[Perra1]

• 0

Tackar! Har själv två C6:or ("vanliga" samt HDR1300) samt tillgång till en i1D3 (ca 9 månader gammal) genom min kollega, vilka i övrigt aldrig har gett mig dessa resultat. Får ge mig på det igen nästa vecka och se om det går att få till något som framstår som underverk i jämförelse.

La märke till problemet med fullnivåer. Vill förstås använda SMPTE 0-109% så jag får försöka hitta någon lösning. Om detta inte går så köper jag en BVM-D24E1WE under semestern och får jobba med den.

C6:orna är ju inte integrerade med Colornavigator, inte iD3:an heller vad jag vet - vad kör du för mätare där?

Den gamla CRT:n har ju också en del ”hyss” för sig... t ex rätt mycket spurious runt IR.... uppfattas olika av mätare och öga, du bör kalibrera eller åtminstone matcha med narrow spectramätare

Med vänlig hälsning,

Pär

[Unregisteredc49a1f15]

• 0

Jo, i1D3 gick med Colornavigator. Däremot inte C6 som du säger. Är fullt medveten om begränsningarna att inte profilera och mäta med en spectrummätare. Har varit på tapeten att införskaffa sig något sådant lite senare i år. Har dessvärre inte råd med något av Jeti eller Minolta så det lutar sig åt en X-Rite i1Pro 2 Enhanced från Spectracal. Definitivt en kompromiss men också långt bättre än inget.

 

Är så van vid att jobba med Sonys bättre BVM:er så där vet jag åtminstone vad jag får.

Redigerat av Unregisteredc49a1f15, 07 juli 2018 - 12:53.

[Unregisteredc49a1f15]

• 0

Så, med hjälp av Perras pedagogik lyckades jag jobba lite till i ColorNavigator kombinerat med CalMAN idag och fick fram utmärkta resultat - både i form av mätningar men givetvis också bild - på rätt kort tid. Tror inte det tog mer än en halvtimme att få bukt på de flesta problemen. Lite finjustering går fortfarande att göra, främst i blått, men den presterar mycket bättre nu än innan så jag tackar onekligen för hjälpen!

Redigerat av Unregisteredc49a1f15, 09 juli 2018 - 16:38.

[Perra1]

• 0

Så, med hjälp av Perras pedagogik lyckades jag jobba lite till i ColorNavigator kombinerat med CalMAN idag och fick fram utmärkta resultat - både i form av mätningar men givetvis också bild - på rätt kort tid. Tror inte det tog mer än en halvtimme att få bukt på de flesta problemen. Lite finjustering går fortfarande att göra, främst i blått, men den presterar mycket bättre nu än innan så jag tackar onekligen för hjälpen!

Härligt 😊👍🏼

[Nizz_e]

• 0

En fråga till kalibreringsexperterna:

Gällande rent generellt med olika tv:s "cinema-" "expert-" lägen, med eller utan DVE-justering, när jag ser svartvit film.

Tycker det blir brunaktig och murrig bild, så då föredrar jag "standard" eller motsvarande.

Har aldrig gjort nån riktig kalibrering så vet inte hur det ser ut då.

Färgfilm tycker jag däremot fungerar utmärkt med dom lägena.

Så hur borde det se ut?

[Ringblixt]

• 0

Så hur borde det se ut?

Svartvit film har egentligen andra lite förutsättningar ifall man ska gå på hur svartvit film historiskt projicerats med biografprojektorlamporna på 1900-talet innan färgfilmen. De ska ha en dagsljustemperatur om 5400 Kelvin och ska alltså se brunare ut än Cinema-läget. Idealiskt är Cinema/Expert kalibrerade till D65 vilket motsvarar dagsljus vid mulet väder vilket är förhållandevis blått.

 

LG brukar ha ett Varm3-läge som är som 5400 Kelvin. 

 

När du kör Standard-läget är bilden inte längre dagsljustempererad utan är väldigt kall, ofta 10.000-20.000 Kelvin vilket gör den direkt blå i många fall. Ögat uppfattar ofta en blå vitbalans som subjektivt "klarare". Du har också olika former av processning och skruvad gammakurva som tenderar att ta bort mellantoner. Allt i bilden är mörkt eller ljust och mängden nyanser däremellan är minskat. Vilket kan uppfattas som "tydligare". Men svartvit film, från en kvalitetskälla, är verkligen enormt skickligt nyanserat, något som Standard-lägen alltså kommer minska. 

 

Det problem som ofta är med TV-apparater som inte kalibrerats är att Cinema-lägen och liknande ofta är lite för gula eller gröna. Våra ögon är som känsligast för små fel vid de här färgtemperaturerna eftersom det handlar om dagsljusnivåer och biologiska/evolutionära betingelser. Särskilt om det är icke-linjära skillnader vilket det ofta är på en kalibrerad TV. Det kanske är brunare i skuggnyanserna och grönare i ljusa nyanser. Vilket syns jättetydligt på svartvit film! Du tittar ju i praktiken på en testbild för gråskala!

 

Kör du standard-läget är det för ögat bara blått alltihopa. Det kanske egentligen är blandning av turkos och blått men vi ser inte längre samma skillnader för vi är inte lika känsliga för nyanser av blått.

 

En lösning jag ofta föreslår för de som inte har en kalibrerad TV är att köra aningens högre färgtemp, exempelvis Warm1 på LG. Där är det ofta runt 7500 Kelvin som är för blått. Men det är mer förlåtande för ögat jämfört med en icke-kalibrerad Warm2-läge som går för mycket mot gult, rött och grönt lite godtyckligt. 

[Nizz_e]

• 0

Tackar, intressant!

Länge sen jag såg svartvitt på bio, Våras för Frankenstein troligen, så kommer inte ihåg att det var så brunt.

Trodde att det var mer som svartvitt foto.

Får testa lite med Warmlägena. har 2:an på Cinema/Expert nu.

[Ringblixt]

• 0

Ett fotografi reflekterar det ljus som träffar den, så förutsatt att pigmenten/kornen och pappret i sig är neutralt är det vanligtvis dagsljus eller och med varmljus inomhus från glödlampor på goa, varma och alldeles rödgula 2700 Kelvin.

[Unregisteredc49a1f15]

• 0

Det finns vissa lustiga exemplen där svartvita filmer inte riktigt har den gråskalan som de bör ha. Den japanska utgåvan av Tokyo Monogatari är ljussatt för att efterlikna D65 på en monitor som är kalibrerad mot D93. Således har den lagrade bilden en klar rödaktig ton. Det problemet finns inte på den amerikanska eller europeiska utgåvan.

http://www.caps-a-ho...2=31170&i=3&l=0

 

Den riktigt gamla DVD:n av Spirited Away hade en liknande problematik, men den filmen är i färg visserligen.

Redigerat av Unregisteredc49a1f15, 03 augusti 2018 - 15:10.

[Nizz_e]

• 0

Svartvit film har egentligen andra lite förutsättningar ifall man ska gå på hur svartvit film historiskt projicerats med biografprojektorlamporna på 1900-talet innan färgfilmen. De ska ha en dagsljustemperatur om 5400 Kelvin och ska alltså se brunare ut än Cinema-läget. Idealiskt är Cinema/Expert kalibrerade till D65 vilket motsvarar dagsljus vid mulet väder vilket är förhållandevis blått.

 

LG brukar ha ett Varm3-läge som är som 5400 Kelvin. 

 

Har testat med "Warm3" på "Expert Bright" ett tag och kan, genom minnenas dunkla vrår, ana glöden från bioprojektorerna i ungdomens dagar!

Försökte i all hastighet få till nåt liknande på HW65:an och där hamnade jag på D55(om jag minns rätt) som jag tyckte hamnade i närheten. Några andra rekommendationer?

 

Men sen kan man ju ställa frågan om bruntoningen är regissörens intention, eller ett accepterande av projektorlampans begränsningar?

När man ser bilder från svartvita filmer, t.ex. omslagen till dom klassiska monsterfilmerna, så finns inte minsta antydan till toning?

 

Hur vanligt var det med sepiatonade filmer? Blev det dubbel bruntoning då?

 

Svårt det här med bildinställningar, lita på ögat är inte att lita på! 

[Unregisteredc49a1f15]

• 0

Som filmarkivarie stöter jag på detta problem relativt ofta och det är inte alltid helt klart exakt var skon klämmer. Naturligtvis är monokrom film just monokrom, dvs det finns ingen information lagrad för krominans utan allt är från första början en enda gråskala men som tidigare nämnt var äldre projektorlampor varmare än moderna ditton. Det i sig är inte så svårt att hålla isär men när man hittar nyare, acetatfilmer som är vidarekopierade från nitrat (i många fall från duplikatnegativ eller mastrar) är det rätt sällan som filmen i sig har en jämn gråskala. Problematiken ligger då i att man oftast använde färgfilm för att framställa kopior av svartvita filmer, från cirka 1970-talet, vilka ger en flertalet oönskade problem. Men tittar man på riktigt gammalt material är ibland avvikelsen så pass stor att det är rentav otänkbart att det har skett av misstag. Det händer faktiskt att ljusa nyanser får en rentav gulaktig ton vid vissa tillfällen. Syns både på scopen och på monitorerna.

 

Vad är rätt och vad är fel? För att få svar på det måste man gå in i varje individuella film samt efterforska vad som har legat till grund för den nya kopian. Ibland finns ljussättningsinformation, vilket kan bli rätt talande när man jämför angivna värden mot resultatet. Om jag vet med säkerhet att filmen ska ha en varmare ton i sin monokroma form, så låter jag den vara kvar. Annars tar vi helt enkelt bort all färginformation för stunden för att skapa en "rak" gråskala som spelar bra mot D65. Om vi sedan får fram mer info om hur filmen skulle var avsedd att se ut och inser att vi har gjort fel så åtgärdar vi det.

