[maximm]

• 0

GTA V
Det var nog fler än jag som väntade ivrigt på GTA V, åtminstone om man fick tro köbildningen utanför den lokala elkedjan. Tack vare barnvagnen var man snabbt ute igen, och när det första dygnet passerat hade mer än tretton miljoner till gjort sitt val. Inte illa pinkat, men sen får man se det för vad det är – den största medieproduktionen någonsin efter den fjärde Pirates of the Caribbean filmen.

Redan i början av de 35 timmar spelet erbjuder öppnas en massiv värld upp, så detaljerad att det tåras i ögonen. Los Santos ackompanjeras av en enastående landsbygd som bjuder på så många platser värda att besöka att knappt en bråkdel får plats under berättelsens gång. Resterande är upp till dig att hitta.

GTA V bjuder på hela tre huvudkaraktärer – Michael; miljonär som är trött på livet, Trevor; sociopat, psykopat redneck som dödar för skojs skull och Franklin; nykomlingen från hooden som vill komma upp sig i livet. Tillsammans bildar de en ensemble som utför de allra tokigaste bankrånen, men det finns även plats för konflikter dem sinsemellan.

Givetvis stöter de på en mängd tokiga, spännande och roliga karaktärer under spelets gång, men dessa når inte upp till de från fyran i kvalitet. Berättelsen känns inte i närheten lika tung som tidigare, för även om replikerna är välskrivna och uppdragen i sig ofta är spännande är den röda tråden aldrig särskilt intressant – gängets önskan att hämta hem mer pengar.

Det tekniska däremot är helt makalöst. Spelet är så otroligt detaljerat att man hela tiden tappar hakan. Världen känns levande som aldrig förr. Bilkörningen känns härligt responsiv och till fots är det minst lika bra. Världen utnyttjas väl under de närmare sjuttio uppdragen, och man får testa på en hel del spännande utmaningar.

Visst finns det småsaker som att polisen känns onödigt hård, skjutvapnen saknar tyngd, radion inte håller samma klass som tidigare, att minispelen är rätt ut sagt kassa och att underhållningen på sidan inte är särskilt – underhållande. Men alla är de småsaker i den massiva spelglädje som är GTA V – ett av vår tids coolaste spel.

Betyg: 5 av 5 – Bäst

[Unregistereddc471864]

• 0

Polisen är rätt menlös tycker jag. Bara att köra ifrån dem och sen undvika deras radar som syns tydligt på minikartan. Förstår inte varför folk har sånna problem med poliserna.

[maximm]

• 0

För att poliserna hämmar möjligheten att ha riktigt jävla skitkul utanför uppdragen.

När jag vill busa lite på väg till ett updrag drar polisen igång värsta jakten på nolltid. Låt mig ha lite kul för fasiken!

[Zoiler]

• 0

Polisen är rätt menlös tycker jag. Bara att köra ifrån dem och sen undvika deras radar som syns tydligt på minikartan. Förstår inte varför folk har sånna problem med poliserna.

För du kan ju inte stå kvar på samma ställe och leka runt, du måste sätta dig i en bil och fly.

Redigerat av Zoiler, 06 October 2013 - 12:56.

[hifimarcus]

• 0

Sen räcker det ju med 3 stjärnor så har du helikopter i hasorna, dvs en aning svårare att fly.

[jayreso]

• 0

tl:dr
Fallout: New Vegas 8/10
GTA V (single player): 8/10

Och nu wall of text...

Fallout: New Vegas
Styrkorna är som väntat den underbara postapokalyptiska världen, som jag tycker är nästan lika bra som FO3. Kanske att jag saknar lite av landmärkena från Washington och jag hade kanske väntat mig lite mer av The Strip, men på det hela taget tycker jag världen håller måttet.

Gillar alla olika fraktioner i spelet och hur man har individuellt rykte hos dem. Gillar att man kan spela ut dem mot varandra och att man kan lösa så många konflikter både med vapen och med diplomati. Det var riktigt kul att köra i hardcore mode också. Det tillförde en hel del tycker jag och jag skulle inte vilja gå tillbaka. Så till det negativa.

En svaghet är väl som vanligt att shootermekaniken är ganska medioker (ja, jag vet att det är ett rpg ). Även om huvudstoryn var hyfsat underhållande så saknar jag som så ofta intressanta karaktärer i Bethesda-spelen (ja, jag vet att Obsidian är utvecklare. ). Röstskådespeleriet och karaktärsmodellerna imponerar í vanlig ordning inte heller. Slutdelen av spelet var något av ett antiklimax måste jag säga. Tyckte det saknade finess och rätt trist att man inte kunde fortsätta efter det, utan var tvungen att gå tillbaka till före man påbörjar sista uppdraget. Sedan känns spelet något ooptimerat, ofta dippar i bildfrekvensen.

