[Unregistered6e91bc53]

• 0

Lokalen fanns i Stockholmstrakten gissar jag lite försiktigt? I så fall borde ju någon eller några från forumet kunna åka dit, alla bor ju i området nästan

Intelligent Sound ligger i Kungsängen och jag bor i Barkarby(Järfälla) så det stämmer bra.

[Zartok]

• 0

2 mil från gamla stan (typ) enligt Google maps. Åk dit nu, gubbs och gumms!

[Unregisterede93ec5d9]

• 0

OK. Jag tar upp den kastade handsken. Min enda relation till företaget är att jag av en musikerkollega blev inbjuden till en lyssningssession och blev tillräckligt imponerad för att återkomma för (hittills) ytterligare två sessioner, de två senare med eget källmaterial som jag är väl bekant med. Att jag tar mig tid att hoppa in i diskussionen beror främst på att jag blir lite trött av alla ”kuf/lurendrejare/ormolja” som kommer från medlemmar som inte lyssnat på IS-högtalarna, åtminstone inte under någotsånär vettiga förhållanden. Tilläggas kan att jag har en hyfsat gedigen hifi-historia, bl.a. delfinansierade jag mina universitetsstudier genom att sälja stereoanläggningar med en annan ”kuf”, Josef Svalander, som leverantör – på sjuttiotalet(!).

Om vi börjar med ormoljespåret: Petter uttalar sig gärna yvigt och självsäkert på ett sätt som jag förstår kan vara provocerande. Men det finns åtminstone två aspekter på det som man måste ha i minnet. Dels är det, på gott och ont och emellanåt både med och utan substans, ett väldigt vanligt mönster hos entusiaster som brinner för sin sak, och det är en kategori som jag uppfattar att Petter tillhör. Dels har ju Petter, genom sin synskada, haft åtskilliga decennier på sig att finslipa sitt analytiska lyssnande, och jag har fått åtskilliga exempel på en mycket högt utvecklad förmåga att höra subtila nyanser i både ”naturligt” och burkat ljud. Att han klår mig på, den punkten är betvivlar jag inte ett ögonblick, men jag kan förstås inte bedöma hur mycket.

För att ta två exempel på esoterika: Petter hävdar att såväl kantskärning som avmagnetisering av cd har en positiv inverkan på ljudåtergivningen. Kantskärningens eventuella välsignelser har jag inte fått möjlighet att själv avgöra genom ett A-B-test, däremot har jag hört samma stycke före och efter avmagnetisering i direkt anslutning till varandra. Jag är helt öppen för att det kan vara en placeboeffekt, men min spontana upplevelse var att stereobilden blev lite bredare och att ”spelrummet” blev lite större. Och varför skulle Petter sätta tid på att hålla på med den sortens detaljer inför presumtiva kunder – han säljer varken cd-svarvar eller avmagnetiseringsutrustning? Kan det helt enkelt vara så att han hör ljudande skillnader bättre än majoriteten av oss, att han med det ”instrumentet” tar sig tid att testa effekter av olika åtgärder, förkasta dem som är fluff och ta till sig dem där han menar sig höra meningsfulla skillnader. Och att det i förlängningen kommer hans högtalarkonstruktioner tillgodo? Jag vet inte, men jag håller det inte för osannolikt. Åtminstone har jag genom IS-högtalarna för första gången i mitt liv hört tydliga skillnader mellan två olika signalkablar där båda hör hemma i high-end-segmentet.

Hur låter då IS-högtalarna i mina öron? För det första, alla omdömen som mer eller mindre föraktfullt fräser ”Proson” bör försöka göra skillnad mellan ursprungsmodellerna och de Mk II som säljs nu – det har uppenbarligen hänt något med elementbestyckningen mellan generationerna även om jag inte vet exakt vad, men det är de senare jag har lyssnat på. Att stativmodellerna är bastunna är otvivelaktigt, ett prov med 32Hz-orgeln i Zarathustra var närmast lite pinsamt, men något annat är knappast att vänta från en låda som är specad från 50 Hz, och det hör till upplevelsen att min egen referensram är ett gigantiskt bashorn med en förkammarladdad 15” JBL bakom tratten. Vill man ha IS-ljudet och vill kunna spela djupbas blir det nog till att kombinera med en subbas, oavsett om man köper den från IS eller från annat håll. Vill man ha en mera baskapabel IS-högtalare ska man lyssna på golvmodellen med dubbla 6”-element (där dock bara det ena spelar bas, det andra tar hand om mellanregistret) som inte finns på webbplatsen när detta skrivs. Den bas som ändå finns i stativarna är både distinkt och trovärdig. Diskanten ska jag uttala mig väldigt försiktigt om, eftersom jag efter att ha levt som yrkesmusiker en stor del av mitt liv har en mycket svag men dock tinnitus och en hörselnedsättning i toppdiskanten, olika mycket på vänster och höger öra vilket gör att jag är sämre än genomsnittet på att definiera riktning på ljud. Men som gammal musiker har jag å andra sidan förmodligen en över genomsnittlig erfarenhet av hur akustiska instrument låter IRL. Med viss kaxighet kan jag alltså uttala mig om hur såväl övre som undre mellanregister och de delar av diskantregistret jag fortfarande kan uppfatta låter genom IS-högtalare (de olika modellerna har en häpnadsväckande enhetlig återgivning). De ord som bäst sammanfattar vad mina öron hör är transparent, analytiskt och en väldigt realistisk återgivning av ett brett spektrum av akustiska instrument. Transparent och analytiskt känner jag igen från mina egna frontar (bredbandare från Audio Nirvana) men i grenen realism i hela skalan från kontrabas till sopraninoblockflöjt och cymbaler måste jag nog erkänna att mina lådor får stryka flagg, även om jag (ännu) inte har A-B-kört dem mot varandra. Men det mest utmärkande, och det som i mina öron stöder Petters åsikt om faslinjäritet som en avgörande faktor hos en högtalare, är hur oberoende av lyssnarposition IS-högtalarna är. Jag har rört mig så mycket som 60 grader ut från sweetspot och hela tiden haft ett distinkt stereoperspektiv och en mycket god uppfattning av karaktäristiken hos inspelningsrummet/konsertlokalen. För mitt lyssnande är det ytterst kritiskt hur en högtalare målar upp ett ljudlandskap i såväl höjd- som djupled, och jag kan inte säga annat än att IS-högtalarna presterar mycket väl på den punkten. Jag fick lyssna på en inspelning med en pianist och en jazzsångerska, och berättade spontant att det jag hörde var en pianobar där sångerskan lutade sig lojt mot kanten på flygeln. Då, och först då, berättade Petter att inspelningen var hans egen, och att upptagningen var gjord i ett vanligt vardagsrum (hur vanligt det nu är med en konsertflygel i ett vardagsrum) med sångerskan placerad precis som jag hade föreställt mig det.
Summa summarum kan det mycket väl finnas högtalare som är ännu mera ”hifi”, även i samma prisklass. Men för mina ljudideal och mitt sätt att lyssna är det IS-högtalarna presterar mycket imponerande, så till den grad att jag är beredd att bortse från eventuella brister i stamtavlan och äkta eller påstådd hokus-pokus i delningsfiltren – det är ju trots allt mina öron och min hjärna som ska tillfredsställas. Om det betyder att jag är beredd att lägga den sorts pengar som krävs för att uppgradera mitt nuvarande system är fortfarande en öppen fråga, men vad jag i slutändan hör är en betydligt tyngre faktor i beslutet än eventuella brister i Petters filosofi.

Tack för ett sakligt och bra inlägg!

Några tankar från min sida:

Petter har säkerligen tränat upp och utvecklat både sin lyssning och förmåga att uppfatta/höra olika detaljer och nyanser i ljudet. Att använda detta när man tar fram högtalare kan nog ha både för och nackdelar; jag tänker att utnyttja dessa egenskaper skulle kunna liknas med att en konstnär lägger ner massa tid på sina konstverk där hen använder färg som nästintill bara konstnären själv kan se. Dessutom så är jag helt övertygad om att det enda rätta sättet att ta fram en ny högtalarmodell är att i princip uteslutande mäta sig fram till resultatet. Lyssningen blir sekundärt och det kanske inte ens är, beroende på vad man vill uppnå, konstruktören själv som främst skall lyssna.

Det är intressant hur olika vi kan uppfatta ljud. Jag är av den åsikten att det är just scenen och presentationen av ljudbilden där IS känns enormt begränsade. Visst, dom har kunnat måla upp en centrerad och stabil kärna i mitten och bra separation mellan höger och vänster kanal. Men den stora ljudbubblan och illusionen av att artisten faktiskt står där, som vissa inspelningar kan förmedla har aldrig uppstått av ett IS-system för mig. Jag misstänker att detta är kopplat till deras filosofi att, oavsett lyssningsavstånd så skall helst avståndet mellan högtalarna vara mellan 80-140cm. Detta avstånd skulle fungera ifall man sitter extremt nära och använder dom som närfältsmonitorer. Men när du har längre lyssningsavstånd än detta så förstår jag verkligen inte poängen. Detta kommer dock inte enbart med nackdelar. Utan precis som du skriver så kommer scenen att kunna "hålla ihop" bättre utan kantra trots att man inte befinner sig i mitten mellan högtalarna.

