptet helt nytt. Utmaningen blev tyvärr dock helt bortblåst i övergången.

Till skillnad från sin storebror så är alltså Hey! Pikmin ett sidoscrollande 2D-spel med fokus på pussel och action. Borta är den strategiska biten med att fördela Pikmin till olika arbeten, vilket är förståeligt eftersom det inte skulle fungera bra varken i 2D eller med den kontrollen som Nintendo 3DS erbjuder, men i min mening så var det just den biten som var själva hjärtat i serien. Nu bjuds det istället på en ny upplevelse som fansen egentligen hade kunnat vara utan.

Återigen kontrollerar man Captain Olimar som är på väg hem till Hocotate, då hans rymdraket kraschlandar på en främmande planet. Känns igen? Ja, det har hänt förut. Olimar stöter kvickt på de utomjordiska Pikmin som hjälper honom i resan om att samla ihop 30 000 Sparklium och ta sig hem igen. Sparklium kan man samla lite överallt men det mesta får man genom att hitta vardagliga (för människor) föremål utspridda över varje bana. Detta är själva pusseldelen då de ofta är gömda eller kräver att man har tillräckligt många Pikmin vid liv.



Även om banorna är små så utforskade jag sällan banorna helt ut, dock uppnådde jag målet precis efter sista banan, så det gäller att leta en del i alla fall. Det som jag irriterade mig lite på var att det är omöjligt att veta vilka vägar som leder till föremål och vilken väg som är den man ska ta för att fortsätta framåt i banan, så det blir ofta att man väljer en väg och sen antingen inte kan eller helt enkelt inte orkar gå tillbaka.

På tal om banor så finns det åtta världar med fyra banor i varje plus en boss. Det är lagom långt, och vill man spela mer kan man gå tillbaka och samla alla föremål. Dessutom finns det hemliga banor som ger en fler Pikmin i sin park eller Sparklium. Jag fattade dock aldrig vad det var som gjorde att jag låste upp dessa banor, men de var mest en bonus ändå. I Pikmin-parken jobbar alla Pikmin som man samlar på sig med att få fram ännu mer Sparklium medan Olimar är ute på sitt äventyr, en kul grej om än onödig.

Resten av spelet går ut på att kasta iväg sina Pikmin på fiender vilket man gör med pekskärmen. Det fungerar hyfsat men kan bli lite irriterande om man måste kasta iväg mängder av dem snabbt. Annars är kontrollen väldigt simpel: Olimar styrs med korset/spaken eller knapparna, man kan kalla in Pikmin genom att peka på sin visselpipa och likadant för att använda sitt jetpack. Till sist kan man även byta aktuell Pikmin-typ ifall man har flera sorters Pikmin samtidigt, men detta händer tyvärr väldigt sällan.

I Hey! Pikmin finns det totalt fem olika typer, alla från huvudspelen. Bara på ett fåtal banor hade jag två typer samtidigt, och på en enda bana i slutet hade jag tre. Detta är det största problemet med spelet – det blir alldeles för enkelt, utmaningen saknas helt. Alla pussel och hinder blir väldigt systematiska när man bara har en typ av Pikmin, lösningarna blir självklara. Att dö av fiender är dessutom i princip omöjligt, den enda gången jag dog var när jag ramlade ner i gift i sista världen.

En sak som Hey! Pikmin gör rätt är dock att det bibehåller charmen med Pikmin. Ofta när man stöter på varelserna i det vilda spelas små mellansekvenser upp där deras dumdristiga nyfikenhet försätter dem i kniviga situationer, och man märker verkligen av deras kärlek för Olimar. Stämningen är absolut lika gullig som i konsolspelen. I sin loggbok kan man även läsa om de olika föremål och varelser man stött på, och det är precis lika humoristiskt skrivet som man är van vid. Grafiken och ljudet är också bra utan att imponera, med snygga 3D-modellerade bossar och ett par trallvänliga låtar.



Slutsats: Hey! Pikmin prövar på något nytt, men är alldeles för simpelt och enkelt för min smak - jag saknar verkligen den taktiska utmaningen som konsolspelen innehåller. Det är väldigt svårt att misslyckas, både med att samla ihop tillräckligt med resurser, men även med att dö eller fastna vid pussel. Dock är det ändå ett charmigt och gulligt spel som passar bättre för nya spelare och barn, ett spel som man kan spela lite då och då utan att ta det alltför seriöst.



Allmän produktfakta
 Här finner du egenskaperna hos produkten. Ifall du anser att något är fel kan du, om du är inloggad, redigera dessa på produktens Prisjaktsida.
 

Allmänt

Genre Äventyr
Antal spelare
Multiplayerstöd
Rek. åldersgräns
Spelsamling

Spellägen

LAN-stöd
Onlinestöd

Övrigt

Lanseringsår
Utgivare
Utvecklare
Prisjakt © 2000 - 2017 Prisjakt   Denna sajt använder cookies.   Våra regler.