 

Man kan även relativisera det hela och tänka att en modern överföring av arkivmaterial, till en digital bärare, är avsedd just för att lira bra med modern utrustning. För 100 år sedan var en varmare ton vanlig på biografer, men idag ser man den aldrig längre ens på analoga arkivbiografer runtom i världen. Då kan det ses som lämpligt att hålla sig till D65 mer som regel än undantag såvida man inte känner för att stånga sig blodig i hopp att hitta de definitiva svaren. Det blir ju ändå lite bakvänt att sträva mot en standard som inte har sett dagens ljus på många år och som i mångt och mycket är bortglömd.

 

Om vi sedan går in på tintning och toning av stumfilmer så vill jag bara säga att knappt en bråkdel av den djungeln är kartlagd av "moderna" filmarbetare. Har själv bekanta som har restaurerat stumfilmer analogt och det är ett rent h-vete att hitta säker info för vilka toner som ska vara var och det är förbaskat svårt att bli återskapa en enda långfilm i sin helhet i dagens läge. I de fallen rekommenderar jag dig starkt att bara hålla dig till D65 och låta oss göra resten...

[Nizz_e]

• 0

Som filmarkivarie stöter jag på detta problem relativt ofta och det är inte alltid helt klart exakt var skon klämmer. Naturligtvis är monokrom film just monokrom, dvs det finns ingen information lagrad för krominans utan allt är från första början en enda gråskala men som tidigare nämnt var äldre projektorlampor varmare än moderna ditton. Det i sig är inte så svårt att hålla isär men när man hittar nyare, acetatfilmer som är vidarekopierade från nitrat (i många fall från duplikatnegativ eller mastrar) är det rätt sällan som filmen i sig har en jämn gråskala. Problematiken ligger då i att man oftast använde färgfilm för att framställa kopior av svartvita filmer, från cirka 1970-talet, vilka ger en flertalet oönskade problem. Men tittar man på riktigt gammalt material är ibland avvikelsen så pass stor att det är rentav otänkbart att det har skett av misstag. Det händer faktiskt att ljusa nyanser får en rentav gulaktig ton vid vissa tillfällen. Syns både på scopen och på monitorerna.

 

Vad är rätt och vad är fel? För att få svar på det måste man gå in i varje individuella film samt efterforska vad som har legat till grund för den nya kopian. Ibland finns ljussättningsinformation, vilket kan bli rätt talande när man jämför angivna värden mot resultatet. Om jag vet med säkerhet att filmen ska ha en varmare ton i sin monokroma form, så låter jag den vara kvar. Annars tar vi helt enkelt bort all färginformation för stunden för att skapa en "rak" gråskala som spelar bra mot D65. Om vi sedan får fram mer info om hur filmen skulle var avsedd att se ut och inser att vi har gjort fel så åtgärdar vi det.

 

Man kan även relativisera det hela och tänka att en modern överföring av arkivmaterial, till en digital bärare, är avsedd just för att lira bra med modern utrustning. För 100 år sedan var en varmare ton vanlig på biografer, men idag ser man den aldrig längre ens på analoga arkivbiografer runtom i världen. Då kan det ses som lämpligt att hålla sig till D65 mer som regel än undantag såvida man inte känner för att stånga sig blodig i hopp att hitta de definitiva svaren. Det blir ju ändå lite bakvänt att sträva mot en standard som inte har sett dagens ljus på många år och som i mångt och mycket är bortglömd.

 

Om vi sedan går in på tintning och toning av stumfilmer så vill jag bara säga att knappt en bråkdel av den djungeln är kartlagd av "moderna" filmarbetare. Har själv bekanta som har restaurerat stumfilmer analogt och det är ett rent h-vete att hitta säker info för vilka toner som ska vara var och det är förbaskat svårt att bli återskapa en enda långfilm i sin helhet i dagens läge. I de fallen rekommenderar jag dig starkt att bara hålla dig till D65 och låta oss göra resten...

 

Om t.o.m. experterna (vet inte om du vill kalla dig det, men det verkar vara ditt yrke) tycker att det är rörigt, så får man väl bara hoppas på "good enough" för egen del.

Ska testa D65 nästa gång jag drar igång projjen

[Unregisteredc49a1f15]

• 1

Gav mig på att kalibrera den feta Sony-skärmen i garaget igen och försökte även dokumentera lite. Missade förra gången att den egentligen mappar mot SMPTE-C hellre än EBU/PAL-standard eller Rec.709. Man kan säga att fabriksprofilen, som ska ha varit D65 vid just fabrik, inte håller sig särskilt bra längre. Lyckades simulera skillnaden genom att kombinera två exponerade bilder på respektive profil och satte de mot samma färgtemperatur i Lightroom (6504° Kelvin, +10 magenta om jag inte minns fel). Det säger inte så mycket om vad skärmen klarar av men skillnaden blir faktiskt simulerad på ett lite talande sätt åtminstone. 30 års hård drif tav en HD-CRT sliter nog en del på bildröret.

 

 

Däremot är det förstås svårt att lita på mätningarna fullt ut. Skärmen är, precis som så gott som alla andra bildvisare, inte uniform och man kliar sig lätt i huvudet över hur känsliga vissa reglage tycks vara. Lite avvikelser får man räkna med om man inte orkar serva den invändigt, men bildmässigt är det inget man stör sig på. Att börja kalibrera när vitpunkten ligger typ två tredjedelar från gult (gentemot D65) hör inte heller till vanligheterna, och när blått går under grafernas täckning ser det faktiskt lite roligt ut

 

 

 

Redigerat av Unregisteredc49a1f15, 06 september 2018 - 21:29.

[TOOL]

• 0

Fränt : )

[TOOL]

• 0

Vad ligger svartnivån på?

[Demon Slayer]

• 0

Är det nån som har lust att hjälpa mig överordnat med tilvägagångsätt på en q9fn?

 

Jag använder id3pro och Chromapure.
Kör kalibrerings-bilder via den källa som jag ska kalibrera.

När jag kalibrerar projektorn så går det ungefär til såhär:

Före justering - skärpa, fokus osv ställs så det inte förstör bilden. Dom flesta processeringarna av.

Väljer cinema-mode.

1. Säta vitbalans til 100nits med 100% vitt. Se till att det inte klipper med wtw-bars.

2. Kolla svartnivå så det inte klipper nr 17 på black bars.

3. Färger kan jag inte justera på projjen, så ungefär hur går det til på denna tv?
Jag kör mätning av alla färger på 75% och använder master color + tint för att få de så bra det går (pest eller kolera).

4. Startar med gråskala via 80% och justerar in.
5. Kör 20% och justerar in.

6. Mäter hela skalan och finjusterar fram och tilbaka til bästa totalresultat.

7. Gamma - mäter igenom hela för att se hur illa det är.
Mäter och justerar från 5 och upp til 100. Jag justerar med vitt för att få den på målet, men kollar också rgb på varje punkt och justerar in grovt vid varje punkt.
8. Kör ibland runt gamma 2-3 gånger.
9. Kollar så gråskala, färg, vit/svartnivå igjenn.

10. Kontrollerar resultat mot standard movie-mode på flera filmer för att se om det ser korrekt ut.

 

Frågor:

1. Så......är det fönster eller helbilder man ska köra? Antar fönster?
2. Borde jag ta det i någon annan ordning?
3. Hur gör jag med färger, är det egna reglage för 6 färger som jag då justerar in efter mätning så dom hamnar "på strecket" dvs +/- 0 ?

4. Ska jag bara sätta absolut allt på 0 eller av i inställningar och så fald på minimum? Jag läser om att fald skapar problem med kalibrering, vilka problem är det som jag kommer märka av och hur undgår man dom?

5. Har aldrig haft lcd, var kastar jag in lampan i detta, då det blir som ett 3.e reglage förutom svartnivå/vitnivå?
6. Nån som fattat vad Vincent gjort för att få det så bra som möjligt med den okorrekta kurvan tvn leveras med? Kan man inte bara sänka ljusstyrkan från lampan innan kalibrering?
7. Motfråga mot nr.6, kan man sätta på BFI och justera ljus så att man inte tappar ljus när denna används...fattar att man då måste ha den igång hela tiden.....det kansje man inte vill?

[Ringblixt]

• 0

Nu kommer jag svara så där sabla drygt men också sanningsenligt.

 

1. Du väljer mellan fönster och APL i olika storlekar – eller fields, helt och hållet baserat på vad som är rätt för situationen. Om det fanns ett testmönster som alltid var "det rätta", då skulle inte de andra finnas, eller hur? Testa och verifiera.

 

2. Du bör ta det i den rätta ordningen. Alla system är olika. Ju mer du dubbelkollar, desto bättre. Till slut lär man sig hur olika apparater fungerar. Testa och verifiera.

 

3. Ja, men också nej. Mätningen är inte kalibreringen. Reglagen för färg kan leda till "bra mätningar" men också en bild som är FUBAR. Testa och verifiera.

 

4. Du ska sätta reglagen på det som är rätt för kalibreringen. Dvs du måste lära känna din TV. Testa och verifiera.

 

5. Lampan? Du menar bakgrundsbelsyningen? Den använder du för att ställa in den ljusnivå som är målet för kalibreringen.

 

6. Öh, vad?

 

7. Come again? BFI = Black Frame Insertion vet jag vad det är, men "justera ljus så man inte tappar ljus när den används". Vill du använda BFI men inte förlora ljusstyrka i nits? Det är ju helt omöjligt så klart - äta kakan och behålla den etc. Men du kanske vill få till exempel belysningen under BFI att ligga på en viss nivå? Då är det bara reglaget för bakgrundsbelysningen som du drar i. Förutsatt att Samsung tillåter det.