Detta får mig osökt in på nästa punkt: IS förespråkar att inte ha invinkling av högtalarna. Detta är också märkligt. Det kan absolut fungera utmärkt utan invinkling i vissa fall men det är ju långt ifrån alltid det är optimalt. Dock så är det ju så att en utav anledningarna till invinklingen är för att kunna kompensera för att ljudbilden kantrar åt något håll ifall man hamnar utanför sweetspot i ett system där högtalarna har lite utrymme emellan sig. Har du inte detta utrymme mellan högtalarna så kommer scenen att vara liten men istället hålla ihop.

Det hela blir ju en avvägning av vad en föredrar. I IS fall så har Petter valt (i mina öron) en lösning där man offrar en stor ljudbild för att istället kunna ha en mindre men fokuserad ljudbild mellan högtalarna. Jag själv är ju av den åsikten att det i stort sätt går att, med hjälp av bland annat invinkling, både kunna äta kakan och spara den. Dessutom så är ju En annan lite egoistisk utav sig. Så jag skulle ju alla dagar i veckan föredra en stor och luftig ljudbild i mitten av lyssningsområdet, före att kunna sitta längre ut i soffan. Men det är ju min högst subjektiva åsikt.

Tonalt tycker jag att IS är mycket bra. Det är deras starka sida, ingenting som sticker ut och jag skulle kunna lyssna länge utan någon som helst lyssningströtthet. Att stativarna inte är riktiga fullerigstermonster är ju inget konstigt, det är ju faktiskt ingen stativare som är det. Men dom gör absolut inte bort sig om man jämför mot motsvarande stativare hos andra tillverkare. Nu har jag inte hört deras nya(?) golvhögtalare men tillsammans med basar så har dom spelat på fint!

Det jag skulle önska är att dom skulle fixa att kunna spela en aning starkare. Ljudet har en tendens att hårdna en del när volymen åker upp lite. Dock så uppskattar jag att kunna spela ordentligt starkt ibland, så jag är relativt kräsen på den punkten. Forte fortissimo SKALL vara starkt.

[Grelber]

• 0

Brallson: Intressant. Tack för att du tagit dig tid att kommentera så utförligt, och för att din utvärdering kommer efter att du faktiskt har lyssnat på IS-högtalarna, inte bara dragit slutsatser av filosofin. Tankar, steg för steg:

Om jag har förstått det rätt har Petter, framförallt under filterkonstruktionsfasen, genomfört omfattande mätningar, och jag ger dig rätt så långt att jag inte tror det öra är fött som kan analysera t.ex. faslinjäritet lika noggrant som ett mätinstrument. Men det är den ”objektiva” delen av utvecklingsarbetet. Sedan tillkommer det faktum att vi lyssnar i olika rum, att våra öron uppfattar verkligheten olika och att vi har olika ljudideal, och det är i det läget, när man ska ta hänsyn till x antal faktorer på väg till den (oundvikliga) kompromiss som blir slutresultatet, som ett osedvanligt väl tränat öra kan vara en fördel. Efter att ha hört Petter oräkneliga gånger under tre lyssningssessioner fråga sina besökare ”Hör du det här, hur uppfattar du den detaljen…?” har jag mycket svårt att tro att den färdiga produkten inte skulle vara resultatet av omfattande utprovning med vana (och ovana) referenslyssnare, förutom Petter själv. Det som en synskadads vanligen överlägsna förmåga att tolka sina lyssingsintryck tillför är förmodligen att under utvecklingsarbetet sortera bort sådant som *inte* fungerar. Till syvende og sidst är det (i termer av uppskattning/försäljning) slutkunden som avgör om resultatet är tilltalande eller inte, inte konstruktören/-erna.

Lyssningsavståndet är en komplicerad fråga. Ställd inför en av Petters återkommande demonstrationer av skillnaden mellan traditionella konstruktioner och hans PA-system (i ett annat rum än hifi-lyssningsrummet), där lyssnarna placeras på en bestämd punkt i förhållande till högtalarna, invände jag att referensen (ett par Tannoy-lådor) brukar användas som närfältsmonitorer. Petter lät oss då fortsätta demonstrationen (av hur det upplevda ljudet följde honom, talandes i en mikrofon, istället för att som i Tannoyerna höras från lådorna) genom att placera oss dels avsevärt närmare, dels spridda långt bort i alla möjliga hörn av lokalen och t.o.m. en bit in i en angränsande lokal. Lyssningsintrycket (att rösten kom från Petter, inte från högtalarna) var förvånansvärt konstant. När det gäller närvarokänslan, realismen i inspelad musik, är nog min upplevelse ganska annorlunda än din. Om det sedan beror på olika musiksmak eller skilda ljudideal är ointressant, för din upplevelse är naturligtvis giltig för dig och omöjlig att ifrågasätta. Men som jag ville antyda med exemplet med pianisten/jazzsångerskan var min känsla av att befinna mig i samma lokal som musikerna påtaglig, och den känslan har bekräftats när jag har spelat mitt eget källmaterial, så det är inte något speciellt utvalt och moddat stycke som ligger till grund för min upplevelse. Men jag ska lyssna mera.

Jag kommer att låna hem ett par IS8 Pro mk II för utvärdering och min möblering tillåter helt enkelt inte ett så snävt högtalaravstånd som 80–140 cm, cc hos mig ligger snarare på lite drygt 3 m. Så naturligtvis kommer jag att lyssna efter både ”hål-i-mitten” vid traditionellt (o)vinklad placering och effekterna (framförallt med avseende på sweetspot) av invinkling. Det jag kan säga så här långt är att upplevelsen av inspelningslokalens storlek (studio/jazzklubb/konsertsal/kyrka) återspeglas i ljudlandskapets utbredning bortom högtalarlådorna mera väldefinierat än men mina nuvarande burkar. Men även om mitt hittillsvarande intryck av IS-ljudet är positivt är jag helt öppen för möjligheten att det inte kommer att ha samma attraktionskraft i mitt lyssningsrum. Grundlig utvärdering kommer också att innefatta spelning på hög volym (när hustrun är på annat håll). Petter gillar själv uppenbarligen att spela på realistiska nivåer (läs: motsvarande en ”lajv” lyssningssituation för olika musikgenrer, inklusive elförstärkta), och jag har hittills inte varit med om att varken högtalare eller förstärkeri har knäat under bördan. Då har jag ändå lyssnat på några synnerligen basperkussiva och bröstbensmasserande spår från ett Donald Fagen-album, låt vara på dubbelsexan. Men vill man kunna lyssna på hårdrockskonsertnivå där trumhinnorna möts på mitten blir man förmodligen inte nöjd med IS konstruktioner. Jag gillar hög volym där källmaterialet motiverar det, och kommer att lyssna på allsköns bluesrock, hårdrock och klassiska orkesterverk med kranarna väl uppskruvade, men på samma sätt som jag uppskattar kryddig mat men inte vill att kryddningen ska slå ihjäl råvarornas egensmak har jag inget utbyte av att golvas av en übermassiv ljudvägg, varken live eller hemma. Om jag får samma upplevelse av ljudtryck i hela skalan från diminuendon till crescendon i t.ex. Dvoraks cellokonsert i inspelad form (Bis/Frans Helmersson, lysande dynamisk produktion!) i mitt vardagsrum som på plats i Berwaldhallen är jag fullt nöjd, och det ska naturligtvis testas. Det finns en distinkt risk för att jobb framöver kommer att hindra mig från att lämna en utförlig beskrivning av utvärderingen, men jag ska åtminstone försöka återkomma med en köpte/köpte inte- rapport.

[Grelber]

• 0

Litet tillägg om ljudnivåer: Jag har hittills varit av den uppfattningen att ljudtryck som skapas av effektiva element är en teoretiskt mera tilltalande lösning än att kräma på med inmatad förstärkareffekt. Nu är det inte helt så endimensionellt, eftersom man kan tänka sig att lättdrivna element kan riskera att vara mera ”fladdriga” och därmed mera odistinkta än sådana som hålls i strama tyglar av upphängning och magneter. Men det är ändå en väldig skillnad i effektivitet mellan mina minst 95 dB (tillverkarens uppgift, inte uppmätt i mina lådor) och IS 88 dB. Ska bli spännande att höra vilken inverkan det har.

