Jag tänkte presentera vad jag kommit fram till under denna korta session.
Hårdvara:
signalkälla: H/K DVD25
förstärkare: H/K AVR507LE
Mjukvara: (Artist; låt/låtar (CD/Album))
Leonard Cohen; my secret life, Alexandra leaving (Ten new songs)
Tintin & hårtörrerne; Verden venter (Ref CD No54)
Cornerstone: Straight to the bone (Ref CD No54)
Titanic Soundtrack: Never an absolution
Corelli; Concerto grosso Op6, No7 (Ref CD No49)
Miriam Makeba; Cause we live for love (Ref CD No51)
Några fler lyssnades sporadiskt men dessa var de jag använde mer seriöst vid jämförelsen.
Kort fakta om kombatanterna
Kef Q-5
2,5-vägs golvhögtalare
Vikt: 14,5 kg
Volym:78x24x32 cm
Bestyckning: 6 ½ bas + 6 ½ Uni-Q (3/4” HF), basreflex framåt.
8ohm, 91 dB
Infinity Beta 50
3-vägs golvhögtalare
Vikt: 28,4 kg
Volym: 105x26x37
Bestyckning: 2x 8” + 5” + 1”, basreflex bakåt
8 ohm, 91 dB
Själva lyssningen gick till så att jag spelade ett stycke byta högtalare och körde samma stycke, bytte tillbaks också vidare tills jag var nöjd och hade lyssnat ut skillnaderna tillräckligt. Nästa stycke…. osv. Enklast möjliga förfarande alltså.
Utan att gå in på djupanalys vilka låtar som gav vad och var jag hörde skillnaderna så sammanfattar jag det så här.
Ljudkaraktären är väldigt skild mellan dessa högtalare och båda har sina fördelar. Vilket som är bäst beror mycket på smak men …
Q-5:ans diskant följde helhetsintrycket. Tillbakadragen och diffus. Detta jämfört med Betan som var klar och detaljerad men samtidigt lite kyligare och mer analytisk. Dock inte som föregångaren Alpha, som kunde vara vass.
I bottenregistret visade båda framfötterna men karaktären var även den ovan nämnda med skillnaden att det som var något diffust för Q-5 i diskanten istället blev lite rundare och odefinierat basen. Återigen i jämförelse med Betan som var mer kontrollerad och detaljrik i basen. Betan hanterade bottenregistren bättre helt enkelt. Sammanfattningsvis så har Betan övertaget i detaljer i låga och höga frekvenser medan Q-5:ans mellanregister verkar vara dess styrka vid en jämförelse. Betan upplevdes, i och med detaljeringsgraden, också som rappare. I snabba partier hängde Betan med utan problem. För Q-5 kunde ljudet bitvis flyta ihop något och instrument blev mindre tydliga eller drunknade.
Nämnas skall också att trots att specarna är samma vad gäller impedans och känslighet (8ohm/91dB) så verkade nivån vara några dB lägre för Q-5 vid lyssningen. Detta fick kompenseras genom vridning på volymen. Förstärkaren hade således något svårare att driva Q-5:orna. Det är möjligt att med en kompetentare förstärkare skulle såväl bas som diskant blomma ut och hanteras bättre av Q-5 och därmed göra matchen jämnare med Betan. Men i denna konfiguration så utser jag Beta 50 som favorit.
Sökningen pågår
Avancerad sökning
18 bilder
Minhembio - Senaste nyheterna






Fler
Vilka bilder visas här?