Cuphead

• Genre: Run and gun
• Släppdatum: 29 september 2017
• Utvecklare: StudioMDHR
• Utgivare: StudioMDHR
• Plattform: PC/Xbox One

Från ett par indieutvecklare kommer Cuphead, deras allra första spel som har tagit sju år att utveckla. Förbered dig på att slita ut dina hårstrån, för detta är ett av de svåraste men också bästa spelen någonsin i den lite ovanliga genren.

Det börjar med att huvudkaraktären Cuphead, enveten som han är, förlorar ett dumt vad mot djävulen på ett kasino och är tvungen att samla kontrakt från andra invånare på ön för att få tillbaka hans och sin brorsas själar. Detta gör man genom att klå invånarna i en bossfight, så spelet består mestadels av en samling bossar. Ett väldigt unikt upplägg som dock är hur kul som helst då utvecklarna har lagt mycket tid på att varje boss ska vara annorlunda att möta.

Spelet är inspirerat av tecknade filmer och serier från 1930-talet och kör med samma slags grafikstil i 2D. Alla karaktärer och animationer är handritade och en av höjdpunkterna med spelet är att upptäcka alla animationer. Det finns över 20 bossar och nästan alla bossar har 3–4 olika faser där varje fas använder sig av en mängd olika attacker, så det blir en slags kedjereaktion av animationsgodis och skott och explosioner som aldrig tycks ta slut.



Förutom att skjuta, hoppa och dasha kan man även parera alla saker som är rosa genom att hoppa och trycka på hoppknappen. Timingen för att parera är ganska precis så det är inte helt lätt att göra samtidigt som man försöker undvika projektiler som flyger över hela skärmen, men lyckas man fylls ens supermätare upp en bit. Supers är väldigt kraftfulla attacker precis som i fightingspel. Ibland måste man även parera föremål för att undvika att ta skada, eftersom man dubbelhoppar genom att parera.

Förutom bossfighter kan man även ta sig an sex mer klassiska sidoscrollande banor. Dessa påminner mycket om Ghosts ’n Goblins och Contra där fiender spawnas i en galet snabb och oförutsägbar takt samtidigt som man plattformar sig igenom banan. Jag tycker inte alls att dessa var lika roliga som bossarna tyvärr förutom någon enstaka bana, utan många var bara frustrerande då det inte finns några checkpoints och man måste ständigt hålla koncentrationen i topp för att undvika flygande fiskar som dyker upp från alla möjliga håll eller zombies som kan spawnas direkt under en.

På just run and gun-banorna kan man i alla fall samla på sig mynt som används i affären för att köpa nya vapen, utrustning och supers. Du kan bara använda två vapen och en av de andra samtidigt dock, så det gäller att välja rätt prylar för varje boss. Grejen är att balanseringen av de olika sakerna är rent ut sagt usel och jag använde aldrig något annat än föremålet där man blir odödlig när man dashar och första supern. Vissa av de andra föremålen är skrattretande dåliga i jämförelse. Även när det kommer till vapen var charge shot det klart starkaste och något annat vapen behövdes egentligen aldrig efter att vi kom på att bossarna smälte av uppladdade skott. Vapnet som skjuter bakåt och det som skjuter studsande bollar använde vi ens aldrig. Om man i alla fall vill byta sina prylar så kan man inte göra det mitt under fighten utan måste återgå till världskartan, vilket känns onödigt då laddningstiderna är ganska långa.



En annan grej jag vill klaga på är att det lokala co-op läget för två spelare inte är helt felfritt. Till exempel när ena spelaren parerar så stannar spelet upp lite (tänk The Wind Waker) och i ett hetsigt spel som detta så resulterar det ofta i att den andra spelaren kommer av sig och förlorar ett liv. Att parera samma föremål samtidigt för att dubbelhoppa sig vidare är nästan omöjligt eftersom pareringen ofta inte registrerar för den andra spelaren så den ramlar istället ner och dör. En annan sak som ställer till problem i co-op är att bossarna kan välja vilken spelare de vill attackera, så det blir ibland svårt att förutsäga vilka riktningar projektiler tar. Å andra sidan kan man återuppliva varandra i co-op genom att parera ens själar när de svävar uppåt, men det är definitivt ingen garanti att man lyckas med det.



Slutsats: Cuphead är ett riktigt svårt spel som lätt kan bli frustrerande. Det är mycket trial-and-error, där det gäller att lära sig alla bossarnas olika faser och attacker. Förbered dig på att spela om varje boss väldigt många gånger alltså, men desto större är belöningen när man lyckas klå en svår boss som man kämpat med länge. En boss som redan känns som en klassiker är den salsadansande solrosen. Hysteriskt roligt när man försöker undvika hans attacker samtidigt som han hånar en med sin dans och sitt skadeglada ansiktsuttryck. Några andra av mina favoriter är en slags Elliott-drake och en clown, båda riktigt utmanande. I Cuphead finns garanterat en boss för alla.

Run and gun-banorna är inte lika spännande utan de blir snabbt irriterande och jäktiga att spela på grund av den oändliga spawningen av fiender. Ibland får man även spela i ett flygplan a la Gradius, och dessa var inte heller mina favoriter. Buggar som att vi fick starta om spelet en gång när det frös och att handkontrollen slumpmässigt tappar uppkoppling då och då förstör också lite av upplevelsen, även om det för det mesta är buggfritt. En bossrush mot slutet av spelet där man ska kasta tärning för att ta sig framåt och möta olika bossar kändes onödig, och det blev mest bara jobbigt på grund av all laddningstid.

Men i det stora hela är Cuphead ett av de bästa spelen hittills i år och ett givet köp för de allra flesta. Faktiskt är det en stöld då det bara kostar 20 € och lätt tar en 10 timmar att bara varva, och till det kan man försöka få högsta rank på varje bana vilket lär ta evigheter. Det kanske inte är helt lämpat för de som har en kort stubin eller småbarn på grund av den brutala svårighetsgraden, för även om det finns en enklare nivå så missar man den sista fasen av varje boss i det läget och kan heller inte komma vidare och varva spelet, så man går miste om för mycket av charmen med spelet att jag inte kan rekommendera det läget. Till de som dock vågar anta sig utmaningen säger jag: lycka till.