[Unregisterede93ec5d9]

• 0

Brallson: Intressant. Tack för att du tagit dig tid att kommentera så utförligt, och för att din utvärdering kommer efter att du faktiskt har lyssnat på IS-högtalarna, inte bara dragit slutsatser av filosofin. Tankar, steg för steg:Om jag har förstått det rätt har Petter, framförallt under filterkonstruktionsfasen, genomfört omfattande mätningar, och jag ger dig rätt så långt att jag inte tror det öra är fött som kan analysera t.ex. faslinjäritet lika noggrant som ett mätinstrument. Men det är den ”objektiva” delen av utvecklingsarbetet. Sedan tillkommer det faktum att vi lyssnar i olika rum, att våra öron uppfattar verkligheten olika och att vi har olika ljudideal, och det är i det läget, när man ska ta hänsyn till x antal faktorer på väg till den (oundvikliga) kompromiss som blir slutresultatet, som ett osedvanligt väl tränat öra kan vara en fördel. Efter att ha hört Petter oräkneliga gånger under tre lyssningssessioner fråga sina besökare ”Hör du det här, hur uppfattar du den detaljen…?” har jag mycket svårt att tro att den färdiga produkten inte skulle vara resultatet av omfattande utprovning med vana (och ovana) referenslyssnare, förutom Petter själv. Det som en synskadads vanligen överlägsna förmåga att tolka sina lyssingsintryck tillför är förmodligen att under utvecklingsarbetet sortera bort sådant som *inte* fungerar. Till syvende og sidst är det (i termer av uppskattning/försäljning) slutkunden som avgör om resultatet är tilltalande eller inte, inte konstruktören/-erna.Lyssningsavståndet är en komplicerad fråga. Ställd inför en av Petters återkommande demonstrationer av skillnaden mellan traditionella konstruktioner och hans PA-system (i ett annat rum än hifi-lyssningsrummet), där lyssnarna placeras på en bestämd punkt i förhållande till högtalarna, invände jag att referensen (ett par Tannoy-lådor) brukar användas som närfältsmonitorer. Petter lät oss då fortsätta demonstrationen (av hur det upplevda ljudet följde honom, talandes i en mikrofon, istället för att som i Tannoyerna höras från lådorna) genom att placera oss dels avsevärt närmare, dels spridda långt bort i alla möjliga hörn av lokalen och t.o.m. en bit in i en angränsande lokal. Lyssningsintrycket (att rösten kom från Petter, inte från högtalarna) var förvånansvärt konstant. När det gäller närvarokänslan, realismen i inspelad musik, är nog min upplevelse ganska annorlunda än din. Om det sedan beror på olika musiksmak eller skilda ljudideal är ointressant, för din upplevelse är naturligtvis giltig för dig och omöjlig att ifrågasätta. Men som jag ville antyda med exemplet med pianisten/jazzsångerskan var min känsla av att befinna mig i samma lokal som musikerna påtaglig, och den känslan har bekräftats när jag har spelat mitt eget källmaterial, så det är inte något speciellt utvalt och moddat stycke som ligger till grund för min upplevelse. Men jag ska lyssna mera.Jag kommer att låna hem ett par IS8 Pro mk II för utvärdering och min möblering tillåter helt enkelt inte ett så snävt högtalaravstånd som 80–140 cm, cc hos mig ligger snarare på lite drygt 3 m. Så naturligtvis kommer jag att lyssna efter både ”hål-i-mitten” vid traditionellt (o)vinklad placering och effekterna (framförallt med avseende på sweetspot) av invinkling. Det jag kan säga så här långt är att upplevelsen av inspelningslokalens storlek (studio/jazzklubb/konsertsal/kyrka) återspeglas i ljudlandskapets utbredning bortom högtalarlådorna mera väldefinierat än men mina nuvarande burkar. Men även om mitt hittillsvarande intryck av IS-ljudet är positivt är jag helt öppen för möjligheten att det inte kommer att ha samma attraktionskraft i mitt lyssningsrum. Grundlig utvärdering kommer också att innefatta spelning på hög volym (när hustrun är på annat håll). Petter gillar själv uppenbarligen att spela på realistiska nivåer (läs: motsvarande en ”lajv” lyssningssituation för olika musikgenrer, inklusive elförstärkta), och jag har hittills inte varit med om att varken högtalare eller förstärkeri har knäat under bördan. Då har jag ändå lyssnat på några synnerligen basperkussiva och bröstbensmasserande spår från ett Donald Fagen-album, låt vara på dubbelsexan. Men vill man kunna lyssna på hårdrockskonsertnivå där trumhinnorna möts på mitten blir man förmodligen inte nöjd med IS konstruktioner. Jag gillar hög volym där källmaterialet motiverar det, och kommer att lyssna på allsköns bluesrock, hårdrock och klassiska orkesterverk med kranarna väl uppskruvade, men på samma sätt som jag uppskattar kryddig mat men inte vill att kryddningen ska slå ihjäl råvarornas egensmak har jag inget utbyte av att golvas av en übermassiv ljudvägg, varken live eller hemma. Om jag får samma upplevelse av ljudtryck i hela skalan från diminuendon till crescendon i t.ex. Dvoraks cellokonsert i inspelad form (Bis/Frans Helmersson, lysande dynamisk produktion!) i mitt vardagsrum som på plats i Berwaldhallen är jag fullt nöjd, och det ska naturligtvis testas. Det finns en distinkt risk för att jobb framöver kommer att hindra mig från att lämna en utförlig beskrivning av utvärderingen, men jag ska åtminstone försöka återkomma med en köpte/köpte inte- rapport.

Då verkar vi ju rätt överens om Petter och hur han kan utnyttja sin hörsel och perception i sitt utvecklande av högtalare. Men jag kan ändå understryka att jag tänker som så att Petter absolut kan ha användning av sin tränade hörsel och slipade sinnen för att ta fram en högtalare. Dock så tror jag inte att dessa egenskaper egentligen behöver påverka slutresultatet, varken positivt eller negativt. I slutändan så krävs ändå lyssning och bedömning utav pöbeln. Trots en otroligt skarp hörsel och förmåga att ta till sig ljudinformation, så kan din personliga smak skilja rejält ifrån vad den stora massan vill höra. Skall man sälja högtalare så får man nog lov att rätta sig i ledet, trots superhörsel.

När det gäller jämförelsen mellan IS PA-högtalare och närfältsmonitorerna så måste jag först bara reda ut en sak. När du säger att ljudet ifrån PA-högtalarna följde Petter, visst menar du relativt till eran lyssningsavstånd, och inte att ljudet följde honom när han vandrade fram och tillbaka på "scenen"? Utan att veta några detaljer så kan jag dessutom tycka att din invändning om närfältsmonitorerna bör ha varit högst relevant. Då en närfältsmonitor oftast har en väldigt snäv spridning och en PA-högtalare snarare innehar motsatsen. I en sådan jämförelse ni gjorde så bör en vettig PA-konstruktion ha enorma fördelar, precis som ni också upplevde. Kommenterade Petter din invändning?

Som du skrivit tidigare så har vi alla olika förutsättningar för hur vi upplever ljud. Att du upplever det som att du står i samma rum som musikerna på en inspelning medans detta uteblir för mig är nog inte alls så konstigt. Snarare en otrolig tur att vi alla inte upplever allt på samma sätt, fy vilken trist värld vi skulle leva i då. Jag hoppas dock att du kommer att få samma härliga upplevelse med IS i ditt hem. Det är en fantastisk känsla när man känner att man hittat ett system som överensstämmer med ens egna preferenser. Musiklyssning blir en fröjd.

Angående ljudtryck så är detta ett intressant kapitel tycker jag. Det många ibland glömmer är att till och med en flygel kan alstra rätt så ordentliga ljudtryck, som många system har svårt att bemästra. En ensam flygel kan uppnå 110dB i topparna från 1m. Nu är det ju sällan instrumentet används på det sättet, men det ger en uppskattning om att ljudtryck inte enbart behövs när man spelar väldigt starkt. För krävande dynamiska inspelningar gäller det att högtalarna har en del headroom.

Jag håller verkligen med om att källmaterialet styr (till stor del åtminstone) hur friskt volymrattarna åker upp. I en bra upptagning av Mahlers 2:a symfoni så vill jag uppleva hela orkestern i full prakt. Särskilt i 5:e och sista satsen när orgeln och kören gör entré. Där krävs ordentliga dynamiska resurser.

Jag hoppas verkligen att du skall kunna få det du söker i dessa IS-högtalare!

[Unregisterede93ec5d9]

• 0

Litet tillägg om ljudnivåer: Jag har hittills varit av den uppfattningen att ljudtryck som skapas av effektiva element är en teoretiskt mera tilltalande lösning än att kräma på med inmatad förstärkareffekt. Nu är det inte helt så endimensionellt, eftersom man kan tänka sig att lättdrivna element kan riskera att vara mera ”fladdriga” och därmed mera odistinkta än sådana som hålls i strama tyglar av upphängning och magneter. Men det är ändå en väldig skillnad i effektivitet mellan mina minst 95 dB (tillverkarens uppgift, inte uppmätt i mina lådor) och IS 88 dB. Ska bli spännande att höra vilken inverkan det har.

Det där är en smaksak och har, som du också skriver, fler aspekter till det hela. T.ex så är det ju inte sällan man ser kompressionsdrivers och waveguide i samband med väldigt effektiva högtalare. Just för att få upp känsligheten ytterligare. Dessa påverkar ju också ljudet på, ett för många tilltalande sätt.

Det med "fladdriga element" kontra "strama tyglar av upphängning och magneter" får mig osökt att tänka på en tråd här på forumet för några år sedan. Den hette någonting i stil med "reptilsnabba element" eller liknande. Men; let us not go there.

[Grelber]

• 0

När det gäller jämförelsen mellan IS PA-högtalare och närfältsmonitorerna så måste jag först bara reda ut en sak. När du säger att ljudet ifrån PA-högtalarna följde Petter, visst menar du relativt till eran lyssningsavstånd, och inte att ljudet följde honom när han vandrade fram och tillbaka på "scenen"? Utan att veta några detaljer så kan jag dessutom tycka att din invändning om närfältsmonitorerna bör ha varit högst relevant. Då en närfältsmonitor oftast har en väldigt snäv spridning och en PA-högtalare snarare innehar motsatsen. I en sådan jämförelse ni gjorde så bör en vettig PA-konstruktion ha enorma fördelar, precis som ni också upplevde. Kommenterade Petter din invändning?