Men på det hela taget en härlig värld att utforska och plöjde ner ca 75 timmar över tre månader. 8/10

GTA V (single player)
Vad ska jag säga om GTA V? Jag känner mig lite kluven. Jag vill verkligen tycka om det, men jag har haft kolossalt höga förväntningar på Rockstar efter RDR och jag känner inte att de kan leva upp till dem. Men det är förmodligen inte brist på kvalitet som är problemet för mig, utan snarare som jag nämnt tidigare att jag tycker RDR gör sig så mycket bättre i en öppen R*-värld än vad något GTA-spel har gjort.

Det positiva är helt klart den underbara och detaljrika öppna världen, samt det faktum att spelet har tre protagonister. Det trista är att två av karaktärerna, Michael och Franklin, inte är speciellt engagerande, utan ganska stereotypa vid det här laget. Trevor får jag ändå berömma R* för att de vågar sig på något annorlunda. För egen del avskyr jag honom, även om jag måste medge att han samtidigt varit den som fått mig att dra på smilbanden mest. Men det är synd att R* till exempel inte vågar sig på att plocka in en kvinnlig karaktär eller något annat för att bryta det trista.

Storyn är ganska blek tycker jag annars, men jag gillar hur de väver in kupperna som ska planeras och utföras. Det är nog höjdpunkten på spelet för mig. Annars är spelmekaniken ganska oimponerande, som vanligt i GTA-spelen. Karaktärerna rör sig klumigt till fots och skjutandet tycker jag är ganska medelmåttigt. Bilkörandet är helt ok dock, men jag tycker inte kombinationen lyfter till några höga höjder.

Vad gäller den öppna världen så är den som sagt fantastiskt välgjord, men samtidigt känns den så mycket som en fasad, en död värld jag inte kan interagera med och där inget jag gör påverkar den. Visst, man kan skjuta folk och köra runt som en galning, men det räcker med att man lämnar sin bil för en liten stund så är den borta. Spräng några bilar och gå ett varv runt kvarteret och allt är nollställt igen. Man kan knappt gå in i några byggnader. Staden är med verkliga mått mätt rätt folktom. Bortsett från vissa fritidssysslor så finns det inte så mycket att upptäcka mer än just världen. För min del så blir världen mer en transportsträcka mellan uppdrag, vilket är så synd.

Som jag skrivit så tycker jag RDR gör sig så mycket bättre i en R*-tappning. Visst, det är lika öde, men det funkar i en västernvärld! De underbara öppna vidderna, jagandet, blomplockandet (ja! lol) ridandet etc... jag älskar det! Fantastiskt, ett av de bästa spelen denna konsolgeneration, utan tvekan! Men GTA V... det rör mig inte i närheten på samma sätt... tyvärr.

Allt som allt är det ändå bra underhållning, draperad i en väldigt välpolerad värld med röstskådespeleri i världsklass, men för mig är det inget minne som varar. 8/10

Med det sagt så tror jag att multiplayer -som jag inte testat än- kan bli riktigt jäkla dumkul!

Redigerat av jayreso, 09 October 2013 - 21:11.

[Unregistered5deb0b1d]

• 0

Halo 4
Kom, såldes 4 miljoner och ett år senare ser många det som en flopp. Mest på grund av att många tyckte att MP var inte alls lika bra som Reach. Jag har inte spelat Reach än men jag saknade de tajta spännande matcherna från Halo 3, tyvärr så kunde inte Studio 343 ta över Bungies flagga när det gäller multiplayer. Men kampanjen var riktigt bra, kanske den bästa delen hittills i Halo-serien. Gott om varierande banor och fiender. Som vanligt med Halo behöver man skruva upp svårighetsgraden men när man gör det får man en härlig utmaning där det aldrig känns som spelet "fuskar". Dör du beror det på din egen klantighet eller att du använder fel strategi. Och dör det gör man ofta under vissa segment. Jag har varit en kritik mot COD och hur AI:n agerar där men i Halo känns det aldrig som jag upplever samma sak och jag blir aldrig frustrerad efter att ha dött tio gånger i rad på samma ställe.
Historien är ett nytt kapitel i Halo-sagan och den är så där högtravande som tidigare delar och det går ganska fort innan man inte hänger med om man inte kan sin Halo-historia utan och innan. Men för mig gör det inte så mycket, jag spelar Halo för utmaningen och den tajta fina sättet spelet tvingar mig att tänka i logiska banor. Och inget The Flood är ett stort plus. Spelet var kanske i kortaste laget, kändes som att det kunde varit ett eller två kapitel till. För alla som gillar Halo tycker jag att del 4 är ett givet måste, i varje fall kampanjen. Multiplayer kan man dock hoppa.
Betyg: 4/5

[Zoiler]

• 0

Multiplayer var riktigt skoj när spelet kom ut, iofs mitt första Halo-MP så har inget att jämföra med. Men jag levlade rätt mycket och spelade med några från MHB. Sen hände det som med många andra spel, de patchade sönder balansen.