 

Annars är Samsung Q9FN tämligen besvärlig att arbeta med. Har du en meny framme så påverkar det hela bilden, inklusive, gråskala, gamma, färger och ljus. Så man måste hela tiden springa in och ut ur menyerna. Systemet med en local dimming som inte går att stänga av och som hela tiden autokorrigerar nivåer även på testbilder gör att det är ett rätt kämpigt system.

 

Detta gäller iofs alla Samsung de senaste åren. 

[Ringblixt]

• 0

Generellt med local dimming är att man måste "överlista" den. Local dimming kommer att fucka upp mätningarna eftersom TV:ns godtyckliga algoritmer kommer att tolka testmönstret på sitt sätt och justera ljus och nivåer i bilden just godtyckligt. Då blir det puckelpist-mätningar. Varje läge kommer att ge olika mätningar med samma inställningar baserat på just utformningen av testmönster och local dimming-algoritmer.

 

Där brukar jag testa mig fram med olika testmönster och olika local dimming-lägen. Vill man vara noga och har hela helgen på sig kan man mäta igenom alla kombinationer. Då kanske man sitter med 10, 20 30 olika mätningar på vad som är exakt samma inställningar men med helt olika resultat. Välj då den kombination som ger minst fel från början. Vilket ofta är APL-testmönster och lägsta möjliga inställning på local dimmingen.

 

Alla 10 och 20-stegsreglage för gråskala och gamma är ett rätt meningslöst sisofysarbete, särskilt på en TV med local dimming. Det enda man åstadkommer är att detaljjustera för hur TV:n godtyckligt ändrar sina ljusnivåer i just den specifika situationen. Det vill säga att man kompenserar för algoritmens respons mot den specifika testbilden AVSHD709:s APL-testmönster eller vad det nu är. Det är inte kalibrering, utan någon form av mätningsonani i jakten på raka linjer. Tyvärr väldigt vanligt.

 

Verifierar man mätningarna efter denna onani med andra testmönster, fields, windows, andra testgeneratorer kommer man märka att mätningarna blir lika fucked up som innan. Verifiera ett 10-stegs-reglage genom att mäta igenom 56 steg eller 256 steg, bit för bit genom gråskalan. Då ser man hur lite man åstadkommer här.

[Demon Slayer]

• 0

Nu kommer jag svara så där sabla drygt men också sanningsenligt.

 

1. Du väljer mellan fönster och APL i olika storlekar – eller fields, helt och hållet baserat på vad som är rätt för situationen. Om det fanns ett testmönster som alltid var "det rätta", då skulle inte de andra finnas, eller hur? Testa och verifiera.

 

Jag hade för mig att fields var för projektorer och windows för plasma/lcd osv. Det är därför jag frågar som jag gör, men du menar att man kan använda vilket som på denna lcd?

 

2. Du bör ta det i den rätta ordningen. Alla system är olika. Ju mer du dubbelkollar, desto bättre. Till slut lär man sig hur olika apparater fungerar. Testa och verifiera.

 

Vad är då rätt ordning för denna LCD? Jag fattar att en del saker jag gör är pga hur min projje beter sig, men det jag är mest osäker på är nog färgerna.....ska man ta dom före gråskalan kansje?

 

3. Ja, men också nej. Mätningen är inte kalibreringen. Reglagen för färg kan leda till "bra mätningar" men också en bild som är FUBAR. Testa och verifiera.

 

Men i teorien, är det så att om t.eks gul visar +6 (t.ex, i chromapure blir det en stolpe som är över eller under ett vertikalt streck) ja då kan jag sänka reglaget för yellow och så mäta igenn. Men så i praktiken menar du att det kansje ger en dålig upplevelse så att man måste värdera mätning mot verklighet. Jag trodde verkligen att just färger var klockrent innanför eller utanför?

 

4. Du ska sätta reglagen på det som är rätt för kalibreringen. Dvs du måste lära känna din TV. Testa och verifiera.

 

Ok.

 

5. Lampan? Du menar bakgrundsbelsyningen? Den använder du för att ställa in den ljusnivå som är målet för kalibreringen.

 

Ja bakgrundsbelysningen. Kansje lite bonde, men det är leds, som ju är.....lampor   men ok, målet med kalibreringen i första hand är 100nits. Vanligtvis justerar jag detta med kontrasten, så var kommer bakgrundsbelysning in, jag trollar inte, jag har aldrig ägt en lcd tv.

 

6. Öh, vad?

 

Vincent visar i en video att denna tv inte trackar EOTF kurvan korrekt (den är ljusare över hela kurvan). Men så har han en uppföljningsvideo där han säger att det går att fixa hyfsat, men personligen fattar jag inte helt vad han faktiskt justerar på.

 

7. Come again? BFI = Black Frame Insertion vet jag vad det är, men "justera ljus så man inte tappar ljus när den används". Vill du använda BFI men inte förlora ljusstyrka i nits? Det är ju helt omöjligt så klart - äta kakan och behålla den etc. Men du kanske vill få till exempel belysningen under BFI att ligga på en viss nivå? Då är det bara reglaget för bakgrundsbelysningen som du drar i. Förutsatt att Samsung tillåter det.

 

Jag har inte heller någon apparat idag somhar detta, men jag läser om att det sänker ljusstyrkan. Så ja, om man har detta igång och så kalibrerar til 100nits så ska ju ljusstyrkan hålla sig där. Men det blir lite väl hypotetiskt kansje då jag inte ens vet om jag vil använda denna funktion.....se denna som en bubblare som jag återkommer med efter lite testande.

 

Annars är Samsung Q9FN tämligen besvärlig att arbeta med. Har du en meny framme så påverkar det hela bilden, inklusive, gråskala, gamma, färger och ljus. Så man måste hela tiden springa in och ut ur menyerna. Systemet med en local dimming som inte går att stänga av och som hela tiden autokorrigerar nivåer även på testbilder gör att det är ett rätt kämpigt system.

 

Detta gäller iofs alla Samsung de senaste åren. 

 

Ok, men är det inte "bara" att vänta tils menyerna släcker ner og så vänta lite til. Jag fattar att det blir jobbigt, men menar du att den kan "återgå" til ett annat värde efter ett besök i menyen? Det låter ju nästan jobbigare än hur idiotiskt dom gjort gamman på min JVC projje.....tog 2 veckor första gången

 

 

Svarar och frågar vidare inline.

[Demon Slayer]

• 0

Generellt med local dimming är att man måste "överlista" den. Local dimming kommer att fucka upp mätningarna eftersom TV:ns godtyckliga algoritmer kommer att tolka testmönstret på sitt sätt och justera ljus och nivåer i bilden just godtyckligt. Då blir det puckelpist-mätningar. Varje läge kommer att ge olika mätningar med samma inställningar baserat på just utformningen av testmönster och local dimming-algoritmer.

 

Där brukar jag testa mig fram med olika testmönster och olika local dimming-lägen. Vill man vara noga och har hela helgen på sig kan man mäta igenom alla kombinationer. Då kanske man sitter med 10, 20 30 olika mätningar på vad som är exakt samma inställningar men med helt olika resultat. Välj då den kombination som ger minst fel från början. Vilket ofta är APL-testmönster och lägsta möjliga inställning på local dimmingen.

 

Alla 10 och 20-stegsreglage för gråskala och gamma är ett rätt meningslöst sisofysarbete, särskilt på en TV med local dimming. Det enda man åstadkommer är att detaljjustera för hur TV:n godtyckligt ändrar sina ljusnivåer i just den specifika situationen. Det vill säga att man kompenserar för algoritmens respons mot den specifika testbilden AVSHD709:s APL-testmönster eller vad det nu är. Det är inte kalibrering, utan någon form av mätningsonani i jakten på raka linjer. Tyvärr väldigt vanligt.

 

Verifierar man mätningarna efter denna onani med andra testmönster, fields, windows, andra testgeneratorer kommer man märka att mätningarna blir lika fucked up som innan. Verifiera ett 10-stegs-reglage genom att mäta igenom 56 steg eller 256 steg, bit för bit genom gråskalan. Då ser man hur lite man åstadkommer här.

 

 

Ok. Men altså, om jag nu drar ned rött i gain så måste det ju bli mindre rött totalt i den änden? Jag är inte ute efter perfekta linjer eller ens perfekt bild, då hade jag inte sett på LCD, men jag vil gärna slippa kräft-ansikten osv om det går. Jag vurderar lcd eftersom OLED inte kommer funka hos mig just nu men vil som sagt gärna kunna justera om den nu ser ut som katastrof.

[Unregisteredc49a1f15]

• 1

En väldigt central del i kalibrering är, precis som Ringblixt försöker förklara för dig, att lära känna den apparaten man jobbar med. Vad reglagen ska göra är en sak, men vad de faktiskt gör i fråga är en helt annat. För att ta ditt exempel så har jag åtminstone varit med om en apparat där rött blev oförändrat när jag sänkte rött i högdagrar. Däremot höjdes grönt och blått istället, vilket gör det hela lite bakvänt minst sagt. Det är en del av utmaningen att med omvänd ingenjörskonst förstå sig på hur konstruktionen och algoritmen beter sig, samt vilken påverkan de kontroller som användaren erbjuds att pilla med.