Kort bara, är på språng. Ursäkta om jag var otydlig. Den subjektiva upplevelsen var att när Petter talade i mikrofonen var hans röst fast förankrad mitt emellan Tannoyerna när de var inkopplade medan rösten med hans egna lådor upplevdes komma från Petters mun oavsett hur han rörde sig i rummet, oftast väl till vänster om högtalaruppsättningarna. Min kommentar med närfältsmonitorer besvarade han med att dels ställa oss avsevärt närmare än den plats han först placerade oss (till en närmast perfekt liksidig triangel) och därefter lät oss flytta runt hur vi ville i den ganska stora lokalen. Upplevelsen av skillnaden stod sig i mindre eller högre grad oavsett lyssnarposition, men om det beror på psykologi (placebo) eller psykoakustik (hur örat uppfattar respektive konstruktion) är nog svårt att övertyga någon annan om utan egen lyssning.

[Loco.spk]

• 0

Kort bara, är på språng. Ursäkta om jag var otydlig. Den subjektiva upplevelsen var att när Petter talade i mikrofonen var hans röst fast förankrad mitt emellan Tannoyerna när de var inkopplade medan rösten med hans egna lådor upplevdes komma från Petters mun oavsett hur han rörde sig i rummet, oftast väl till vänster om högtalaruppsättningarna. Min kommentar med närfältsmonitorer besvarade han med att dels ställa oss avsevärt närmare än den plats han först placerade oss (till en närmast perfekt liksidig triangel) och därefter lät oss flytta runt hur vi ville i den ganska stora lokalen. Upplevelsen av skillnaden stod sig i mindre eller högre grad oavsett lyssnarposition, men om det beror på psykologi (placebo) eller psykoakustik (hur örat uppfattar respektive konstruktion) är nog svårt att övertyga någon annan om utan egen lyssning.

 

Fast hans röst borde väl vara just precis mellan högtalarna eftersom jag antar att han pratade i en monomikrofon som jag också antar mixades ut i båda kanaler? Om ljudet följde hans mun så var det väl direktljudet ni hörde eller var det inbillning. Något annat är ju inte möjligt.

 

I min värld låter det som  Tannoy vann den jämförelsen.

[hundrakg]

• 0

helt ärligt, jag fattar fortfarande inte vad IS skiljer sig från vanliga högtalare, helt yr av allt snack nu

 

jo, jag kan vara lite trög kanske, men nog mest att jag inte tror på det samt orkar inte sätta mig in i de hela, men om någon kan beskriva med en mening vad IS gör som andra högtalare inte gör???

 

Är det bara filtret som är guds gåva till oss?

[Buddypresley]

• 0

Kort bara, är på språng. Ursäkta om jag var otydlig. Den subjektiva upplevelsen var att när Petter talade i mikrofonen var hans röst fast förankrad mitt emellan Tannoyerna när de var inkopplade medan rösten med hans egna lådor upplevdes komma från Petters mun oavsett hur han rörde sig i rummet, oftast väl till vänster om högtalaruppsättningarna.

IS-systemet skulle inte klara Sveriges Radios gamla stereotest. -Min röst skall nu höras mitt mellan högtalarna, min röst skall nu höras i höger kanal...

[Unregisterede93ec5d9]

• 0

Kort bara, är på språng. Ursäkta om jag var otydlig. Den subjektiva upplevelsen var att när Petter talade i mikrofonen var hans röst fast förankrad mitt emellan Tannoyerna när de var inkopplade medan rösten med hans egna lådor upplevdes komma från Petters mun oavsett hur han rörde sig i rummet, oftast väl till vänster om högtalaruppsättningarna. Min kommentar med närfältsmonitorer besvarade han med att dels ställa oss avsevärt närmare än den plats han först placerade oss (till en närmast perfekt liksidig triangel) och därefter lät oss flytta runt hur vi ville i den ganska stora lokalen. Upplevelsen av skillnaden stod sig i mindre eller högre grad oavsett lyssnarposition, men om det beror på psykologi (placebo) eller psykoakustik (hur örat uppfattar respektive konstruktion) är nog svårt att övertyga någon annan om utan egen lyssning.

Men jag förstår fortfarande inte riktigt. Vad för typ av mikrofon användes? Som Loco är inne på så blir ju det hela lite märkligt ifall det är en monomikrofon som användes.

[Brinke]

• 0

Men jag förstår fortfarande inte riktigt. Vad för typ av mikrofon användes? Som Loco är inne på så blir ju det hela lite märkligt ifall det är en monomikrofon som användes.

 

Högtalarna kanske inte var inkopplade och Petter pratade i en megafon, inte en mikrofon:) 

[Loco.spk]

• 1

Men jag förstår fortfarande inte riktigt. Vad för typ av mikrofon användes? Som Loco är inne på så blir ju det hela lite märkligt ifall det är en monomikrofon som användes.

 

 

Det blir märkligt även med stereomik. Med en handhållen kan stereoupptagningen i bästa fall ge lite "bredd" på ljudet, inte återspegla VAR i rummet Petter är. För det krävs ju en stationär mikrofon placerad ungefär där åhörarna förväntas sitta.

[Unregisterede93ec5d9]

• 0

Det blir märkligt även med stereomik. Med en handhållen kan stereoupptagningen i bästa fall ge lite "bredd" på ljudet, inte återspegla VAR i rummet Petter är. För det krävs ju en stationär mikrofon placerad ungefär där åhörarna förväntas sitta.

Jo, det är jag helt med på. En stereomik placerad på scenen skulle också kunna fungera för att kunna placera ut var någon befinner sig sidledes i förhållande till mikrofonen. Nu har ju Grelber faktiskt inte sagt att mikrofonen är handhållen. Det var därför jag fiskade lite efter hur det egentligen stod till.

Redigerat av Unregisterede93ec5d9, 04 juli 2017 - 20:13.

[Loco.spk]

• 0

Den subjektiva upplevelsen var att när Petter talade i mikrofonen

 

Jag tolkar det som att han höll den i handen. Men Grelber får gärna förtydliga/rätta om det är något jag missar.

Redigerat av Loco.spk, 04 juli 2017 - 20:20.

[Unregisterede93ec5d9]

• 0

Jag tolkar det som att han höll den i handen. Men Grelber får gärna förtydliga/rätta om det är något jag missar.

Jo, så skulle man absolut kunna tolka det. Men istället för att tolka så får vi vänta på svar hur det faktiskt gick till.

[Grelber]

• 0

Hoppsan, bara för att jag reagerar på åsikter som torgförs grundade på meningar om hur världen borde vara beskaffad istället för att skaffa sig en egen förstahandsupplevelse har jag hamnat i rollen som någon sorts IS banérförare – det var liksom inte meningen. Det är ingalunda hugget i sten att jag kommer att välja en IS-högtalare, det får min kommande utvärdering i min egen miljö utvisa. Men OK, om min beskrivning av demon var otydlig eller för kortfattad får jag göra ett nytt försök.

 

Petters demonstration handlar förstås inte om varifrån ljudet faktiskt kommer, utan om hjärnans tolkning av situationen, och det är själva poängen med att ha en levande person, talandes i en handhållen monomikrofon, som hjärnan kan fokusera på istället för ett inspelat ljud. En högtalare som ”låter låda” drar till sig lyssnarens uppmärksamhet, vilket skapar en sinnenas konflikt där lyssnarens fokus fladdarar mellan den punkt ögat ser att ljudet borde komma från, talaren, och den riktning örat uppfattar att ljudet kommer från, mitt emellan högtalarna och en knapp meter ovanför talarens mun. En mera neutral högtalare, vare sig neutraliteten är ett resultat av faslinjäritet eller något annat fenomen, gör att hjärnan finner det trovärdigt att ljudet faktiskt kommer från talaren, vid sidan om och lite nedanför stereoparet. Naturligtvis är det en erfarenhetsmässig tolkning av det lyssnaren ser och hör där ögonen ”vinner” över öronen efter hjärnans bearbetning. Det är en illusion, men det är en illusion som fungerar, åtminstone i min hjärna. Och en högtalare som vid vanlig lyssning på inspelad musik snor uppmärksamhet från lyssnandet med att genom sin återgivningskaraktär signalera ”jag är en högtalare” måste rimligen vara sämre än en som inte gör det, all else equal. Åtminstone i min bok, och det skulle uppskattas om den som vill ifrågasätta det besöker Intelligent Sound för en förstahandsupplevelse, istället för att jag försöker i ord förmedla vad jag upplevde med ögon och öron. Men tro mig, jag kan skilja på en mikrofon och en megafon.

[Loco.spk]

• 1

Hoppsan, bara för att jag reagerar på åsikter som torgförs grundade på meningar om hur världen borde vara beskaffad istället för att skaffa sig en egen förstahandsupplevelse har jag hamnat i rollen som någon sorts IS banérförare – det var liksom inte meningen. 

 

Nejdå, det var inte min intention att klistra på dig något sådant epitet. Men ditt inlägg väckte en del frågor som ingen annan än du kunde svara på.

