Sökresultat Sökningen pågår Sökresultaten dyker upp här efterhand. Du kan fortsätta skriva om du vill begränsa sökningen.
Söker efter filmer
Söker efter produktkategorier
Söker efter användare
Söker efter gallerier
Sök forumtrådar
Stäng

Som registrerad användare på MinHembio kan du utnyttja många funktioner som du annars inte har tillgång till:

  • Skapa ett galleri och filmsamling
  • Skriva inlägg i forumet
  • Skapa prisbevakningar på Prisjakt
  • Annonsera gratis på Marknaden.
  • Ge omdömen på produkter och butiker

 Klicka här för att bli medlem.

Användarnamn  
Lösenord  
     
     
 
 Glömt ditt lösenord?
Klicka här
 

MotoGP 18

Skriven av: Freezard  |  Datum: 2018-06-14  |  546 besökare



  • Genre: Racing
  • Släppdatum: 7 juni 2018
  • Utvecklare: Milestone
  • Utgivare: Milestone
  • Plattform: PC/PS4/Xbox One


D
et årliga MotoGP har gjorts om från grunden i en slags reboot av serien. Tyvärr har det inte blivit någon lyckad nysatsning.

Jag minns när jag lirade det allra första MotoGP, då under THQ:s fana. Man kan tro att mycket har förändrats sedan dess, men så är inte fallet. Milestone har tagit över serien sedan några år tillbaka och de har verkligen satsat på att ge MotoGP en professionell look, till exempel finns alla tävlingar med från årets säsong och massor av förare och motorcyklar som alla är fullsmockade med sponsorer och reklam precis som i verkligheten.

Det handlar verkligen inte bara om själva loppen här, utan du kan mecka med massor av olika grejer och får följa med backstage och se coachen peppa dig och så vidare. Före varje tävling i karriärläget får man också se ett montage av hur det ser ut i landet/staden, typ som i Melodifestivalen. Allt kommenteras av en hyfsat entusiastisk kommentator. Givetvis kul för den som är insatt, men för mig som inte följer sporten blev alla olika skärmar och laddningstider bara ett hinder inför varje race. Det går liksom inte bara att börja köra utan det känns ibland som lika mycket managerspel som racingspel.

Och själva racingen är inte alls kul. Kontrollen är slö som sirap – för att ta kurvor är man tvungen att bromsa upp rejält och svänga flera sekunder innan man når kurvan. Det är i princip omöjligt att få något flyt på det hela då det är kurvor hela tiden, och jag var chanslös även på very easy. När jag satte på automatisk bromsning blev det bättre, men då känns det i och för sig inte som att jag spelar själv. Efter ett tag kom jag på att det är bättre att köra igenom gräs och grus istället för att ta skarpa kurvor, eftersom det knappt är någon nackdel att köra på dåliga underlag förutom att det går aningen långsammare och att man slumpmässigt kan krascha.



Att krascha är frustrerande då man förlorar typ 5 sekunder, så kraschar man ett par gånger är man i princip körd. Det hjälper då inte att motståndarna kan köra in i en (och det kommer de att göra då de verkar tro att det är Burnout) och klara sig undan medan man själv ramlar och vurpar all världens väg. När jag försöker preja dem dock så sker samma sak – jag är den som kraschar. Svårt då att det är en 25 deltagare på banan som man måste akta sig för.

Jag hade inte stora förväntningar på grafiken när jag startade upp spelet, men den är under all kritik. Det ser ut som ett spel från förra generationen som bäst, med dåliga texturer, träd bestående av simpla sprites, och som om det vore ett filter som gör allt suddigt och urvattnat. Förarna ser ut som statyer när de åker då de är fastklistrade på sina motorcyklar och inte rör sig överhuvudtaget, vilket syns ännu tydligare när man svänger. Fartkänslan är dessutom noll. Vid varje start känns det mest som att jag befinner mig i en zombiehord och eftersom ett race är minst 5 minuter tar det inte lång tid tills jag själv känner mig som en zombie som kör NASCAR på auto-pilot. Regneffekterna och reflektionerna när det är mörkt är snygga dock, och motion capture-tekniken är absolut det som imponerar mest, men det märks ju bara av mellan själva loppen.



Slutsats: MotoGP 18 bör endast de mest hängivna fans prova på, då man säkerligen kan ha kul med alla autentiska förare, motorcyklar, och de 19 realistiska banorna. Själva racingen är oerhört tråkig dock, och grafiken är pinsam för att vara från denna generationen. Visst blir det lite roligare beroende på bana, men jag blev uttråkad snabbt och dessutom frustrerad då det tar evigheter att ta sig förbi alla laddningsskärmar. Jag försökte prova Time Trial men varje gång så låste sig spelet och jag var tvungen att avsluta det. Online fungerade inte heller, då spelet inte kunde ansluta till PSN.

Jag förstår inte heller varför Milestone har valt att inkludera en funktion för att spola tillbaka tiden i en superrealistisk simulator. Bara för att rewind är något som de har med i sina andra mer arkadliknande spel betyder det inte att det är en bra idé att slänga in det i alla spel. Jag tog en titt på hur det gamla MotoGP 2 från 2001 såg ut, och kunde snabbt konstatera att jag väldigt gärna hellre hade spelat det idag än MotoGP 18.



Prisjakt © 2000 - 2018 Prisjakt   Denna sajt använder cookies.   Våra regler.   Personuppgiftspolicy.