 

Det finns ingen allsideslösning för en kalibrering, och i många fall är det faktiskt de dyrare apparaterna med mest sofistikerad teknik som går absolut smidigast att jobba med. När apparaterna gör som man vill innebär det i regel att konstruktören har gjort produkten just i syfte att den enklare ska följa standard och även filat på att få till reglagen åt den som kalibrerar. Sedan kan förstås mätningar vara vilseledande av helt andra faktorer och skäl, exempelvis om de grafer man får fram påverkas av betraktningsvinkeln som mätaren tolkar eller om profilen kompenserar felaktigt. Mäter man projektorer kan det bli särskilt lurigt då rummet (och vad som finns i miljön) påverkar de resultaten man får.

 

Jag tycker det är bra att man frågar - som hobbyist ser jag att det är alldeles för mycket desinformation kring detta ämne runtom på internet. Men det vore ju faktiskt lite tråkigt om bildkalibrering inte innebar något detektivarbete utan allt bara var perfekt. Det är visserligen skönare för användaren som vill ha en korrekt bild (det vill jag själv), men det lämnar inte lika mycket utrymme att lära sig saker och ting. Jag har sett vissa riktiga skräckexemplen på fatalt kassa skärmar. Ett exempel som gjorde mig mörkrädd var en film-apparat (tänker inte säga något märke) i miljonklassen vars integrerade monitor klippte runt 210 (!) i en ordlek om åtta bitar (både i YCbCr och RGB - Legal likväl full levels) varpå inga av reglagen på skärmen ändrade var vitt hamnade. Det gick att använda en extern skärm förstås och om den skärmen gör rätt så hamnar också nivåerna där de ska - då gick det även att se den enorma skillnaden i högdagrar. Sådan problematik slipper jag helst då de bara ger mig huvudvärk, men för att dra den slutsatsen behöver jag också kontrollera skärmen och säkerställa hur den beter sig innan jag vet vad som går att göra och inte göra med den. I det här fallet hade jag möjlighet att göra det och insåg att det var en helt hopplös skärm i en annars bra produkt. Lösningen blev att använda en extern skärm förstås och ignorera den integrerade.

 

Vad ligger svartnivån på?

Mätningen efter kalibrering säger 0.118cd/m² vid 0IRE men jag tror att svärtan blev en smula för hög efter mina justeringar i lågdagrarna. Vitt ligger efter kalibrering vid ca 70cd/m², vilket förstås är ljussvagt i dagens mått men blir rätt behagligt på en högupplöst CRT i 38"-klassen om man tittar i ett mörkt rum.

 

Det roliga med denna Sony är att den har en inbyggd funktion för att kompensera hur den förhåller sig till jordens magnetfält (något som även fanns på deras senare 32":are). Har man satt kompassen i fel riktning är i princip allt jobb man lägger ner på vitbalansen helt förgäves, men så länge den står rätt är det ingen fara. Tills det att man flyttar mätaren typ tre centimeter åt sidan och ser linjerna rasera förstås...

Redigerat av Unregisteredc49a1f15, 07 september 2018 - 18:45.

[TOOL]

• 0

Då får du kompensera ibland med tanke på att den rör sig 5-6 mil per år : )

[Demon Slayer]

• 0

Joda, jag fattar att man ska känna produkten och vad reglagen gör. Jag tänkte mest se vad folk har för tips att komma med rundt just denna tv då jag vet att flera här har kalibrerat samma serie, plus få några tips om tilvägagångsätt. Planen är att bara använda den til en början om den ser ok ut men om den aviker väldigt mycket så gör jag helre en justering nu och så en til senare.

 

Jag har bara läst guider på internet och köpt en id3pro med chromapure, men det hela började med en 8" Barco CRT en gång i tiden och även om man inte är professionel kalibrerare (alla kan ju inte vare det) och kräver perfekta resultat så blir bilden ofta mycket bättre efter "justering" hos mig. Min plasma har inga bra färgkontroller heller, men bara en korrekt vit/svartbalans och korrekt gråskala gav den ett helt nytt liv. Allt jag såg på bara kändes mycket mera korrekt (inget stort fel man kunda sätta fingret på) och 3d-djupet och skärpan uplevdes också som i en helt annan klass.

 

På JVC projektorn är det enkelt att flippa fram och tilbaka mellan både 2 helt olika profiler men också mellan bara gamma eller bara färgtemp, och den upplevdes som att man lyfte av en "mjölkhinna" efter kalibreringen, även om gamman f.eks inte blev perfekt. Här kontrolleras det alltid med den källa och material som jag brukar se på, ofta 5-10 filmer som jag känner gott.

 

Jag justerar alltid mina mobiltelefoner (finns en del appar til det) och alla pc monitorer jag har, men på pc har jag ett autocal program, så därför ingen egen erfarenhet på lcd. Jag bara sätter d65, gamma och nits och så skapar den en profil. Brukar alltid bli mycket bättre än innan och använder ofta lagom.nu men även några egna bilder för att kolla resultatet.

 

Så från mitt synsätt, om man har tålamodet att lägga ner lite tid + ok produkter (några tusenlappar) så klarar man utan att vara proffs att få til en mycket bättre bild som är mera korrekt än den var ur kartong.

Dessutom upplever jag att apparater förändrar sig över tid och kan rekalibreras efter några år, så den lilla skill jag har (vilket säkert til 80% är tålamod) menar jag ger mig ganska mycket.

 

Jag håller på med ljudkalibrering också, även om det är minst lika mycket att lära sig där så menar jag quick-wins är för stora för att inte försöka. I båda fallen handlar det för mig om att försöka ta 2 steg tillbaka och se (höra) att man inte korrigerat så det blir sämre, och det kan ta tid, ibland märker man det inte förrän efter nån vecka med olika material och så dyker det upp en kombination man inte tänkt på att testa.

 

[Ringblixt]

• 0

Precis som Filmsamlaren1 skriver finns det inga givna svar. Det finns inga "om jag gör X, borde inte Y...." med detta. Man måste testa och verifiera. Om du drar i reglaget för rött på plus, förutsätt inte att att det ger en viss effekt. Verifiera att det har den effekt det har. Vilket ju är charmen och frustrationen med det hela.

 

Men en snabb: Du vill aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig* justera fysiska ljusstyrka (nits, fL etc.) med kontrastreglaget eftersom du...

 

...minskar det dynamiska omfånget i alla bemärkelser. Du tecknar bilden med färre bitar och introducerar posterisering. Färre nyanser och fler fel i hur nyanserna sätts ju mer du sänker reglaget

 

...du sänker kontrastförhållandet. Svart i bilden fortsätter lysa på samma nivå, vitt är nu svagare vilket ger sämre kontrastförhållande

 

Sänk ljusstyrkan på en LCD-TV med reglaget för bakgrundsbelysning.

 

(*tja, till den dag du måste, men då är produkten egentligen fel för ändamålet, projektorn för ljusstark för rummet den är i etc.)

 

 

Det du bör koncentrera dig på hos en Samsung Q-serie är främst vitbalans samt att kontrastreglaget tecknar above white utan färgskiftningar. Resten är den där mätgrafsonanin jag talar om. Man kalibrerar inte TV:n utan sitter bara och finputsar mätgrafen efter algoritmernas godtyckliga respons på godtyckligt inkommande signal.

 

Det finns reglage som man gärna rör för att "man måste, enligt alla guider", likt att sätta svartnivå/brightness-reglaget med testbild för att få svart på #16. Men all automagi i Q-serien gör att Samsungen processor om testbilden och ofta reproducerar den mörkare. Kör du en mörk testbild kommer du sannolikt göra ett par steg plus på reglaget. Då kommer den faktiska bilden när du tittar på film istället bli alldeles för ljus. Gamma blir fel och man lyfter svart och skuggtoner för högt. Hela Brightness-reglaget (som bara har 11 grova steg) i kombination med automagin kommer sätta bilden fel när man väl tittat på film. Reglaget gör sig bäst orörd.

 

Samsungs VA-panel är ofta för röd i en vinkel rakt på. Det blir något rödsprängda ansikten. Lösningen är att flytta sig en halv rumpa åt sidan och då är det sedan alldeles normalt. En rumpa till åt sidan och det är tvärtom, för lite rött. VA-panelen som används har den egenskapen att just rött faller av snabbare i vinkel. Troligtvis är det därför de från början överdriver rött något. Mätaren sitter ofta rakt på och då är det lätt hänt att man vill minska rött eftersom mätningen säger det. 

 

Men titta på bilden också.

[Ringblixt]

• 0

Ok, men är det inte "bara" att vänta tils menyerna släcker ner og så vänta lite til. Jag fattar att det blir jobbigt, men menar du att den kan "återgå" til ett annat värde efter ett besök i menyen? 

 

Testa lite olika testmönster med exempelvis en gråramp och många nivåer av nyanser. Låt det ligga i bakgrunden. Ta sedan upp menyn på en Samsung. Kanske märker något? Håll sedan ögonen på själva testmönstret när du tar bort menyn. Inom loppet av en halv sekund eller så kommer du då se hur Samsungen ritar om färgerna lite subtilt. Testbilden skiftar om när menyn försvinner.

 

Du kan också göra en gråskalemätning med menyn framme. Direkt efter mäter du om fast menyn borta. Jämför mätningarna.

 

Samsung väger in själva menyn som en del av bilden för algoritmerna som styr all automagi. Så du kan aldrig mäta en modern Samsung tillförlitligt med någon form av meny framme.

[Demon Slayer]

• 0

Ok brighness på 0, det brukar jag hamna på på mina enheter så låter vettigt.

 

Vitbalans...här kör jag ju kontinuerlig mätning så ser ju hela tiden vad reglagen gör (minus eventuella automatiska algoritmer som gör att det ser anorlunda ut näta gång....samt verifisera med material og andra testbilder).

 

Sen kontrast med "white-clipping" testmönstret både att dom är vita samt inte klipper.

 

Så startar onanin som är en option, med gråskala, färger osv. 