 

 

En högtalare som ”låter låda” drar till sig lyssnarens uppmärksamhet, vilket skapar en sinnenas konflikt där lyssnarens fokus fladdarar mellan den punkt ögat ser att ljudet borde komma från, talaren, och den riktning örat uppfattar att ljudet kommer från, mitt emellan högtalarna och en knapp meter ovanför talarens mun. 

 

 

Fast vi talar väl om HiFi-högtalare nu och inte PA-högtalare för presentationer? Bara så att jag inte missuppfattar något. Jag har inga synpunkter på om en högtalare för det sistnämnda har en ljudbild som är diffus nog för att illusionen av att ljudet kommer från talaren ska uppstå.

 

För en HiFi-högtalare vill jag snarare motsatsen. Ljudbilden ska vara detaljerad nog för att kunna placera ljud på rätt plats. Därför känns IS högtalare enligt din beskrivning som ett dåligt val i detta sammanhang. I.a.f. enligt mina kriterier.

 

 

Och en högtalare som vid vanlig lyssning på inspelad musik snor uppmärksamhet från lyssnandet med att genom sin återgivningskaraktär signalera ”jag är en högtalare” måste rimligen vara sämre än en som inte gör det, all else equal.

 

Fast det du talar om här känns som en helt annan sak. Att man "hör" en högtalare beror ju oftast på distorsion av olika slag. Exempelvis ljud från dåligt stagade/dämpade lådor (du skrev själv "låter låda") eller liknande.

 

Det ska ju inte förväxlas med en detaljerad ljudbild där ljud som ska vara mitt i ljudbilden hörs mitt i ljudbilden och inte där hjärnan hittar på att det ska höras, eller hur?

 

 

Åtminstone i min bok, och det skulle uppskattas om den som vill ifrågasätta det besöker Intelligent Sound för en förstahandsupplevelse, istället för att jag försöker i ord förmedla vad jag upplevde med ögon och öron.

 

Nu bor jag för långt från firman för att det ska vara aktuellt. Jag tycker ändå att vår diskussion är rätt givande trots att jag själv inte lyssnat på dem.

 

Vi har väl exempelvis kommit fram till att den placering av Petter som tidigare tillskrevs högtalarna nu kan förklaras med att ljudbilden är diffus nog för att synintryck ska ta över hos åhörarna.

 

Om det är positivt eller negativt är väl upp till var och en att avgöra.

[Grelber]

• 0

@loco.spk: Som jag ser det tar du fasta på fel aspekter av demon (men det kan ju återigen vara min brist på förklaringsförmåga). Det handlar inte om PA kontra hifi eller diffus kontra distinkt ljudbild, det handlar om en situation där ögat förmedlar en verklighet och örat en annan. Synsinnet är dominant, och hjärnan vill gärna att ett ljud ska komma från den punkt där ögat uppfattar att det hör hemma, och är beredd att gå ganska långt i sin ”välvilliga tolkning” av ljudbilden för att åstadkomma konsekvens mellan sinnesintrycken. En högtalare som av en eller annan anledning ger sig tillkänna stör den tolkningen och därmed lyssnarens fokus. Jag uppfattar det som att IS-högtalarna genom en mera neutral och ”realistisk” återgivningskaraktär, oavsett konstruktionsmässig orsak, skapar mindre av den sortens konflikt vid en direkt jämförelse med Tannoyerna. Att Petter väljer sin PA-modell för demon gissar jag beror på att det är den som i storlek och pris närmast överensstämmer med Tannoyerna, för att förebygga invändningen att man jämför äpplen och päron. Men eftersom alla IS-modeller tycks bygga på samma konstruktionsmässiga grundprinciper gissar jag att PA-versionen och hifi-modellerna har en snarlik ljudbild, åtminstone är de olika hifi-modellerna inte identiska men väldigt likartade i sin återgivning.

När man lyssnar på inspelad musik är situationen en helt annan, då saknas en visuell referens som kan komma i konflikt med vad örat hör. Det är ju närmast en fördel att blunda när man ska utvärdera vad en högtalare presterar i termer av den sortens realism som ligger i hifi-begreppet. Och då är vi fullständigt överens om att en så distorsionsfri och detaljerad ljudbild som möjligt är vad man eftersträvar. Dessutom vill åtminstone jag att högtalarna ska förmå att måla upp ett trovärdigt ljudlandskap som ger en god uppfattning om i vilken sorts lokal musiken utspelar sig, och hur instrumenten/rösterna är placerade i förhållande till varandra i höjd- och djupled. I mina öron klarar IS-högtalarna de kraven mycket väl, annars skulle jag inte överväga dem (som jag hoppas har framgått av mina tidigare inlägg är jag en både kräsen och erfaren musiklyssnare med musikerbakgrund och bred musiksmak), med den adderade fördelen jämfört med många andra system jag lyssnat på att ljudbilden bibehålls exakt och detaljerad även när man förflyttar sig en bra bit ifrån sweetspot.

[Zartok]

• 4

Synd att konstruktören själv inte kan förklara sina... kontroversiella uttalanden

[Bakerman]

• 0

Men jag förstår fortfarande inte riktigt. Vad för typ av mikrofon användes? Som Loco är inne på så blir ju det hela lite märkligt ifall det är en monomikrofon som användes.

 

Trumpeten är lite till höger.

[Unregisterede93ec5d9]

• 0

Trumpeten är lite till höger.

[Unregisterede93ec5d9]

• 1

@loco.spk: Som jag ser det tar du fasta på fel aspekter av demon (men det kan ju återigen vara min brist på förklaringsförmåga). Det handlar inte om PA kontra hifi eller diffus kontra distinkt ljudbild, det handlar om en situation där ögat förmedlar en verklighet och örat en annan. Synsinnet är dominant, och hjärnan vill gärna att ett ljud ska komma från den punkt där ögat uppfattar att det hör hemma, och är beredd att gå ganska långt i sin ”välvilliga tolkning” av ljudbilden för att åstadkomma konsekvens mellan sinnesintrycken. En högtalare som av en eller annan anledning ger sig tillkänna stör den tolkningen och därmed lyssnarens fokus. Jag uppfattar det som att IS-högtalarna genom en mera neutral och ”realistisk” återgivningskaraktär, oavsett konstruktionsmässig orsak, skapar mindre av den sortens konflikt vid en direkt jämförelse med Tannoyerna. Att Petter väljer sin PA-modell för demon gissar jag beror på att det är den som i storlek och pris närmast överensstämmer med Tannoyerna, för att förebygga invändningen att man jämför äpplen och päron. Men eftersom alla IS-modeller tycks bygga på samma konstruktionsmässiga grundprinciper gissar jag att PA-versionen och hifi-modellerna har en snarlik ljudbild, åtminstone är de olika hifi-modellerna inte identiska men väldigt likartade i sin återgivning.

När man lyssnar på inspelad musik är situationen en helt annan, då saknas en visuell referens som kan komma i konflikt med vad örat hör. Det är ju närmast en fördel att blunda när man ska utvärdera vad en högtalare presterar i termer av den sortens realism som ligger i hifi-begreppet. Och då är vi fullständigt överens om att en så distorsionsfri och detaljerad ljudbild som möjligt är vad man eftersträvar. Dessutom vill åtminstone jag att högtalarna ska förmå att måla upp ett trovärdigt ljudlandskap som ger en god uppfattning om i vilken sorts lokal musiken utspelar sig, och hur instrumenten/rösterna är placerade i förhållande till varandra i höjd- och djupled. I mina öron klarar IS-högtalarna de kraven mycket väl, annars skulle jag inte överväga dem (som jag hoppas har framgått av mina tidigare inlägg är jag en både kräsen och erfaren musiklyssnare med musikerbakgrund och bred musiksmak), med den adderade fördelen jämfört med många andra system jag lyssnat på att ljudbilden bibehålls exakt och detaljerad även när man förflyttar sig en bra bit ifrån sweetspot.

Men tycker du inte att dina två stycken motsäger varandra? Du avslutar med att säga stt ljudbilden hos IS är exakt och bibehålls exakt, trots förflyttning. Men i lyssningsexemplet som du nämner tidigare, där ljudinformationen ligger centrerad i mitten. Då kan man helt plötsligt släppa den exakta och bibehållna ljudbilden och ljudet släpps fritt?

Jag tänker att när man kan få något så enkelt och lättuppfattat som en ensam monosignal utan panorering att hamna lite var som helst i ljudbilden. Vad händer då när man spelar mer komplexa signaler?

[Grelber]

• 0

Men tycker du inte att dina två stycken motsäger varandra? Du avslutar med att säga stt ljudbilden hos IS är exakt och bibehålls exakt, trots förflyttning. Men i lyssningsexemplet som du nämner tidigare, där ljudinformationen ligger centrerad i mitten. Då kan man helt plötsligt släppa den exakta och bibehållna ljudbilden och ljudet släpps fritt?

Jag tänker att när man kan få något så enkelt och lättuppfattat som en ensam monosignal utan panorering att hamna lite var som helst i ljudbilden. Vad händer då när man spelar mer komplexa signaler?