[Unregisteredf6ea3cff]

• 0

Catherine

Spoiler

”I saw that sheep who was selling stuff fall into the darkness. I think all his money was too heavy for him. He was surrounded by a cloud of coins as he fell, shining brilliantly in the light. He looked like a shooting star.”

Riktigt grymt spel. Det var väldigt tufft på normal svårighetsgrad men det kändes verkligen belönande när man väl klarat banorna med gameshow-musiken, applåderna och konfettin och man står där och skakar sin huvudkudde ”Yeah baby I made it through this night!!” Det är stressande och knepigt men det går om man bara fortsätter försöka och leta vägar. Jag älskar allt med det här spelet, ljudeffekter, story, känsla, pussel, budskap och utvecklingen (”I know you…you’re the sheep that go around and encourage others, giving them hope…”).

9,5/10

En halv poäng av för att jag fick ett dåligt slut och för att Vincent när han började förstå, ältade detta alldeles för länge.

[Unregisterede32cf070]

• 0

999: Nine Hours, Nine Persons, Nine Doors

Oväntat bra, fräschaste berättarstilen ever; påminner närmast om Phoenix Wright, men bättre. Tog 20h innan jag fick ett lyckligt slut. Rekommenderas varmt om du är sugen på ett storytungt spel med lätta pussel här och där.

Redigerat av Unregisterede32cf070, 11 October 2013 - 07:07.

[Unregisteredf6ea3cff]

• 0

Renegade Ops. Bästa thumbstick shootern jag spelat. Sista banan var riktigt tuff eftersom man måste spela om allt om man dör på slutet. Kommer nog köpa DLC. Ett perfekt spel förutom att det buggade med poängregistrering och "tryck start" buggade ur om man var för ivrig att starta om en bana så man fick ladda om hela spelet igen. 9/10

[Unregisteredf6ea3cff]

• 0

Papers, Please. Väldigt bra. Den karga, hårda världen i Sovjetrepubliken trycker på. Jag blev faktiskt väldigt duktig efterhand och som mest har man fem olika dokument på en gång från de som ska in i landet (pass, entry permit, vaccination, id supplement och work permit). En gång dog hela min familj, en gång fängslades jag under undersökning för att jag hade för mycket pengar, en gång blev jag avrättad (men min familj mådde alla bra och vi hade lite sparpengar), en gång flydde jag till Obriestan och fick smaka min egen medicin av gränsvakter som klubbade ner mig och kvarhöll mig för att mitt pass var så uppenbart dåligt förfalskat. Endless mode låser man upp om man lyckas behålla jobbet... Till mitt försvar så när jag inte levde på kniven så gjorde jag bra saker också, jag tog inte bara mutor från "The Order" och smugglare och jag tog smällen av varningar och t o m böter som jag visste skulle komma för goda ting. 8/10

[hifimarcus]

• 0

Spelar du alltid Alltidxx? Du matar ju igenom spel lika ofta som jag byter kallingar!

[Unregisteredf6ea3cff]

• 0

Spelar du alltid Alltidxx? Du matar ju igenom spel lika ofta som jag byter kallingar!

Nä ha ha om du går bakåt lite i tråden så hittar du peioder jag inte skrivt någonting och jag brukar tycka det är kul att skriva kort om de jag klarat här. Jag spelar flera/många spel samtidigt över tid och helt plötslitg så är man på sluttampen på flera spel och då blir det ketchupeffekt
Det är oftast inga jättelånga spel heller, 10-15 timmmar oftast. Undantaget Heroes 6 som tog 140 timmar för mig att klara...

Edit: jag tror jag är på sluttampen på Borderlands 2 och Metro Last Light också...

Redigerat av Unregisteredf6ea3cff, 16 October 2013 - 08:47.

[hifimarcus]

• 0

Nä ha ha om du går bakåt lite i tråden så hittar du peioder jag inte skrivt någonting och jag brukar tycka det är kul att skriva kort om de jag klarat här. Jag spelar flera/många spel samtidigt över tid och helt plötslitg så är man på sluttampen på flera spel och då blir det ketchupeffekt
Det är oftast inga jättelånga spel heller, 10-15 timmmar oftast. Undantaget Heroes 6 som tog 140 timmar för mig att klara...

Edit: jag tror jag är på sluttampen på Borderlands 2 och Metro Last Light också...

Haha härlig blandning!
Själv sitter jag 1 och 1 och lirar klart för att inte tappa känslan i handlingen osv. Men du kanske är kvinna och kan separera bättre samt göra 2 saker samtidigt?