 

 

 

Iaf, jag kom fram til vad Vincent gjorde angående den för ljusa bilden i HDR.....han sänkte helt enkelt kontrasten i HDR läget, men måste gå ner til 40-42 (från standard 50) för att tracka korrekt upp til 1000nits, med olämpan att 4000nits blir för mörkt. Jag ska iaf se på detta och kanske hitta ett mellanting.

[Ringblixt]

• 0

Vitbalans...här kör jag ju kontinuerlig mätning så ser ju hela tiden vad reglagen gör (minus eventuella automatiska algoritmer som gör att det ser anorlunda ut näta gång....samt verifisera med material og andra testbilder).

Det är ju det som inte fungerar, kontinuerlig mätning med menyn framme och du får en annan vitbalans jämfört med menyn borta. Går snabbt att se att så är fallet.

[Demon Slayer]

• 0

Ok. Dåligt att inte menyn försvinner helt när man väl valgt och ska justera. Jaja, blir förhopningsvis bara 1 gång nu och så en til om 200 timmar och sen borde man inte behöva se på det förren ganska länge.

[Demon Slayer]

• 0

Det blev en 75" Q9FN.

 

Har kört igjenom kalibrering lite snabbt på en tre timmar bara eftersom den säkert ska gå 200 timmar eller så innan den stabiliserar sig tänker jag men vil ju ha ok ljusstyrka och vitbalans.

Den gamman som jag gillade bäst visar sig att mäta til rundt 2.3, kan man köra en sån mellaninställning eller blir det tokfel om man inte väljer 2.2 eller 2.4? Jag menar...den är ju inte spikrak ändå. Ser ut att funka ok på dagen och ganska bra på kvällen.

 

Men kan man kalibrera HDR? Då måste man ha HDR-testmönster då eller? Tvn hoppar ju ut av HDR när man går till SDR-material, och jag ser inget val att aktivera HDR i menyen.

 

Jag är fortfarande bländad en halvtimma efter att jag såg lite starwars i HDR.

[pacman]

• 0

Inte konstigare att råka snitta på 2.3 än snitta på 2.2 eller 2.4. En avvägning mellan detaljer och kontrast.

För att verifiera HDR krävs att man matar med HDR ja. Q9:an ska tydligen visa för ljus HDR bild, även efter man kalibrerat så gott det går.

[Demon Slayer]

• 0

Takk. Ja jag måste nog använda den lite mer i både dag och kväll för att se om det är en bra medelväg eller om jag ska justera vidare. Tycker inte jag har crush i det jag sett hittils, men måste se mer.

 

Ja, för ljus HDR upp till 100 nits går att delvis fiksa gjenom att sänka kontrasten från 50 til 42 enligt Vincent. Man tappar då i de sjuka nitsen, så jag har tatt det på gefylen och satt min på 45. Tycker det funkar ganska bra, StarWars t.ex ser helt makalöst bra ut.

 

Jag menar det blev lite bättre efter en firmwareuppdatering så det finns ju hopp om att det går att justera i framtiden utan detta fulknep. Men trots att jag nu har ganska korrekt SDR-bild så tycker jag HDR ser ganska ok ut så jag ska leta efter HDR-kalibreringsmaterial men det är inte jättebråttom. Tror jag gott kan leva med detta en stund.

 

Det som retar mig nu är 2 andra saker:

1. Netflix appen verkar ha problem med att den visar allting i "HDR" dvs bilder och thumbs osv ser helt mega-fel ut. Ser andra som rapporterar detta på andra format också. När man startar filmer/serier så får dom korrekt färg dock, men otroligt irriterande att browsa med cartoon-look.

2. Netflix Undertexter och HUD blir också megaljusa. Jag brukar inte se med text, men damen gillar det och barnen lär sig lite engelska osv genom att se på texten sammtidigt. Med standard inställningar bränner det hål i näthinnan. Jag har ändrat min til liten, svart transparant med vit dropshadow och nu ser den mer grå ut, men detta är ju något dom borde fixa snart. Om man ska byta text/ljud eller pausa/spola så blir man ju bländad en halvtimma efteråt. Känner lite sånn grus i ögonen idag som om man sett rakt på svetsning

Redigerat av Demon Slayer, 22 september 2018 - 19:00.

[Demon Slayer]

• 0

Angående gamma:

 

Som jag förstår det så ska man normalt sett försöka undvika att pilla på grön då den har stor innverkan på ljusstyrka osv. Men om en display inte trackar gamman korrekt ja då måste man ju som jag ser det använda grön för att uppnå f.eks bt.1886?

 

Om man bara justerar röd/blå så får man riktig blandning men gamman förblir ju då på den kurvan som displayen uppvisar vilket i mina tilfällen aldrig är så som man vil.

[pacman]

• 0

Angående gamma:

Som jag förstår det så ska man normalt sett försöka undvika att pilla på grön då den har stor innverkan på ljusstyrka osv. Men om en display inte trackar gamman korrekt ja då måste man ju som jag ser det använda grön för att uppnå f.eks bt.1886?

Om man bara justerar röd/blå så får man riktig blandning men gamman förblir ju då på den kurvan som displayen uppvisar vilket i mina tilfällen aldrig är så som man vil.

Du ska ställa in displayen efter vad den klarar av, inte efter vad du vill.

Ärligt talat, kan du "förbättra" gamman utan att sabba bilden iövrigt så är det ju bara att göra det.

[Demon Slayer]

• 0

Ja asså först körde jag bara en av de presets som finns och valde den som såg bäst ut, så gjorde jag gråskala. Då fikk jag en kurva som snittade 2.3 men bara hamnar där den gör.

Men så upograderade jag nyss til Chromapure 3 och där får jag tecknat upp gammakurva efter vilken jag väljer, f.eks bt1886, 2.2, HDR10 osv och så fick jag lust att testa tracka den då det är lättare när man har dom framför sig. Det ser ut som jag klarar få den ganska bra men måste som sagt justera grön för att få det til. Lite olika material ser bra ut efter ett grovpass så det funkar nog. Ska testa köra ett par varv imorrn och se. Kansje jag hinner HDR också.

[Perra1]

• 0

Ja asså först körde jag bara en av de presets som finns och valde den som såg bäst ut, så gjorde jag gråskala. Då fikk jag en kurva som snittade 2.3 men bara hamnar där den gör.

Men så upograderade jag nyss til Chromapure 3 och där får jag tecknat upp gammakurva efter vilken jag väljer, f.eks bt1886, 2.2, HDR10 osv och så fick jag lust att testa tracka den då det är lättare när man har dom framför sig. Det ser ut som jag klarar få den ganska bra men måste som sagt justera grön för att få det til. Lite olika material ser bra ut efter ett grovpass så det funkar nog. Ska testa köra ett par varv imorrn och se. Kansje jag hinner HDR också.

Du är väl medveten att du bara kan nå den gamma du betalat för? 🙄

I alla displayer med fast pixelmatris har gamma programmerats som en matematisk algoritm, och när du drar i reglage (oavsett för vilken färgkomponent) så flyttar du förutsättning för den att arbeta, t ex genom bitshift eller på andra vis.

Att du tycker BT1886 är ett bra mål behöver inte innebära att programmeraren har möjliggjort det, eller att displayen klarar det - oavsett om det ens finns ett preset som heter så eller inte.

Gamma är ingen lag, utan en funktion av hur omvandling från elektrisk signal till ljus faktiskt går till - gamma funktioner/värden är rekommendationer för vad som ger ett bra visuellt resultat i förhållande till hur materialet faktiskt har producerats en gång.

Med vänlig hälsning,

/Pär

[Askungen]

• 0

Hur vet man vilken gamma man betalar för?
En LG C8 eller en W8 ska ha samma ”inälvor” så att säga men W8 är ju avsevärt dyrare och panelen är väl åxå densamma.
Kan väl inte vara designen (eller avsaknaden av den) som utgör den löjligt höga prisskillnaden. Eller betalar man för bättre algoritmer med? I W8 alltså.

Redigerat av Askungen, 03 oktober 2018 - 09:25.

[Demon Slayer]

• 0

Du är väl medveten att du bara kan nå den gamma du betalat för?

I alla displayer med fast pixelmatris har gamma programmerats som en matematisk algoritm, och när du drar i reglage (oavsett för vilken färgkomponent) så flyttar du förutsättning för den att arbeta, t ex genom bitshift eller på andra vis.

Att du tycker BT1886 är ett bra mål behöver inte innebära att programmeraren har möjliggjort det, eller att displayen klarar det - oavsett om det ens finns ett preset som heter så eller inte.

Gamma är ingen lag, utan en funktion av hur omvandling från elektrisk signal till ljus faktiskt går till - gamma funktioner/värden är rekommendationer för vad som ger ett bra visuellt resultat i förhållande till hur materialet faktiskt har producerats en gång.

Med vänlig hälsning,

/Pär

 

Förstår inte vilket syfte du postar detta. Vad ska någon ta med seg av den informationen? "Pröva så ser du" ?, ja det är det jag gör.

[Ringblixt]

• 0

Du kalibrerar aldrig gamma. Det är extremt många som tror att de gör det. Men vad de egentligen gör är att de finjusterar en TV:s respons på ett visst input (till exempel den testbild du använder) och försöker få det att matcha sina mätgrafer. Det vill säga att de kalibrerar för mätningen skull, inte för bilden skull. Men väldigt få inser att så är fallet och det finns en hel internetkultur med folk som ägnar timmar till att drar i reglage som inte åstadkommer särskilt mycket alls. Oftast bara en försämring av bilden.