Jag kan bara be om ursäkt för att jag tydligen är så usel på att förklara, jag vet sedan gammalt att jag ofta kan bli så mångordig att min poäng blir grumligare än om jag hade varit lite mer kortfattad. Om man är välvillig kan man kalla det pedagogisk överkompensation, är man mera illvillig kallar man det kanske illa skrivet. Whichever, nytt försök:

I det första fallet finns en visuell referens, talaren, och då tar synsinnet över i hjärnans tolkning och skapar en illusion av att ljudet faktiskt kommer från talarens mun även om munnen befinner sig utanför stereoperspektivet, n.b. om högtalaren har en ”diskret” karaktär som återger rösten ofärgat. Den illusionen klarar IS modell markant bättre att skapa än Tannoy, och min förklaring är en konstruktion som producerar ett mera realistiskt ljud utan egenkaraktär, konflikten mellan öga och öra blir mindre, hjärnan har lättare att ”tro på” vad ögat ser och kan mer eller mindre bortse från vad örat egentligen hör. Tolkningen av situationen är helt grundad på erfarenhet, hör vi en röst och ser en mun som rör sig utgår vi från att rösten måste komma från munnen, allt annat vore ologiskt, och hjärnan strävar efter att eliminera brister i logik. Blundar man försvinner konflikten och illusionen tonar bort.

I det andra fallet saknas en visuell referens (annat än möjligen de fysiska högtalarna), hörselsinnet är ensamt om tolkningen. Exakt samma egenskaper hos högtalaren som i det första fallet är önskvärda (åtminstone som jag ser det), ett realistiskt, ofärgat ljud utan egenkaraktär hos högtalaren men med förmågan att skapa ett ”ljudlandskap” med tre dimensioner, ett ljudlandskap som expanderar bortom högtalarna, kort sagt, hifi. I en inspelning där en sångares röst är mixad mitt i stereoperspektivet är det bara hörseln som ”bestämmer” att det är från mittpunkten vi hör rösten, synsinnet har inget att säga till om, tolkningskonflikter uppstår inte.

Om man har hjärnans förmåga till psykoakustiska trollerikonster i minnet kan jag alltså inte se en konflikt i vad jag skriver om de båda situationerna, tvärtom. Jag skulle snarare vilja påstå att Petter har lyckats konstruera en PA-modell som ”låter hifi”, vilket borde vara positivt bl.a. för musiker som spelar på elförstärkta akustiska instrument.

[Unregisterede93ec5d9]

• 0

Jag kan bara be om ursäkt för att jag tydligen är så usel på att förklara, jag vet sedan gammalt att jag ofta kan bli så mångordig att min poäng blir grumligare än om jag hade varit lite mer kortfattad. Om man är välvillig kan man kalla det pedagogisk överkompensation, är man mera illvillig kallar man det kanske illa skrivet. Whichever, nytt försök:I det första fallet finns en visuell referens, talaren, och då tar synsinnet över i hjärnans tolkning och skapar en illusion av att ljudet faktiskt kommer från talarens mun även om munnen befinner sig utanför stereoperspektivet, n.b. om högtalaren har en ”diskret” karaktär som återger rösten ofärgat. Den illusionen klarar IS modell markant bättre att skapa än Tannoy, och min förklaring är en konstruktion som producerar ett mera realistiskt ljud utan egenkaraktär, konflikten mellan öga och öra blir mindre, hjärnan har lättare att ”tro på” vad ögat ser och kan mer eller mindre bortse från vad örat egentligen hör. Tolkningen av situationen är helt grundad på erfarenhet, hör vi en röst och ser en mun som rör sig utgår vi från att rösten måste komma från munnen, allt annat vore ologiskt, och hjärnan strävar efter att eliminera brister i logik. Blundar man försvinner konflikten och illusionen tonar bort.I det andra fallet saknas en visuell referens (annat än möjligen de fysiska högtalarna), hörselsinnet är ensamt om tolkningen. Exakt samma egenskaper hos högtalaren som i det första fallet är önskvärda (åtminstone som jag ser det), ett realistiskt, ofärgat ljud utan egenkaraktär hos högtalaren men med förmågan att skapa ett ”ljudlandskap” med tre dimensioner, ett ljudlandskap som expanderar bortom högtalarna, kort sagt, hifi. I en inspelning där en sångares röst är mixad mitt i stereoperspektivet är det bara hörseln som ”bestämmer” att det är från mittpunkten vi hör rösten, synsinnet har inget att säga till om, tolkningskonflikter uppstår inte.Om man har hjärnans förmåga till psykoakustiska trollerikonster i minnet kan jag alltså inte se en konflikt i vad jag skriver om de båda situationerna, tvärtom. Jag skulle snarare vilja påstå att Petter har lyckats konstruera en PA-modell som ”låter hifi”, vilket borde vara positivt bl.a. för musiker som spelar på elförstärkta akustiska instrument.

Förlåt om jag är tjatig. Jag förstår vad du skriver men håller nog inte riktigt med. Jag är övertygad om att när man lyssnar och blundar så, trots att vi saknar en fysisk referens av synen, så har vi en inre referens som vi "ser" och förväntar oss och målar upp vad vi hör. Om man leker med tanken så bör man rent teoretiskt kunna få lite lustiga exempel (om detta stämmer det vill säga). Om man t.ex visualiserar ett trumset ur publikens perspektiv så tänker jag nästan uteslutande att hi-hat är till höger och golvpukor och ridecymbal till vänster. Av någon anledning (trots att trumslagaren inte är vänsterhänt) så brukar ibland ljudtekniker mixa detta, sett ur trumslagarens perspektiv och spegelvända det hela. Då skulle jag alltså rent teoretiskt kunna ha lättare att missa detta med ett par faslinjära och naturtrogna högtalare än med t.ex ett par Tannoy? Då jag med Tannoy bara hör vad högtalarna presenterar och med dom andra högtalarna skulle "köpa" det min inre referens målar upp för mig?

Petter använder ju helt klart kontroversiella metoder för att visa upp sina produkter. Det är flera funderingar och frågetecken som dyker upp i min skalle, som egentligen inte du skall behöva stå till svars för. Men jag kan väl bara nämna några tankar så får du svara ifall du orkar och känner dig manad:

Du säger att han ville jämföra mot liknande högtalare i förhållande till pris och storlek. Men varför inte jämföra mot andra PA-högtalare istället för närfältsmonitorer som inte alls är konstruerade för denna sortens lyssning?

Hur starkt spelades det? Direktljudet måste ju ha interfererat med det förstärkta ljudet, åtminstone för dom som satt väldigt nära?

Anpassades volymen utifrån dom olika högtalarna?

[Buddypresley]

• 0

I det första fallet finns en visuell referens, talaren, och då tar synsinnet över i hjärnans tolkning och skapar en illusion av att ljudet faktiskt kommer från talarens mun även om munnen befinner sig utanför stereoperspektivet

 

Om vissa högtalare förstärker denna illusion så skulle jag inte vilja säga att det är nåt positivt

[hundrakg]

• 0

det är just samtal som dessa som framhäver IS till något intressant och magiskt. Man börjar undra och ifrågasätta. 

 

[Grelber]

• 0

Suck. Jag är på vippen att ge upp. Det är tydligen inte bara mina dåliga förklaringar som spelar in, det finns här och där också inslag av selektivt läsande.

@Buddypresley: Jag har aldrig påstått att illusionen förstärks, bara att den bibehålls bättre (den är inte fullständig), och det är som jag ser det en positiv egenskap (= mindre färgad ljudkaraktär), och det underlättar för hjärnan att göra den bearbetning/tolkning som den är ”hardwired” att genomföra.

@hundrakg: Jag har i mina inlägg aldrig använt några referenser till något magiskt, bara rapporterat vad mina öron hör och emellanåt lagt fram i mitt tycke rimliga teorier om vad det kan bero på. Jag har inte tid att nagelfara hela tråden igen, med har en stark misstanke om att eventuella referenser till magi förekommer i inlägg från medlemmar som hellre dissar IS av princip än grundat på eget lyssnande.

@Brallson: Din fundering är intressant, men utan att vara expert på psykoakustik vågar jag nog med viss kaxighet hävda att en visualisering aldrig kan skapa *samma* sorts fenomen som vid ett faktiskt lyssnande med öppna ögon. I fallet visualisering är det ju du som ”placerar” instrumenten, det saknas en oberoende yttre ljudkälla och en fysisk referens som ögat, och därmed hjärnan, kan använda sig av i tolkningen av situationen. Det egentligen enda du då kan göra vid t.ex. ett A/B-test är att ta ställning till vilken högtalare som låter bättre i dina öron. Det är naturligtvis inte ointressant, men då ska man förstås använda inspelat material oavsett om man lyssnar med öppna eller slutna ögon.

Jag vet inte vad Petter vill med sitt val av referens, den frågan måste du ställa till honom. Jag minns att han nämnde att Tannoyerna var bland de bästa högtalare han hittat i ungefär samma storlek och han var noga med att framhålla att signalkedjan fram till respektive högtalare var identisk, inklusive kablage. Sedan är det min *gissning* att det knappast var någon slump att han valde en modell som har gott rykte för närfältsmixning, en situation som påminner avsevärt mera om hifi-lyssnande än PA-lyssnande. Om då min upplevelse är giltig, att IS PA-högtalare färgar ljudet mindre än Tannoyerna, betyder det att IS-modellen slår Tannoyerna på deras egen hemmaplan, realistisk ljudåtergivning, och Petter menar sig ha funnit ett klurigt och kanske lite udda sätt att demonstrera det. Metoden kan man acceptera eller förkasta (eller, som i en del fall, medvetet eller omedvetet missförstå), men inte gärna utan att ha en förstahandsupplevelse att stödja sig på. Men som jag ser det kan ofärgat ljud aldrig vara en dålig egenskap hos en PA-högtalare, åtminstone inte för mindre riggar och återgivning av akustiska instrument (ska man lägga ut en decibelstinn ljudmatta i Kungsan är det lite andra, och delvis konfliktande, krav man måste ta hänsyn till).