[Unregisteredf6ea3cff]

• 0

Haha härlig blandning!
Själv sitter jag 1 och 1 och lirar klart för att inte tappa känslan i handlingen osv. Men du kanske är kvinna och kan separera bättre samt göra 2 saker samtidigt?

Nä jag är ingen kvinna på det viset. Men oftast så orkar jag inte sträckspela ett enda spel (Batman Arkham Asylum undantaget) utan vill ha en rast och köra något annat. Det positiva är att man spelar det man vill, det negativa är att man, som du säger, tappar lite känsla för handlingen och framförallt kontrollerna i "nya" spel man pausar. Company of Heroes och Killing Floor är exempel på mina lediga, otvungna spel som jag kan dra en runda i närsomhelst jag vill ha paus från huvudsakliga spel utan att det känns som ett åtagande och jag kan kontrollerna. Men sen vill man tillbaka och då kan det bli en tröskel eftersom man måste lära om igen även om det går snabbare än att lära från början. Castlevania Lords of Shadow är ett sånt spel. Man köper nya combos och så jag tog en paus så glömde jag hur dom var och vilka monster som vilka attacker var bäst mot o s v. Eller så spelar man tills man fastnar (Dead Nation) och går vidare (och då tycker ändå mina vänner att jag är en enveten jävel när det kommer till spel lol). Då kan det kännas avskräckande att återuppta såklart. Men hellre den tröskeln än att spela sånt som inte känns tillräckligt underhållande.

Redigerat av Unregisteredf6ea3cff, 16 October 2013 - 11:20.

[Unregisteredf6ea3cff]

• 0

Och jag måste tillägga angående Papers, Please att det är en väldigt cool upplevelse för de som balanserar på att testa eller inte. Spelar man genom hela så kryper känslan av hopplöshet på en och man får verkligen känslan av att det säkert var precis så kargt i forna Sovjet. Massarbetslöshet, efterkrigstid, man måste stressa och pressa för att jobba snabbt och felfritt och för det får man hot och hån som tack och intern press från hemliga polisen som inte drar sig en sekund för att fängsla dig för minsta lilla. Man bor dåligt och har man otur sker terrorattacker så man inte ens får en sportslig chans att tjäna pengar för att gränsen stängs. Klarar man inte hantera situationen så får man höra att man är misslyckad och att landet vill ha duktiga, flitiga försörjare av stora familjer och inte en mask som du själv och sen får man en järnfågel i ansiktet, ett "Glory to Arstotzka" och deportering. Man kan inte ens fly, då blir det ännu värre.

Shit alltså

[hifimarcus]

• 0

Nä jag är ingen kvinna på det viset. Men oftast så orkar jag inte sträckspela ett enda spel (Batman Arkham Asylum undantaget) utan vill ha en rast och köra något annat. Det positiva är att man spelar det man vill, det negativa är att man, som du säger, tappar lite känsla för handlingen och framförallt kontrollerna i "nya" spel man pausar. Company of Heroes och Killing Floor är exempel på mina lediga, otvungna spel som jag kan dra en runda i närsomhelst jag vill ha paus från huvudsakliga spel utan att det känns som ett åtagande och jag kan kontrollerna. Men sen vill man tillbaka och då kan det bli en tröskel eftersom man måste lära om igen även om det går snabbare än att lära från början. Castlevania Lords of Shadow är ett sånt spel. Man köper nya combos och så jag tog en paus så glömde jag hur dom var och vilka monster som vilka attacker var bäst mot o s v. Eller så spelar man tills man fastnar (Dead Nation) och går vidare (och då tycker ändå mina vänner att jag är en enveten jävel när det kommer till spel lol). Då kan det kännas avskräckande att återuppta såklart. Men hellre den tröskeln än att spela sånt som inte känns tillräckligt underhållande.

Låter som att du har ett logiskt och bra sätt att se det på

Jag köper nästan enbart spel jag vet är bra eller som jag tror kommer falla mig perfekt i smaken, hade varit roligare om man "vågade" testa lite nya spel som du gör och kanske tycka om ett spel jag inte hade så mycket förväntningar på.

[Unregistered6810b893]

• 0

När jag jagade achivements så hittade man massor av guldkorn av spel som ofta ansågs vara mediokra.
Ville man ha sina poäng så var man tvungen att harva runt i spelet istället för att bara lite snabbt skrapa på ytan och det hände att man uppskattade olika spel för olika saker.

[Zoiler]

• 0

Jag köper nästan enbart spel jag vet är bra eller som jag tror kommer falla mig perfekt i smaken, hade varit roligare om man "vågade" testa lite nya spel som du gör och kanske tycka om ett spel jag inte hade så mycket förväntningar på.