 

Algoritmerna förblir densamma och ger sitt godtycke oavsett hur man drar i reglagen. Gäller särskilt en Samsung Q-serie som är helt godtycklig och baserad på bildens innehåll. Byt till andra testbilder med annat ljusinnehåll, mät om och du får en annan respons. Förändra mätningen, till exempel 20-steg, 56-steg eller 256 steg och du får en annan respons.

 

Allt man åstadkommer där är att finjustera denna specifika respons utifrån förutsättningen för den mätgraf man arbetar mot. Och på vägen kanske skapa mer fel i bilden av allt dragande i reglagen.

[Demon Slayer]

• 0

Men man kan också se på film efteråt och byta mellan sin kalibrering och fabriksinställning och se vad man tycker ser bäst ut. Det är ganska bra.

[Tore3]

• 0

Du kalibrerar aldrig gamma. Det är extremt många som tror att de gör det. Men vad de egentligen gör är att de finjusterar en TV:s respons på ett visst input (till exempel den testbild du använder) och försöker få det att matcha sina mätgrafer. Det vill säga att de kalibrerar för mätningen skull, inte för bilden skull. Men väldigt få inser att så är fallet och det finns en hel internetkultur med folk som ägnar timmar till att drar i reglage som inte åstadkommer särskilt mycket alls. Oftast bara en försämring av bilden.
 
Algoritmerna förblir densamma och ger sitt godtycke oavsett hur man drar i reglagen. Gäller särskilt en Samsung Q-serie som är helt godtycklig och baserad på bildens innehåll. Byt till andra testbilder med annat ljusinnehåll, mät om och du får en annan respons. Förändra mätningen, till exempel 20-steg, 56-steg eller 256 steg och du får en annan respons.
 
Allt man åstadkommer där är att finjustera denna specifika respons utifrån förutsättningen för den mätgraf man arbetar mot. Och på vägen kanske skapa mer fel i bilden av allt dragande i reglagen.

Är det någon idé att kalibrera Q-serien då?

[Ringblixt]

• 0

Är det någon idé att kalibrera Q-serien då?

 

 

Ja. Självklart.

[Demon Slayer]

• 0

Du kalibrerar aldrig gamma. Det är extremt många som tror att de gör det. Men vad de egentligen gör är att de finjusterar en TV:s respons på ett visst input (till exempel den testbild du använder) och försöker få det att matcha sina mätgrafer. Det vill säga att de kalibrerar för mätningen skull, inte för bilden skull. Men väldigt få inser att så är fallet och det finns en hel internetkultur med folk som ägnar timmar till att drar i reglage som inte åstadkommer särskilt mycket alls. Oftast bara en försämring av bilden.

 

Algoritmerna förblir densamma och ger sitt godtycke oavsett hur man drar i reglagen. Gäller särskilt en Samsung Q-serie som är helt godtycklig och baserad på bildens innehåll. Byt till andra testbilder med annat ljusinnehåll, mät om och du får en annan respons. Förändra mätningen, till exempel 20-steg, 56-steg eller 256 steg och du får en annan respons.

 

Allt man åstadkommer där är att finjustera denna specifika respons utifrån förutsättningen för den mätgraf man arbetar mot. Och på vägen kanske skapa mer fel i bilden av allt dragande i reglagen.

 

Jag förstår vad du säger, men det blir ju ungefär samma som när man kalibrerar högtalare. Om man testat detta lite så fattar man att det nästan inte är någon ide. Som folk som lyssnar på kablar, det faller på sin egen orimlighet då man inte kan plasera huvudet på exakt samma ställe, när 1cm åt sidan vil ge ett annat ljud oavsett. Så har vi alla olika typer av musik där utfallet hela tiden blir helt på måfå för olika folk baserat på hur bra just den förstärkaren klarar av en viss bas sammtidigt med klarinett och piano til den mastring på den cdn man använder på den volymen med upp til 20-30db skillnad baserat på var man står i rummet just då, samt känslighet på högtalare, dämpfaktor, strömstyrka, luftfuktighet och om blomman har blomstrat eller vissnat.....

 

Men sammtidigt är det ju vits, varför? Jo för att med ett ljudsystem så skapar man en perfekt respons i sweetspot. Du kommer aldrig att sitta exakt där med just den volym och få exakt samma kraft i gitarren såvida du inte spelar samma låt hela tiden och har en grop i soffan, men med ett kalibrerat läge i sweetspot så låter det också bättre på andra platser runt om även om det inte mäter perfekt. Det måste ju bara vara liknande med en tv som skickas från fabrik med en kurva som också godtyckligt kommer justeras baserat på ljusförhållande i bilden, men med skillnad att den inte är kalibrerad mot sig själv - eller - med ett gjenomgående resultat. I mitt huvud så måste en korrekt baseline ge ett bättre resultat oavsett om det i verkligheten kommer visas långt ifrån denna baseline (dvs man kommer aldrig se någon hålla upp ett gråkort til exakt 40-grå) så kommer det att visas lika långt ifrån i hela skalan.

 

När det är sagt så måste jag leva med det ett par dagar kansje en vecka innan jag kan säga på allvar om det funkar eller om det förstört något då det är svårt att gå igenom alla scenarior bara sådär. Men det är jo tokenkelt att slå av - bara kryssa bort punkten så kör man med tvns standard-inställning på vitbalans och gamma så det är ju inte direkt som att något går sönder om man försöker, det är ju inte ens risk för inbränningar.

 

Nu har jag lagt ner kansje 20 timmar på denna tv och jag börjar lära mig hur den fungerar. Man måste som sagt tidigare absolut gå helt ut ur menyen för att se hur den mäter. Men efter så mycket jobbande så börjar jag kunna förutse korrigeringen för menyn, det jobbigaste är att gå in och ut hela tiden, men efter att ha kommit från JVC HD-350 så är detta nästan lättare. Tvn har en massa kul för sig medans man går ut ur menyen, inte bara med ljus men också med färger, man ser klart att det grå får många andra färger och så när man är ute så återgår den til sin riktiga nyans. Men den gör detta otroligt stabilt. Detta var en frisk fläkt faktiskt, med 350 så justerar men annan sak litegrann och så sabbar man hela kurvan medans här kan man systematiskt jobba sig mot ett resultat.

 

Men du säger att den kommer mäta olika med olika material. Vad menar du igentligen med det? Om jag har kalibrerat den flat på grå 40 så kommer den ju att visa detta nästa gång jag kör upp en grå 40, och det gör den väldigt stabilt, men du säger att om man kör 256-punkters mätning så kommer den visa vad, en zick-zack kurva eftersom man bara justerat 21-punkter, är det det du menar? Isåfall så håller jag med om det är dumt, men är det verkligen så det fungerar? Isåfall är det nästan ingen ide det kan jag hålla med om, men det är också skillnad på "ingen ide på pappret och kurvan" och "ingen ide för bilden ser ut som skit". Med högtalare så spelar det inte så stor roll om man har en liten dipp på 600hz om 500 och 700 ligger där dom ska då man nästan inte hör denna dipp, men på bild är jag osäker? Menar du att kurvan som tvn levereras med är jämn gjenom hela spektret och att därför är det ok att justera den inbyggda -3 til +3 för en generellt ljusare eller mörkare bild men om man ändrar själva kurvan så får man den inte jämn genom hela spektret?

 

Jag har försökt söka lite på detta men hittar absolut ingenting om det inte ska gå att justera för en viss gammakurva. Känner du til något skriv om detta? Dessutom, går det att mäta 256-punkter med något gratis-program? Räcker det med 256, eller hur många måste vara på linje för att bilden ska bete sig "homogent" dvs utan att det är en zick-zack nivå där bak.

[Unregisteredc49a1f15]

• 1

Jag förstår precis hur du tänker och vad du vill åstadkomma. Gamma/EOTF är ju en tämligen påtaglig och märkbar parameter som absolut påverkar hur man uppfattar en bild. Som den CRT-fanboyen jag är värderar jag det rätt högt. Men det finns också gränser och de får man helt enkelt acceptera.

 

Man kan luras väldigt mycket av mätningarna när man försöker gå bortom vad skärmen är kapabel till. Senast förra veckan laborerade jag med olika ICC-profiler till en gammal LCD-monitor jag nyligen köpte in av ett filmproduktionsbolag. Mätmässigt har den mycket god färgåtergivning inom Rec.709 och går att kalibrera till en klart bra gråskala med en jämn och fin vitbalans i de flesta tonerna även om det skiftar lite här och var förstås. Däremot är det just EOTF eller gamma som inte riktigt levde upp till förhoppningarna då den för det allra mesta ligger runt 2.0 ±0.05 och det ger i överlag upphov till en tämligen blaskig bild tyvärr, vilket förmodligen är det motsatta problemet mot vad du stöter på med din Samsung.

 

Att försöka kringgå begränsningarna vet jag kommer leda till kompromisser, stora som små, men jag tyckte ändå att det var värt att lägga ner lite fritid för att se vad som gick att åstadkomma och till vilket pris. Jag provade flertalet gånger med 2.2, 2.4 och, för skojs skull, 2.6 i CalMAN. För varje profil valde jag olika gränser för dE samt olika antal DDC-punkter. Mätningarna i sig så förstås bra ut för den absoluta merparten. Resultaten blev däremot lite mer... intressanta.