När det gäller dina avslutande frågor: Utan att ha några mätningar att stödja mig på uppfattade jag att ljudtrycket var detsamma i båda högtalarparen. Jag förmodar att Petter är väl medveten om att hans teorier om hur man bygger välljudande högtalare ligger en bra bit ifrån mainstream, och att han knappast skulle riskera kritik som bygger på en upplevd ljudnivå som skiljer sig mellan jämförelseobjekten. Att jag skriver ”upplevd” beror förstås på att det kan skilja i effektivitet, och att mängden inmatad effekt till respektive par därför kan skilja. Om det finns en sådan skillnad i det här fallet säger mina öron att Petter har kalibrerat väl. Nivån var sådan att direktljudet bör ha haft negligerbar inverkan, och vid ”standarduppställningen” (innan vi rörde oss runt i lokalen) var ingen lyssnare närmare Petter än ca 3,5–4 m. Hade vi haft anledning att gå närmare eller om ljudnivån varit lägre hade förstås direktljudet kunnat interferera men det hade ju motverkat hela syftet med demon, att visa på skillnader i förmågan att med en naturtrogen återgivning lura hjärnan att hellre tro på vad den ser än vad den faktiskt hör. Om direktljud kom in i bilden skulle det ju inte finnas samma konflikt mellan öga och öra, ljudet skulle verkligen komma från den punkt där ögat vill placera det. Hoppas detta är svar på dina frågor.

[hundrakg]

• 0

tror bara de flesta inte är övertygade(även om de inte lyssnat) på tekniken de har, då vi pratar om högtalare, dom har ju inte uppfunnit hjulet direkt.

För mig att så många diskuterar ämnet IS som högtalare, måste ju betyda något?

För mig att diskutera IS vs Andra högtalare, är som att diskutera Klipsch VS Dali vs JAMO osv,,,, smaksak.

Men de känns lite som att ens diskutera IS får IS att framstå som nåt lite över denna värld,,, jag upplever de så, precis som IS har något absolut ingen annan har, åk o lyssna bara. så får ni se... det är här jag tror de brister för många, de är ju bara högtalare vi pratar om... 

Redigerat av hundrakg, 07 juli 2017 - 12:55.

[hundrakg]

• 0

dom säger: "Vår målsättning var från start att konstruera högtalare som återger ljudet så att det låter precis som i verkligheten"

 

ok? vill inte många andra de också

de säger:" Uttryckt i siffror skulle man lite nonchalant kunna säga att lådan står för 10% av ljudet, elementen 10% och delningsfiltret 80% av det slutliga högtalarljudet. Det är delningsfiltret som kännetecknar våra produkter och det ljud vi är stolta över."

 

hehe,, ok? jo så är det nog

[hundrakg]

• 0

nu vet jag inte vad IS är för företag, intresset finns inte kolla upp, hur bra de går för dom, men om nu deras filter hade varit så bra och annorlunda som de säger, då hade de kunnat sitta i varje högtalare nu, som jag sa, hjulet är uppfunnet. Alla hade fått bättre ljud, elementen är inte så viktiga i högtalarna och man kunde sätta Proson eller system one element i alla högtalare, lådorna kunde göras billigare. och IS kunde tjänat riktigt med pengar på detta...

[Grelber]

• 0

@hundrakg: Jag gör inga anspråk på att vara smakdomare eller rikslikare. Självfallet har du helt rätt i att det handlar om lyssningserfarenhet, ljudideal osv. Jag har f.ö. efter omfattande lyssning valt en Klipsch som centerhögtalare eftersom den överensstämmer mest i ljudkaraktär (av dem jag lyssnat på)med mina hembyggda frontar, det kan möjligen säga något om mina ljudideal. Min tidigare Infinity-center är f.ö. till salu om någon skulle vara intresserad. Jag har också en tillräcklig uppsättning fördomar för att misstänka att en högtalare som påstås vara speciellt bra till en viss typ av musik förmodligen inte skulle vara i min smak.

Jag har ingen möjlighet att bedöma om IS påstående att 80% av ljudkaraktären hos en högtalare ligger i delningsfiltret är korrekt (och jag måste ärligt erkänna att det förefaller mig vara en om inte osannolik så i alla fall överdriven proportion) eller om IS anspråk på att bygga delningsfilter som bygger på nya principer är korrekt, men om det senare är sant har man kanske inte uppfunnit hjulet på nytt utan snarare en ny typ av däckmönster som ger bättre egenskaper än hos jämförbara konkurrenter.

Men det är ju slutresultatet som räknas. Naturligtvis hävdar alla högtalartillverkare i de lite högre prisklasserna att just deras system ”låter precis som i verkligheten”. Bara omfattande och kräsen lyssning kan ge en bild av hur mycket fog respektive tillverkare har för sina påståenden. Jag kan bara konstatera att för mina öron, med mina ljudideal, låter de av IS högtalarmodeller som jag har lyssnat på minst lika bra som eller bättre än högtalare i motsvarande prisklasser och jag har börjat nära en stark misstanke att just faslinjäritet är en viktig komponent i den slutsatsen (men jag påstår inte att jag rent objektivt *vet* att det är så, eller att min upplevelse är generellt giltig för alla). Det är inte detsamma som att påstå att IS högtalare är ”bäst” eller ”unika”, bara att de för mig låter mer än väl ”tillräckligt bra”. Om det inte fanns ytterligare snäpp upp på kvalitetsskalan skulle det vara omöjligt att sälja high end-högtalare à 500.000 paret till andra än folk med mera pengar än hjärna och öron, men det är inte på den prisnivån jag köper högtalare. Och, som jag har redovisat tidigare, konstaterandet att IS8-orna uppenbart låter bättre än mina nuvarande frontar är inte liktydigt med att de låter för 22.000 per styck bättre utifrån vilka pengar jag är beredd att lägga ner på *ett* av mina intressen, musiklyssning.

När det gäller dina synpunkter på IS marknadsföringsstrategi har jag fått intrycket att Petters sätt att driva sitt företag ligger nära det jag tillämpar i mitt och min frus lilla AB, att det viktigaste inte är att tjäna maximalt med pengar utan att få hålla på med det man gillar på sina egna villkor och utifrån sin egen affärsmoral och filosofi. Jag kan ha fel, men om det är som jag tror har jag svårt att förebrå honom.

[hundrakg]

• 0

när jag skriver här så menar jag inte att du Grelber ska va ansvarig eller förklara hur de ligger till

Jag förstår vad du menar, det är bara det att jag har svårt att få in i hjärnan de IS förmedlar, och deras priser för de man ser.. förutom filtret då, för de är ju de "magiska" och givetvis kan man inte se det, hehe

 

sen har jag svårt att svälja deras bas element, alltså rent hur de ser ut..

[hundrakg]

• 0

 i min värld, där jag kan relatera till samma sak, det är när man tränar på gym som exempel, att man kan ta den klenaste killen och säga att det till 80% ligger i hjärnan hur man tänker om man ska lyfta mycket på en gång, det är ungefär dit jag tycker IS försöker att säga,,, nu kanske jag tog ett dåligt exempel, men ni fattar...... för mig om man ska lyfta tungt på bänkpress handlar om arbete regelbundet, träna rätt, käka rätt, sova rätt, mental inställning, vilja osv,,,, finns liksom inte så många genvägar.

samma syn har jag på högtalare: gedigen konstruktion från början, bra element rakt igenom, kraftig konstruktion, bra tyngd, stora magneter, rätt val av material genom allt, bra filter rakt igenom och rätt filter givetvis för elementen osv...  jag ser även här inga speciella genvägar.

 

Men när man läser IS genexxa högtalare med andra filter för 20000kr, de funkar helt enkelt inte bara i min värld, visst detta var innan, men de hänger kvar....  ja menar deras priser är ju inte billiga direkt heller..  näää, jag skriver inte mer nu om detta, onödig energi bara.... de som gillar IS, keep going, jag kommer välja nåt annat när jag köper nytt, har inget intresse ens att lyssna på dom, då jag tror en stor del av erfarenheten blir inmatade häxprat och att man till slut tror på det.. jag hoppar över...

[Grelber]

• 0

@hundrakg: Om du räknar i mig i gruppen som låter sig övertalas av "häxprat" är vi helt överens om ödet för en fortsatt dialog. Over and out.

[hundrakg]

• 0

jag älskar ljud, och jag är glad för alla som hittat rätt, men jag vet samtidigt att man ibland kan bli ganska rejält påverkad av prat innan man ska lyssna på en högtalare, speciellt om det är något "speciellt". Jag skulle nog kunna tycka att IS låter på ett sätt som är övertygande för stunden i deras lokaler. Jag vet ej, men vill inte prova, då jag ej tror på deras koncept, speciellt inte för pengarna. Bara tanken på vad det sitter för element i högtalaren oavsett hur bra de låter, funkar inte för mig

 

De måste vara bra från grunden, lådan, tyngden, elementen, material valet osv,,,, de lägger jag gärna pengar på, de andra (även om de låter bättre) tilltalar inte mig... hehe

[Risken Finns]

• 0

Skapar egna sanningar är ju precis vad Intelligent Sound gör, det krävs bara en gnutta sunt förnuft för att förstå det.