Det är därför PS+ finns

[hifimarcus]

• 0

Det är därför PS+ finns

Ja jag har smått börjat förstå det!

Fick det 1månad(?) när psn blev hackat, nyttjade tyvärr det inte speciellt mycket förutom att jag körde lite burnout paradise som var gratis vid tillfället.

Försvinner spel man laddat ner om man säger upp ps+?

[Unregistered5deb0b1d]

• 0

När jag jagade achivements så hittade man massor av guldkorn av spel som ofta ansågs vara mediokra.
Ville man ha sina poäng så var man tvungen att harva runt i spelet istället för att bara lite snabbt skrapa på ytan och det hände att man uppskattade olika spel för olika saker.

Det kan jag hålla med om. Fördelen med achievements är att jag spelar spel annorlunda idag. För kunde jag ge upp efter tre timmar om spelet inte föll mig i smaken, nu försöker jag spela klart det jag faktiskt bestämmer mig för att spela. Bioshock blev en så mycket bättre upplevelse för man sprang runt och letade upp alla ljudband. Man såg hela världen med helt andra ögon.

[Unregisteredf6ea3cff]

• 0

Ja jag har smått börjat förstå det!

Fick det 1månad(?) när psn blev hackat, nyttjade tyvärr det inte speciellt mycket förutom att jag körde lite burnout paradise som var gratis vid tillfället.

Försvinner spel man laddat ner om man säger upp ps+?

Som Zoiler skriver, både Catherine och Mass Effect 3 hade jag nog aldrig spelat om det inte vore för Playstation + och de var båda riktigt bra upplevelser. Det är även lättare att bli imponerad när man inte har några förväntningar alls eftersom man testar "gratis".

Man kan inte starta spel man laddat ner med PS+ om abonnemanget löpt ut som jag förstår det.

[Zoiler]

• 0

Det är även lättare att bli imponerad när man inte har några förväntningar alls eftersom man testar "gratis".

Nja, det tror jag inte, är spelet dåligt så tycker du nog det oavsett vad du betalat. Jag testar ju nästan alla mina spel gratis t.ex. Catherine och ME3 är bra spel trots allt.

[Unregisteredf6ea3cff]

• 0

Nja, det tror jag inte, är spelet dåligt så tycker du nog det oavsett vad du betalat. Jag testar ju nästan alla mina spel gratis t.ex. Catherine och ME3 är bra spel trots allt.

Jodå, om spel har hype att leva upp till så har högre förväntningar skapat större risk för besvikelse. Det vill jag nog tro. Din situation är annorlunda. För oss andra så köper vi spel vi ser fram mot. De vi inte ägnat uppmärkamhet tas del av från ps+. Man sitter ju inte och hoppas att ett spel man vill ha dyker upp på ps+.

Redigerat av Unregisteredf6ea3cff, 16 October 2013 - 15:50.

[Freezard]

• 0

Darksiders

Fantastisk första halva! En perfekt mix av God of War/Zelda/Diablo. Gillar egentligen inte GoW-spel så mycket men tror det har med hela settingen att göra, att det handlar om änglar och demoner, gotisk stil istället för grekisk mytologi och sånt. Sedan är huvudpersonen mycket ballare och alla andra med för den delen, riktigt fet story med grymma filmsekvenser och röstskådespel. Vid det här laget låg det på en 10:a, nästan bättre än Zelda, men sen när jag kom till

Spoiler

öknen

blev det sämre och sämre tyvärr.

Spoiler

Portalgrottan

var alldeles för lång (vadå tre exakt likadana minibossar?) och kör på samma pussel hela tiden, blev inte mycket variation och det hjälper inte att det är många tidsbaserade pussel när det suger att göra precisa saker med handkontroll. Svårighetsgraden var lite ojämn, vissa saker var lätta och andra assvåra (den där jävla

Spoiler

ormen i öknen

tog mig PRECIS när jag var framme typ tio gånger i rad), dog väl en 50 gånger på Apocalypse. Varje gång man gick in i strid med typ en-två health bars visste man att man skulle dö och få starta om med fyra nästa gång Antingen det eller så fick man fega tills man fick Chaos mode och bli odödlig. Försökte 100%:a spelet men gav upp när jag inte kunde hitta de två sista wrath shards och armor-delen, plus att det tog evigheter att levla vapen och få souls. Ganska tråkigt att uppgradera eftersom man knappt märkte någon skillnad.

8.5 / 10

[Unregistered5deb0b1d]

• 0

Darksiders

Fantastisk första halva! En perfekt mix av God of War/Zelda/Diablo. Gillar egentligen inte GoW-spel så mycket men tror det har med hela settingen att göra, att det handlar om änglar och demoner, gotisk stil istället för grekisk mytologi och sånt. Sedan är huvudpersonen mycket ballare och alla andra med för den delen, riktigt fet story med grymma filmsekvenser och röstskådespel. Vid det här laget låg det på en 10:a, nästan bättre än Zelda, men sen när jag kom till

Spoiler

öknen

blev det sämre och sämre tyvärr.