 

Alla profiler gav rödstick i de mörkaste skuggnyanserna, vilket var synligt redan på AVSHD:s testmönster för svartnivån. De bidrog även till att svartnivån klipptes fel och posterisering förekom i de lite ljusare lågdagrarna. Det kunde sticka åt lite alla möjliga håll... ibland lite för grönt och ibland lite för rött. I färghanteringen i överlag så hände det ibland att rött ballade ur totalt och gjorde att olika nyanser närmast flöt ihop fullständigt till en ljus- och färgstark massa. Tittade man på en video där någon hade en röd T-shirt på sig fick man ibland nästan ont i huvudet bara av att kolla på den. Körde jag med fler DDC-punkter så blev täckningen mot svart bättre men det orsakade naturligtvis mer posterisering och gav upphov till ännu mer galenskaper i tonerna. Vid ett tillfälle provade jag även att sätta lägre dE som target men vid en punkt var skillnaden i EOTF så pass stor mellan två närliggande värden samtidigt som dE för båda två låg inom målvärdet. I praktiken påminde det faktiskt lite om 256 färgers läge på Windows 95 så fort man visade upp en bild som var tagen i en någotsånär mörk miljö. Rätt bisarrt egentligen...

 

Med andra ord - Hur mycket jag än försökte lura skärmen så gick det helt enkelt inte att komma ifrån den konstruktionen som de koreanska ingenjörerna valde i slutändan (det är en TVLogic-skärm) utan att stjälpa något. Det innebär förstås inte att allt var förgäves då mycket ändå blev behagligare rent subjektivt för ögat att titta på och för traditionell desktop så fick jag fram en profil till sist som jag kunde fila på med manuella justeringar som ändå ser helt ok ut. Självklart gör jag avkall på precisionen, i huvudsak i skuggnyanserna och det sticker jag inte under stolen med eller försöker önsketänka mig bort ifrån. Spotifys användargränssnitt ser ju knappast friskt ut exempelvis, men när man skrollar på forumet är det ändå rätt okej kan jag känna. Vad man sedan kan förvänta sig från en 10 år gammal CCFL-skärm som visserligen är gjord för professionellt bruk (om än ingen ref-monitor) spelar också in i ekvationen. I vilket fall blev det en profil i slutändan, som jag redan nu har inaktiverat lite då och då eftersom det är långt ifrån en vattentät lösning. Skulle aldrig orka kolla på en film med den profilen aktiverad exempelvis.

 

Samma sak är applicerbar i fallet med din Samsung. Genom att vrida reglagen så att enstaka värden matchar en viss referens som enligt mätaren ligger långt ifrån vad panelen ger ut så sitter du till sist med bitar som har avrundats med stora steg och får en bild full med posterisering och förmodligen också en del blockighet. Tänk lite på Sandrews gamla Video CD-utgåvor från 90-talet (om du hade oturen att behöva genomlida någon av dem) och fråga dig själv om det är värt besväret att lägga ner allt jobb för att få en sådan bild på din nyinköpta TV...

 

Dock kan jag tycka att det inte ska behövas någon kompensation för EOTF på en ny Samsung Q9FN för att du ska kunna uppnå en bra bild. Gissningsvis är fallet så att den i själva verket har tillräckligt bra algoritmer för att fylla kraven för gemene entusiastiske hemanvändaren men att det finns för många variabler som påverkar dels den bilden du får och inte minst den bilden som du mäter.

Redigerat av Unregisteredc49a1f15, 03 oktober 2018 - 21:18.

[Demon Slayer]

• 0

Jag förstår precis hur du tänker och vad du vill åstadkomma. Gamma/EOTF är ju en tämligen påtaglig och märkbar parameter som absolut påverkar hur man uppfattar en bild. Som den CRT-fanboyen jag är värderar jag det rätt högt. Men det finns också gränser och de får man helt enkelt acceptera.

 

Man kan luras väldigt mycket av mätningarna när man försöker gå bortom vad skärmen är kapabel till. Senast förra veckan laborerade jag med olika ICC-profiler till en gammal LCD-monitor jag nyligen köpte in av ett filmproduktionsbolag. Mätmässigt har den mycket god färgåtergivning inom Rec.709 och går att kalibrera till en klart bra gråskala med en jämn och fin vitbalans i de flesta tonerna även om det skiftar lite här och var förstås. Däremot är det just EOTF eller gamma som inte riktigt levde upp till förhoppningarna då den för det allra mesta ligger runt 2.0 ±0.05 och det ger i överlag upphov till en tämligen blaskig bild tyvärr, vilket förmodligen är det motsatta problemet mot vad du stöter på med din Samsung.

 

Att försöka kringgå begränsningarna vet jag kommer leda till kompromisser, stora som små, men jag tyckte ändå att det var värt att lägga ner lite fritid för att se vad som gick att åstadkomma och till vilket pris. Jag provade flertalet gånger med 2.2, 2.4 och, för skojs skull, 2.6 i CalMAN. För varje profil valde jag olika gränser för dE samt olika antal DDC-punkter. Mätningarna i sig så förstås bra ut för den absoluta merparten. Resultaten blev däremot lite mer... intressanta.

 

Alla profiler gav rödstick i de mörkaste skuggnyanserna, vilket var synligt redan på AVSHD:s testmönster för svartnivån. De bidrog även till att svartnivån klipptes fel och posterisering förekom i de lite ljusare lågdagrarna. Det kunde sticka åt lite alla möjliga håll... ibland lite för grönt och ibland lite för rött. I färghanteringen i överlag så hände det ibland att rött ballade ur totalt och gjorde att olika nyanser närmast flöt ihop fullständigt till en ljus- och färgstark massa. Tittade man på en video där någon hade en röd T-shirt på sig fick man ibland nästan ont i huvudet bara av att kolla på den. Körde jag med fler DDC-punkter så blev täckningen mot svart bättre men det orsakade naturligtvis mer posterisering och gav upphov till ännu mer galenskaper i tonerna. Vid ett tillfälle provade jag även att sätta lägre dE som target men vid en punkt var skillnaden i EOTF så pass stor mellan två närliggande värden samtidigt som dE för båda två låg inom målvärdet. I praktiken påminde det faktiskt lite om 256 färgers läge på Windows 95 så fort man visade upp en bild som var tagen i en någotsånär mörk miljö. Rätt bisarrt egentligen...

 

Med andra ord - Hur mycket jag än försökte lura skärmen så gick det helt enkelt inte att komma ifrån den konstruktionen som de koreanska ingenjörerna valde i slutändan (det är en TVLogic-skärm) utan att stjälpa något. Det innebär förstås inte att allt var förgäves då mycket ändå blev behagligare rent subjektivt för ögat att titta på och för traditionell desktop så fick jag fram en profil till sist som jag kunde fila på med manuella justeringar som ändå ser helt ok ut. Självklart gör jag avkall på precisionen, i huvudsak i skuggnyanserna och det sticker jag inte under stolen med eller försöker önsketänka mig bort ifrån. Spotifys användargränssnitt ser ju knappast friskt ut exempelvis, men när man skrollar på forumet är det ändå rätt okej kan jag känna. Vad man sedan kan förvänta sig från en 10 år gammal CCFL-skärm som visserligen är gjord för professionellt bruk (om än ingen ref-monitor) spelar också in i ekvationen. I vilket fall blev det en profil i slutändan, som jag redan nu har inaktiverat lite då och då eftersom det är långt ifrån en vattentät lösning. Skulle aldrig orka kolla på en film med den profilen aktiverad exempelvis.

 

Samma sak är applicerbar i fallet med din Samsung. Genom att vrida reglagen så att enstaka värden matchar en viss referens som enligt mätaren ligger långt ifrån vad panelen ger ut så sitter du till sist med bitar som har avrundats med stora steg och får en bild full med posterisering och förmodligen också en del blockighet. Tänk lite på Sandrews gamla Video CD-utgåvor från 90-talet (om du hade oturen att behöva genomlida någon av dem) och fråga dig själv om det är värt besväret att lägga ner allt jobb för att få en sådan bild på din nyinköpta TV...

 

Dock kan jag tycka att det inte ska behövas någon kompensation för EOTF på en ny Samsung Q9FN för att du ska kunna uppnå en bra bild. Gissningsvis är fallet så att den i själva verket har tillräckligt bra algoritmer för att fylla kraven för gemene entusiastiske hemanvändaren men att det finns för många variabler som påverkar dels den bilden du får och inte minst den bilden som du mäter.

 

Jag har inga problem att förstå att olika enheter har sina begränsningar, tvärtom så har dom flesta av mina apparater alltför många begränsningar, men vad menar du igentligen med:

"försöker gå bortom vad skärmen är kapabel til" ?

 

Var ligger denna gränsen? Det verkar på ringblixt som att gränsen är att ens försöka ge sig på gamma ö.h.t och jag kan absolut akseptera det men vil gärna testa själv då jag tycker det är kul att kalibrera, men min erfarenhet med bla.a CRT projektorer är att begränsningar brukar vara där man måste pressa många reglage ganska mycket eller t.o.m til maks och då uppstår ofta dumma artefakter och på crt kunde man t.o.m höra oljud . I mitt fall med denna tv så ser det inte så ut på första ögonkastet.

 

Kort sagt så är jag igentligen nöjd med gamman från fabrik när man ser på film, men pyttelite mer detaljer i svart skulle inte skada...tror jag....kansje jag igentligen tycker att det blir för ljust med bara pyttelite mer ljus, men jag ville testa. Det som gjorde att jag tänkte det borde gå bra är ju för att det bara finns 1 enda gamma att välja på och det är bt.1886 för SDR, men den trackar inte så bra nedåt til i skalan så ja då ville jag prova att justera detta och det krävs absolut inga vilda utslag förutom på 5% som jag inte får til alls - resten av skalan ligger ganska perfekt med normala justeringar. Deltae på 0.1-0.6 förutom på 10% där den är 2 och så 5% som är den enda som är helt utanför på 6 men inga färgstick vad jag kan se alls, inte ens på 5%. Skalan på reglagen går från -50 til +50 och dom flesta ligger bara några klick hit eller dit, en del på -16 och så 2stk på -21 det betyder att t.o.m på dom värsta så har jag bara flyttat reglaget en fjärdedel (ja eller 50% nedåt då om man tänker så). (förutom 5% som är maxad och inte trackar ändå).