Okej... vad menar du nu? Startar någon något nytt som skiljer sig så blir det ju nya sanningar. Eller?

[Zartok]

• 2

Med egna sanningar menas nog att de hittar på saker som är falska, men presenterar det som sanningar.

[Risken Finns]

• 0

Och du blev så upprörd att du gick med i forumet idag just för att skriva detta inlägg? Det luktar inte alls som du har någon anknytning till företaget inte. 

Ja, för det första så finns det en anledning till att hoppa in här och skriva. Söker man på intelligent sound på Google så dyker ni upp näst längst upp efter tillverkarens egen hemsida. Det gjorde att jag brydde mig eftersom firman svärtas ner ganska rejält av er här inne. Det är allvarligt då de saftigaste negativiteterna otroligt nog är byggda på förutfattade meningar utan att den som skrivit uppenbarligen inte ens har provlyssnat eller mött tillverkaren på plats med frågor om högtalarna och delningsfiltren.
Det andra du skriver om mig är ett rent påhopp men samtidigt nästan sant. Jag har för något år sedan "sålt in" intelligent Sounds högtalare till en större lokal i min hemort. Resultatet är sedan dess uppskattat och åsikterna om ljudåtergivningen är än i dag positiva. 
Jag skulle inte sälja in Intelligent Sound till en sådan kund om högtalarna lät mediokert. Jag har även rekommenderad IS inför ett påkostat studiobygge som blev bra på det sätt som jag jag berättade att det skulle bli. 
Men nej, jag är inte med i företaget. Jag är kund som vill ha en naturtrogen återgivning i min hifi-utrustning.

[Risken Finns]

• 0

Jag trodde inte att de berättar hur detta, nästan magiska, delningsfilter är konstruerat.

 

Men eftersom du självklart har denna information eftersom du skriver som du gör så ser jag fram mot att du delar med dig.

Nej, inte någon magi, bara ett annorlunda sätt att tillverka delningsfilter på. Deras sätt att mäta ljud är grunden. Jag har fått en PDF där tillverkaren berättar mer. Fråga dom om du också kan få den mailad till dig. Men däremot är filtertillverkningen hemlig. Sannolikt för att de inte vill bli plagierade.

[Risken Finns]

• 0

Is borde köra en aktiv variant på filter och sen ta patent på inställningarna tycker jag.

Men klart då måste det vara hel digitalt och tvistade kablar så inte ettor o nollor går bananas.

 

Att ta 100k för ett par proson med annat filter/pluggade portar är skrämmande och anledningen till att jag personligen inte kan ta dessa som seriösa.

Ännu en kunnig forumsmedlem som tror att Intelligent Sound säljer en Prosonhögtalare med en utbytt skylt.... Kom igen.

[hundrakg]

• 0

[Risken Finns]

• 0

Åh, det finns ju så mycket fler skäl. Att akustiken i ett rum inte spelar någon roll med just deras högtalare är min favorit. Att 80% av ljudet i en högtalare bestäms av filtret(deras magiska) är god tvåa.

 

Läs gärna https://intelligents...ar-syn-pa-ljud/ för fler godbitar.

 

Och, du Risken, var är filterdokumentationen? Som nyregistrerad håller du väl koll på den enda tråden som du är aktiv i? Och du delar väl med dig?

Nä, jag har inte varit inne på ett tag. Kolla upp PDF att få hem från tillverkaren.
Jag vet att Petter har fått stryk för det där. Det han har sagt mig är att det delningsfilter han (inte ensam) tagit fram erbjuder att lådan faktiskt inte har så stor betydelse i jämförelse med andra tillverkares delningsfilter. Däremot vet jag genom honom att de högtalare jag har och har IS8Pro Mk2 och tidigare IS66 är omsorgsfullt stagade. 
Till mig har han inte sagt att akustiken spelar någon roll däremot att man kan ha ett normalt möblerat rum med gardiner matta osv. utan några dämpningsmoduler. Den inspelningsstudion jag berättat om är inredd som ett vanligt möblerat vardagsrum utan diffusorer. Men jag tror att ett helt kalt rum utan textiler inte skulle fungera ens med IS-högtalare. Där måste dom nog behöva ändra i sin information!

[Risken Finns]

• 0

Det låter ju nästan som att IS har tvingat på honom högtalare. Vet dom ens att han skulle ha dom på en uteplats? Och återigen, vad spelar det för roll? TS kan säkert, som både du och jag, inse riskerna med att ha högtalare gjorda för inomhusbruk på en uteplats.

Jag förstår inte riktigt vad du vill uppnå? Kom med något konstruktivt om företaget istället. Dom här utdragen ifrån manifestet t.ex:

"Under förutsättning att akustiken inte ger extremt långa efterklangstider (mer än 2 sek) har den en
mycket liten betydelse för vår ljudupplevelse. Detta beror på att hjärnan förväntar sig att akustiken
finns där och snabbt identifierar dess karaktär och hjälper oss att bortse från den."

"IS:s högtalare samverkar mycket väl med den befintliga akustik som finns i lokalen. Ljudet från
högtalarna är så exakt att även om det reflekteras från tak, väggar och golv så kommer ljudet
fortfarande att vara lätt att ta till sig."

Det där får mig att fundera både en och två gånger på hela deras ljudfilosofi.

Jag har faktiskt hört IS vid ett flertal tillfällen. Aldrig blivit riktigt impad. Speciellt inte i större rum med lite längre lyssningsavstånd. Deras tanke med att aldrig ha bredare än 80-140cm mellan högtalarna är något jag inte sympatiserar med alls. Ljudbilden blir enormt begränsad.

Nej man tycker olika naturligtvis. Jag själv skulle bli mer impad om de hade mera djupbas än vad de har men är förtjust i hur äkta allt låter. Men i vilket sorts större rum har du hört dom då? Hur stort? Vilken ljudutrustning användes? Genom att de kan lyssnas på på ett så nära avstånd är de bra att använda i inspelningsstudio och vid mastring. Men jag menar inte att ta ifrån dig din egen upplevelse. Jag håller bara inte med dig.

[hundrakg]

• 0

vad kostar t ex ett par högtalare från IS? som exempel 8pro?

[Risken Finns]

• 0

https://intelligentsound.se
https://www.ratsit.s...ent_Sound_IS_AB

På hemsidan står att de själva konstruerar och aktiebolaget har bara två anställda.

Stämmer faktiskt men däremot arbetar tillverkaren i samarbete med andra vid framtagning av högtalare, kablar etc. Det är bara att fråga firman så får man svar. Det har jag gjort. Rekommenderas starkt!

[hundrakg]

• 0

44.000:- ?? herre min.....för ett par lådor i svart, nu är jag inte dum på något sätt, men vad tar de betalt för, om lådorna och elementet inte utgör ljudet (eller typ 10%) och kostar någon tusenlapp på sin höjd, tar de 43.000 SEK för ett par filter som sitter i då?

även om filterna är hemliga och även om de nu ger de ljudet vissa hävdar utav billiga element och lådor, inte kan de väl ta 43 tusen kr för ett par filter 

[Risken Finns]

• 0

B&W påstår inte lika knasiga saker så behovet att ställa samma frågor till dem finns inte.

 

 

 

Tro mig, det finns ingen hemlighet att avslöja. Hade det gjort det hade de tagit patent och tjänat riktiga pengar på sin innovation.

 

 

 

Mätningar på det?

 

Det är märkligt att nästan precis hur man ställer sina högtalare, monterar sina element, hur dåligt rummet är, etc etc så låter det alltid perfekt bara IS produkter är inblandade 

 

 

Var det inte just filter som var det enda som spelade någon egentlig roll i IS högtalare? Allt enligt dem själva. Varför gå och köpa bara låda och element då?

 

Ibland funderar jag på om man inte skulle byta branch och börja kränga hifi-produkter istället.

Ja, där var vi igen med övertygelsen om att veta på ett sätt som blir ett påhopp. En firma som arbetar med livekonserter har IS scenhögtalare men inte deras basar. Han köpte då ett par EV-baslådor som lät riktigt dåligt enligt honom. Intelligent Sound flyttade på hålet för 15"-elementet och stagade om lådan plus att han bytte ut interna kablarna till silspeak-kablar. Basarna blev helt nya i ljudkvalitet. Så nej, det handlar inte bara om delningsfilter. 

[Risken Finns]

• 0

Jag vet inte, men det låter som att IS 12" kan göra lika makalösa saker som den mytomspunna och på forumet extremt hyllade proson rumble 8.

Med tanke på att det är prosonelement i båda så är det dock inte någon större överraskning att prestationen är densamma.

Kappa

Om jag vore ägarna av Intelligent Sound skulle jag inte nånsin valt detta märke. Hur bra de än får dessa att låta så skapar det dåligt rykte. Men de låter verkligen inte som dessa högtalare. Lyssna gärna så slipper du sprida något som inte stämmer. Men firman måste snart, mycket snart lämna valet av lådor som uppfattas som Proson. Hade det varit en helt okänd låda så tror jag det inte skulle uppstått så mycket irritation.