Spoiler

Portalgrottan

var alldeles för lång (vadå tre exakt likadana minibossar?) och kör på samma pussel hela tiden, blev inte mycket variation och det hjälper inte att det är många tidsbaserade pussel när det suger att göra precisa saker med handkontroll. Svårighetsgraden var lite ojämn, vissa saker var lätta och andra assvåra (den där jävla

Spoiler

ormen i öknen

tog mig PRECIS när jag var framme typ tio gånger i rad), dog väl en 50 gånger på Apocalypse. Varje gång man gick in i strid med typ en-två health bars visste man att man skulle dö och få starta om med fyra nästa gång Antingen det eller så fick man fega tills man fick Chaos mode och bli odödlig. Försökte 100%:a spelet men gav upp när jag inte kunde hitta de två sista wrath shards och armor-delen, plus att det tog evigheter att levla vapen och få souls. Ganska tråkigt att uppgradera eftersom man knappt märkte någon skillnad.

8.5 / 10

Håller med om allt. Dock var sista bossen lite tråkig efter som jag plocka upp både alla wrath shards och rustningen. Blev lite enkelt då. Svårast var nog första bossen när jag inte hade levlat mina vapen. Annars var det ett kul och underhållande spel.

[Freezard]

• 0

Jo sista bossen var löjligt enkel, tänkte att det måste komma något mer än det här men ikke. Hästen är ju lite op också förstås Det var klart svårast i början ja när man kunde dö av en träff av de stora killarna och när de tålde asmånga träffar, den första eldfienden jag mötte dödade mig fler gånger än något annat.

[jayreso]

• 0

Deus Ex
Det märks att spelet har 13 år på nacken när det kommer till grafiken. Och röstskådespeleriet är i många fall rent uselt. Spelet känns lite klumpigt i kontrollen, vet inte om det är för att det är ett rpg eller för att det är så gammalt. Men bortsett från det så har jag inte så mycket negativt att säga. Den lysande bandesignen är spelets styrka helt klart! Det är verkligen ingen brist på infallsvinklar till att lösa problem. Ganska intressant rpg-levling också, om än inte så avancerad. Storyn är helt ok, med lite interaktion här och var. Musiken varierar från stämningsfull bakgrundsmusik till lysande slingor här och var. Men som sagt, bandesignen gör på egen hand att detta är fantastiskt kul att spela för det mesta. 9/10

[Unregisteredf6ea3cff]

• 0

Borderlands 2. Fantastiskt långt (60 timmar tog det mig) och välgjort spel rakt igenom, väldigt fin grafik, riktigt mycket roliga dialoger och karaktärer med extra plus i kanten för Tiny Tina. Kommer nog köpa dlc med Tiny Tina för att hon var så häftig. Lite för mycket robotar bara, och även om spelet är bättre på alla sätt och vis så har det tappat lite känsla från första Borderlands. Det kändes därför riktigt

Spoiler

nostalgiskt när man plötsligt återvände till Fyrestone igen mot slutet.

Väldigt fint grepp. 8,5/10

Redigerat av Unregisteredf6ea3cff, 10 November 2013 - 17:19.

[Unregistered5deb0b1d]

• 0

Splinter Cell Blacklist.
Ett bra Splinter Cell-spel! Som vi har väntat. Nu tyckte jag aldrig att Double Agent var kasst men det var inte samma sak som de tre första spelen och Conviction hade sina en hel del problem. Men detta spel var en väldigt positiv upplevelse, jag kanske hade gett upp på Splinter Cell vilket gjorde att jag blev positivt överraskad men allt ifrån handling till spelsätt stämde in hur jag vill att ett Splinter Cell-spel skall vara, många av banorna hade flera svettiga stunder där det inte alltid var självklart vilket lösning som man skulle ta. Jag har inte hunnit spela något co-op eller mp än men bara kampanjen var värt pengarna tycker jag, ett spel jag faktiskt skulle kunna tänka mig att spela om banorna för att få guld på alla banor i de olika stilarna. Och kanske våga ge mig på högsta svårighetsgraden.
Betyg: 8/10

[Zoiler]

• 0

Double Agent var ju inte alls dumt, minns fortfarande den härliga kryssningsbåtsbanan

[Filip_M]

• 0

Call of Duty Ghost
4/10

[jayreso]

• 0

Call of Duty Ghost
4/10

Kort och koncist.