 

Så som sagt, hur menar du att man vet att man pressar tvn? Borde kurvan vara nästan helt lik från fabrik eller hur ska man veta? Tänker inte bara på denna men även på andra enheter.

 

Vad gäller artefakter så har jag inte sett något än, men har mest sett testbilder från AVCHD som gråskaleramper och färgramper, ligger det några bra testbilder för posterisering och blockighet?. Har igentligen inte erfarenhet av vad man bör köra igenom för att verifisera annat än svart/vitnivå, gråramper och så att se på lite film och serier, tv, youtube osv dvs använda tvn som jag vanligvis gör.

 

Redigerat av Demon Slayer, 03 oktober 2018 - 23:04.

[Unregisteredc49a1f15]

• 0

Som Perra beskrev åt dig tidigare så är gamman en matematisk algoritm i pixelbaserade displayer och den är förutbestämd samt ligger på en nivå vilken du som användare inte kommer åt. Med andra ord - det du ser är vad du får. Att försöka få en annan gamma än vad tillverkaren har gett dig kommer således att ge dig andra problem i bilden. Det var precis vad jag försökte beskriva med mitt försök.

 

Ur det här avseendet fungerar CRTs väldigt annorlunda eftersom uträkningen som sådan inte finns utan bildröret har en gamma av sin "natur". Beroende på vilka inställningsmöjligheter man får som användare finns det ibland möjligheter att ändra gamman till viss del. Baserat på min erfarenhet påverkas det till helheten av RGB drive och även kontrasten på helt andra sätt än på LCD:er och OLEDs. Även där bör man vara försiktig för att undvika blooming och skiftningar i gråskalan förstås, men i överlag skulle jag påstå att det är lämpligare att försöka fibbla med gamma på en CRT än en pixelbaserad display även om jag själv inte ödslar någon tid i det.

 

Om du har 6dE vid 5% intensitet så ordar det om att du har passerat vad skärmen är kapabel till. Det du har gjort är att "maxa" reglaget på det specifika värdet för att uppnå den trackingen du önskar, men Samsungen själv vet längre hur den ska göra för att återge rätt ljusflöde för både den nivå och närliggande toner. Då kan man dra slutsatsen att Samsungen inte riktigt är gjord för att följa den gamman du önskar (BT.1886 om jag har förstått dig rätt) och helt enkelt acceptera det. Det finns ingen idé att försöka montera 18"-fälgar på ett däck som är gjort för 14" om jag säger så.

 

Pillar man i CMS så kommer man för det allra mesta att "maxa sin display" och orsaka stora mängder posterisering. Du kanske kan få 20 mätpunkter att hamna utmärkt på CIE-diagrammet men så fort du tar upp en färgskala kommer du att se hur mycket allt skär sig och liknar mer något åldrat konstprojekt från 1700-talet hellre än jämna färgövergångar med många nyanser...

[Demon Slayer]

• 0

Okej då fattar jag bättre. Men sammtidigt är det ju absolut inte alla displayer som trackar 5 och 10% korrekt oavsett om man touchar gamman eller inte så det blir fortfarande en lite oviss sanning för mig framöver. Men jag ska mäta den upprinneliga kurvan och bara fiksa med endast gråskalan och se hur bra den går att få till som standard, kommer faktiskt inte ihåg men det blir ju kul att se.

 

Jäligt synd att man inte kan spara flera presets.

 

Angående cms så har jag fått tipset att justera på 75% istället för 100% så man justerar mer för totalbilden. Här är det också skitlätt att växla mellan det man fått til och auto-läget och hittils tycker jag färger och hudtoner ser mer naturliga ut men har verkligen inte bestämt mig för om detta duger. En färgskala kansje vore en bra testbild att få tag i, men då snakkar vi en som visar många nyanser, det måste jag leta efter. Kansje ligger nått på spears&muncil.

Redigerat av Demon Slayer, 04 oktober 2018 - 09:18.

[Unregisteredc49a1f15]

• 0

Här har du en som Zacabeb har gjort, väldigt bra faktiskt.

http://web.comhem.se...ry/spectrum.png

[Demon Slayer]

• 0

Tack. Har en för HDR men ingen bra för SDR så detta skal testas. Damn så fina övergångar på min nya Laptop iaf

Redigerat av Demon Slayer, 05 oktober 2018 - 09:42.

[Ringblixt]

• 0

Se det som att din Samsung har en finit nivå och gränsav faktiskt "platser" eller "slots" för vilka nyanser panelen fysiskt kan alstra. För Samsungs paneler är detta definitivt inte tillräckligt för 8-bitars nyansering i panelen, vilket är ganska enkelt att påvisa. Det finns från början posterisering och tydliga steg mellan nyanser särskilt mellan färger och särskilt i turkos/cyan. Av någon förmodligen medveten anledning från de koreanernas ingenjörernas sida. Det finns helt enkelt nyanssteg som panelerna saknar fysiskt kapacitet till att alstra – vilket är normen för så gott som alla TV där ute.

 

När du pillar i reglagen och mixtrar med "gamma" flyttar du egentligen bara på bitnivåer i den digital domänen. Du påverkar inte panelen i sig. Den är fast i sina "slots" av fysiskt begränsad nyanskapacitet. Så vad som händer är ett vad som är två eller tre nyanser trillar dit i samma närliggande slot och det blir posterisering.  

 

När du sedan sitter och mäter på grå 40% och grå 50% och tycker det är konsekvent har du mellan 40% och 50%-nivån på en 8 bitarsnivå ungefär 20 bitsteg av nyanser per R, G och B, som i en perfekt värld borde översättas till 20 distinkta ljusnivåer för R, G och B. Men alla dessa nyanser finns inte där från början. Panelen kan inte skapa dem.

 

Algoritmerna är förhoppningsvis optimerade (faktiskt sällan självklart) efter hur panelen beter sig. Och så fort du drar i reglagen och börjar justera +/- på 40% och 50% så har du endast 20 teoretiska bitnivåer att flytta runt på. Varav många inte kan alstras fysiskt av panelen till att börja med. Bilden blir därför sämre och antalet faktiska nyanser som alstras av panelen har i praktiken minskat.

 

Fast då du endast mäter på 40% och 50% och drar i reglagen ser du aldrig vad som händer med de 20 stegen. Mätprogrammet drar ett rakt och fint streck mellan 40% och 50% och allt ser perfekt ut på grafen.

 

Bilden däremot, det är något annat.

Redigerat av Ringblixt, 05 oktober 2018 - 09:42.

[Ringblixt]

• 0

Men du säger att den kommer mäta olika med olika material. Vad menar du igentligen med det? Om jag har kalibrerat den flat på grå 40 så kommer den ju att visa detta nästa gång jag kör upp en grå 40, och det gör den väldigt stabilt, men du säger att om man kör 256-punkters mätning så kommer den visa vad, en zick-zack kurva eftersom man bara justerat 21-punkter, är det det du menar? Isåfall så håller jag med om det är dumt, men är det verkligen så det fungerar?

 

Ja, det är precis så det fungerar. Jag vet ingen konsument-TV som konsekvent vinner på att man drar i de här reglagen. Man kan putsa till enstaka exemplar i bästa fall.

 

Vad man kan göra är att leka detektiv:

 

1) Byt testbild för mätningen: windows i olika storlekar, fields, olika APL-nivåer i testbilden

 

Här kommer genast alla ljusventil-tekniker (ABL) som OLED, plasma samt alla former av local dimming att ge olika resultat eftersom dessa anpassar sitt fysiska ljus baserat på bildens helhet. Ändrar du testbildens helhet ändrar du också den fysiska responsen. Det kommer att bli skillnader på 10% window och 50% window och så vidare.

 

Genomför inga ändringar, bara mät samma TV med olika form på testbilden och jämför. Ifall du får konsekventa mätresultat trots helt olika utformning på testbilderna: Grattis!

 

2) Genomför mätningar med olika steg, 10, 11, 20, 23, 56, 256 etc,

 

Mätprogrammet kanske säger "Total gamma: 2:2" och så tror man allting är superduper. Men detta är bara matematik baserat på antal mätpunkter. Ju fler mätpunkter desto mer exakt matematik. Kör du 11 mätpunkter kommer mätprogrammet bara dra raka streck som (alldeles) för många tror är en perfekt gråskala.

 

Då missar man alla fel som ligger mellan mätpunkterna. En TV kan klippa nivåerna drastiskt men det syns inte i grafen. Typexemplet är LG:s OLED-modeller som klipper i svart, oftast de först 1-3% (exemplarberoende) och mäter man på 0, 10, 20 etc. syns inte detta i grafen och speglas inte i matematiken.  

 

Då kan en 11-stegsmätning på en LG OLED säga "Total gamma 2.2" medan en 56-stegsmätning säga "Total gamma: 2,28" eftersom det nu är statistiskt mer tillförlitlig och de fel som finns i högre grad återspeglas i mätningen.

 

Och det är vad mätningen är tillför. Att guida oss till var i bilden vi ska titta efter fel.

 

Det är också vanligt att karaktären ändras i takt med att panelen blir allt varmare och därför fysiskt ändrar sitt beteende. Då är själva mätordningen viktig. Oftast mäter man svart och vitt först, sedan börjar man nerifrån och upp och då mäts 95% sist av alla. Tiden som passerar från att 100% och 95% mäts kan vara tillräcklig för att panelen ska ändra sig i ljusflöde och även vitbalans under tiden.

Redigerat av Ringblixt, 05 oktober 2018 - 10:30.