[john7612]

• 1

Batman origins. ungefär som en stor DLC till Arkham city. Lite sämre tajmning under fajterna dock. men trots det ett roligt spel

[jayreso]

• 2

Saints Row 2 [PC] 8/10
Hade hört en hel del om SR-serien, ffa trean och nu fyran, och kände att jag ville prova på. Letade efter ettan, men det fanns tydligen inte till pc, så jag kikade på lite videor på Youtube för att få historian och så drog jag igång tvåan. Riktigt kul spel måste jag säga! Förde tankarna tillbaka till GTA-seriens höjdpunkt: San Andreas. Härligt gammaldags run n' gun-gameplay, gänguppgörelser, ta över kvarter, samt mer eller mindre galna sidoaktiviteter. Storyn är väl inte fantastiskt direkt, men spelets styrka ligger helt klart i humorn och att det inte tar sig på för stort allvar. Gillar skarpt den typen av dumkul humor. Johnny Gat och Shaundy är ju dessutom helsköna karaktärer. Synd bara att pc-portningen inte var så lysande. Fick ju trixa för att få spelet att ens gå i rätt hastighet (wtf?!) och det kraschade ca en gång i timmen. Riktigt dålig framerate hade jag också. Visst, jag har ingen monsterdator, men spelet är ju en handfull år gammalt för tusan. Men trots de tekniska problemen en riktigt kul upplevelse!

Saints Row: The Third [PC] 9/10
Drog igång SR3 redan samma dag som jag blev klar med tvåan. Måste säga att Volition slipat på grafiken och flytet, för trean flyter bättre på min dator än vad tvåan gjorde, med betydligt bättre grafik. Men vilket underbart spel också! Kändes som att allt som gjorde tvåan så minnesvärt gjorde trean bättre! Och uppdragen var ännu galnare och i mitt tycke helsköna! Jäkligt kul att bara åka runt på gatorna i stridsvagn och meja bilar och utföra knasiga uppdrag, såväl i storyn som sidouppdrag. Dessutom var alla uppgraderingar, butiksköp etc riktigt beroendeframkallande. Och som gammal wrestlingnörd så får jag också säga att jag gillade skurken i spelet. Det enda som var synd var att (storyspoiler)

Spoiler

Johnny Gat var med alldeles för lite och att de "förstörde" vad som gjorde Shaundy till en sån skön karaktär i SR2.

Men men.. Ändå ett brutalt kul spel! Med GTA V färskt i minne så känner jag ändå att spelglädjen i SR3 var så otroligt mycket högre för mig. Stark nia!

Redigerat av jayreso, 17 November 2013 - 18:58.

[Unregistered6810b893]

• 1

Fast det är bättre i co-op...

[Zoiler]

• 0

Sen går det neråt i fyran

[jayreso]

• 0

Fast det är bättre i co-op...

SR3 är bättre i co-op än i sp eller GTA V är bättre än SR3 i co-op?

Sen går det neråt i fyran

Ja, jag har hört det. Men jag måste ju testa iaf, blir nog lagom till Steams sommarrea kanske.

[Zoiler]

• 0

Första.

[Unregistered6810b893]

• 0

Ja, jag har hört det. Men jag måste ju testa iaf, blir nog lagom till Steams sommarrea kanske.

Det var så jag skulle göra, Men så köpte Ollie det, så jag köpte det till 360n. Sen drog han ut sladden på sin box och mitt XBL gick ut så nu är jag stuck med att spela den sämsta versionen av spelet. :/

[jayreso]

• 0

Aj då, surt!

Men om jag ska förstå er rätt så spelas alltså alla SR-spelen med fördel i co-op?

[Unregistered6810b893]

• 0

Det är så jag har fått mest ut av dem iallafall. Att latja runt i openworld och testa olika saker...

Som när broarna gick upp i SR3; en kör en bil som inte går att förstöra, den andra kastar ut satchel charges från passagerarsätet. Man kan få upp bilen i rätt så bra hastighet där och få den att flyga LÅÅÅNGT.

[Unregisterede32cf070]

• 0

Hotline Miami (Vita)
Wow! Så här ska det gå till. Jag köpte det på Steam-REA, men kom inte överens med spelkontrollen så jag klarade inte ens prologen. Provade igen på Vita och där lyfts verkligen spelet av formatet. Riktigt bra, atmosfären påminner lite om Dreamweb.

[Unregisterede32cf070]

• 0

Rocksmith 2014

Jag är på intet sätt en skicklig gitarrist, men jag kan kompa mig själv och spela fingerspelsarrangemang av kända stycken som Stairway to heaven, Nothing Else Matters, Classical Gas eller When the Children Cry. Jag kan (kunde) ingenting om kvintackord, pedaler, plektrum eller annat som jag förknippat med rock, grunge eller metal.

Nu har jag spelat Rocksmith 2014 ca 25h så det handlar inte om att jag "spelat igenom", men jag känner att jag måste praisa det lite. På den här tiden har jag förbättrat min plektrumteknik och lärt mig hitta (bättre) över greppbrädan på en bråkdel av den tid jag tror det skulle tagit om jag övat som jag gjort tidigare. Jag har insett att Go with the Flow är mycket lättare att spela än den låter och precis tvärtom gäller Sweet home Alabama. Jag har lärt mig improvisera till ett jammande band och börjat intressera mig för vad effekter och steg i utrustningskedjan kan göra för ljudet.

Jag måste säga att Rocksmith har lyckats, det finns ett gäng förbättringar som kan implementeras, men det känns som småsaker. Rocksmith slår Rockband 3 (Pro mode) med hästlängder! Jag vet inte hur bra Rocksmith 2014 är för nybörjare, men är man det minsta intresserad av att spela gitarr finns det betydligt sämre sätt att börja sin resa på.

Redigerat av Unregisterede32cf070, 02 December 2013 - 15:33.

[Unregistered6810b893]

• 1

Tack för åsikterna på Rocksmith.

Funderade på att köpa det under steamrean igår. Har en gammal gitarr som jag aldrig lärde mig spela på i källaren.

[jayreso]

• 0

Dishonored GOTY [Xbox 360] 9/10
Grymt kul spel. Bandesign med många valmöjligheter och utmanande svårighetsgrad. Tycker Arkane Studios lyckats väl med såväl känslan i första person som med stridssystemet. Det fanns många sätt att angripa problem på och många val att göra. Sådan frihet i spel tilltalar åtminstone mig. Gillar också designen med de ruffiga industrimiljöerna, misären och intrigerna i storyn.

Men trots att storyn var helt ok så kände jag aldrig att jag blev fäst vid någon av karaktärerna, vilket var lite synd. Upplösningen av spelet gjorde inte så stort intryck på mig som det förmodligen hade gjort om jag brydde mig mer. Faktum är att DLC:erna där man spelar som en av antagonisterna till protagonisten i "grundspelet" kändes mest intressant av allt (vilket iofs var en trevlig överraskning för DLC:et). Rent generellt kändes DLC:erna rätt välgjorda måste jag säga.

Och grafiken på Xbox-versionen var väl dock ingen höjdare kanske, kändes ganska fattig på detaljer i texturerna, lågupplöst. Dessutom var jag ofta för långsam om jag behövde använda fler än två olika förmågor i serie med handkontrollen, då jag var tvungen att välja med förmåga med "LB" eller styrkorset så ofta. Om de inte ful-portat till pc(?) så antar jag att man har betydligt enklare för att använda sina förmågor där.

Men men, nackdelarna åsido så måste jag ändå säga att det var ett fantastiskt underhållande spel, ett av de bättre förstapersonsspel jag spelat. Känslan att sitta på hustaken och spana efter vägar att ta sig förbi eller eliminera fiender är svårslagen.

edit: Det som ändå kändes lite som en miss från utvecklarnas sida är att man måste leta efter "runor", som man sedan ska använda för att uppgradera sina förmågor. Problemet blir när man spelar en lönnmördare. Iallafall jag vill gärna spela kliniskt rent, smyga in, utföra uppdraget och sedan smyga ut. Jag vill inte alltid hålla på och söka med ljus och lykta i vartenda skrymsle som en sakletare. Stor risk att man kan bli upptäckt ibland. Så lite synd då att man "straffas" för att man är effektiv, genom att man får sämre möjligheter att uppgradera sina förmågor. Borde det inte gått att göra uppgraderingssystemet på ett bättre sätt? :/

Redigerat av jayreso, 08 December 2013 - 22:17.

[oqvist]

• 0

Burial at Sea. 2/10. Jag begriper inte varför jag mot bättre vetande köper ett DLC paket. Riktigt dåligt och näst intill lika menlöst som det första DLC släppet.

[jayreso]

• 0

Burial at Sea. 2/10. Jag begriper inte varför jag mot bättre vetande köper ett DLC paket. Riktigt dåligt och näst intill lika menlöst som det första DLC släppet.

Aj då! Kan du utveckla? Grundspelet var ju annars rätt hyggligt tycker jag.

[oqvist]

• 0

Aj då! Kan du utveckla? Grundspelet var ju annars rätt hyggligt tycker jag.

För kort idisslad soppa. Måste köra på easy för att hinna leka med alla uppgraderade plasmider. Oerhört tråkigt köra på hard och gå vidare på exploits som takrails+air strikes. Klassiskt DLC alltså där de tar en välförtjänt semester efter att ha försökt göra huvud spelet så bra som möjligt och sedan måste koka ihop något till utgivarna på alldeles för kort tid när de hellre vill gå vidare...